Stoll, Clifford

(1950) – amerikansk astronom och datorexpert. – Clifford Stoll avslöjade på 1980‑talet ett om­fattande data­intrång mot Lawrence Berkeley National Laboratory, genomfört av tyska hackare på uppdrag av Sovjet­unionen. Han beskrev detta i boken The cuckoo’s egg (1989; En hacker i systemet, 1991), som blev den första stor­säljaren om dataintrång. Hans artikel Stalking the wily hacker om samma affär finns här. – Stoll har också skrivit böckerna Silicon snake oil: second thoughts on the information highway (1995) och High-tech heretic: why computers don’t belong in the class­room and other reflections by a computer contrarian (1999). På 1990-talet avvisade han allt tal om e‑handel och digitala tidningar, vilket han senare har gjort avbön för. – Stoll har under­­visat hög­stadie­elever i fysik, och har en firma som tillverkar kleinflaskor, se kleinbottle.com. – Ett föredrag av Clifford Stoll om experiment i fysik finns på TED: länk.

[clifford stoll] [personer] [ändrad 5 december 2019]

Sutherland, Ivan

Ivan Sutherland, sedd från sidan, ritar figurer på en ålderdomlig bildskärm med en ljuspenna.
Ivan Sutherland (med den första paddan).

(1938) – amerikansk uppfinnare som 1963 demonstrerade det första datorprogrammet med grafiskt an­vändar­gräns­snitt, Sketch­pad. Det var också början till CAD. – Med Sketch­pad kunde man rita geometriska figurer direkt på en bildskärm med en ljuspenna. Pro­grammet kunde rätta till figurerna så att sidor på kvadrater blev lika långa, och de räta vinklarna verkligen blev räta, även om användaren ritade slarvigt. Det var ett inter­aktivt pro­gram på en tid då datorprogram annars kördes som batch­körningar. Man kunde också kopiera och återanvända figurerna på ett sätt som före­grep objektorientering. – Sketchpad (som också kallades för Robot Draftsman) var Suther­lands doktorsavhandling (kan laddas ner som pdf-fil här). – Sutherland var inspirerad av Vannevar Bush och inspirerade i sin tur Douglas Engel­bart. – 1968 konstruerade Sutherland och hans student Bob Sproull (se Wikipedia) det första systemet för virtuell verklighet (fast det kallades inte så), se här. – Sutherland hade på 1970- och 1980‑talen egna före­tag som Sun† köpte 1990. De blev grunden för Suns forsknings­­labb. – Suther­­land belönades 1994 med EFF:s Pioneer Award (se länk), 1988 med Turing­priset (se länk) och 1998 med von Neumann-medaljen. – Alan Kay visar upp Sketch­­pad i en video här.

[grafiskt användargränssnitt] [it-historia] [mjukvara] [personer] [ändrad 31 maj 2017]

Jacobson, Ivar

(1939) – svensk expert på systemutveckling och objektorientering. – Ivar Jacobson deltog runt 1970 i utvecklingen av Ericssons AXE‑växel, och formulerade då principer för systemutveckling som anknöt till vad som senare blev känt som objektorienterad systemutveckling. Han blev särskilt känd för metodiken med användningsfall. Jacobson startade 1987 företaget Objectory som 1991 köptes av Ericsson och sedan, 1995, såldes vidare till amerikanska Rational, som i sin tur 2003 blev uppköpt av IBM. Under tiden på Rational utvecklade Jacobson tillsammans med två andra guruer inom objektorientering, Grady Booch och James Rumbaugh, UML, ett beskrivningsspåk för systemutveckling som blivit branschstandard. (De tre guruerna brukade kallas sig för ”The three amigos” efter en film med samma namn, se IMdB, länk.) De har också utvecklat Unified process. Se också practices. – Ivar Jacobson var vice vd på Rational men slutade strax efter dess uppgående i IBM för att bli fristående konsult. Han leder nu Ivar Jacobson International (ivarjacobson.com). – I början av 2010-talet har han tagit initiativ till Semat, ett enhetligt sätt att beskriva systemutvecklingsmetoder.

[it-historia] [ivar jacobson] [personer] [systemutveckling] [ändrad 12 augusti 2019]

Gödel, Kurt

Kurt Gödels ansikte.
Kurt Gödel.

österrikisk-amerikansk matematiker och logiker (1906—1978). – Kurt Gödels ofullständighetssats från 1931 inspirerade Alan Turing till analysen av stopproblemet. – Ofullständighetssatsen visar att det inte kan finnas logiska och/eller matematiska system som på samma gång är hel­täckande och motsägelsefria. Med hel­täckande menas att regelsystemet kan tillämpas på alla påståenden som kan formule­ras inom systemet. I varje system av lagar, regler och symboler – till exempel matematik – kan man, visade Gödel, alltid hitta påståenden som uppenbarligen är sanna, men som inte kan bevisas inom ramen för systemet. Det går kanske att bevisa påståendet om man lägger till nya regler – men om man gör det så går det ofelbart att, med användning även av de nya reglerna, formulera nya påståenden som i sin tur inte kan bevisas, men som ändå uppenbar­ligen är sanna. Detta bevisade han i artikeln ”Über formal unentscheidbare Sätze der Principia Mathematica und Verwandte System” (engelsk översätt­ning här). – I själva verket finns det två ofullständighetssatser, som hör ihop:

  • – Den första är den som beskrivs ovan;
  • – Den andra satsen säger att ett sådant system som beskrivs i den första satsen inte kan bevisa att det är mot­sägelse­fritt.

– Se också Ent­scheidungs­problem. – Gödel lämnade Österrike efter den tyska ockupationen 1938 och fick då en tjänst på Institute of advanced study (ias.edu) i Princeton, New Jersey, där han blev god vän med Albert Einstein. – Gödelpriset är uppkallat efter Kurt Gödel. – En biografi över Kurt Gödel är Ofullständighet: Kurt Gödels bevis och paradox (Incomplete­ness: The proof and paradox of Kurt Gödel, 2005) av Rebecca Gold­stein (webbplats).

[för- och bihistoria] [kurt gödel] [matematik och logik] [personer] [ändrad 6 maj 2020]

Stenhagen, Jan-Jöran

pseudonymen bakom flera satiriska böcker om it-världen, utgivna på 1980- och 1990‑talen. Det finns skäl att tro att böckerna helt eller delvis är skrivna av Jan Freese†, troligen tillsammans med Bengt Göran Wenner­sten (1943), tidigare chefredaktör för tidningen Datavärlden. – Böckerna är Data­dyrkarna (1982), Sam­körarna (1983), Informania (1984), Dubbeldyrkarna (1986), Lucy: i tangentens riktning (1989), Från då till vad? (1990) och År 00 (1996).

[böcker] [pseudonymer] [ändrad 15 maj 2018]

Fawkes, Guy

stiliserad bild på Guy Fawkes-mask(1570–1606) – en engelsman som avrättades för att han den 5 no­vem­ber 1605 försökte spränga engelska kungen och par­la­mentet i luften (the gun­powder plot). Den 5 november kallas därför för Guy Fawkes day. – Masker som sägs före­­ställa Guy Fawkes an­vänds på 2010‑talet, först av an­hängare av Wiki­­­Leaks, sedan av pro­test­­rörelsen Occupy Wall Street och rörelsen Anonymous. Maskerna har ett dia­boliskt leende, upp­åt­vridna mus­tascher och ett smalt hak­skägg. (Hur Guy Fawkes faktiskt såg ut är oklart – de flesta porträtt är gjorda efter hans död.) – Masken förekom först i serie­­romanen V for Vendetta 1982—1992, senare filmad (länk). – Se här (sök på Ven­detta om du inte hittar masken direkt). – Läs också om Million mask march.

[aktivism] [kuriosa] [personer] [ändrad 14 oktober 2019]

Kapor, Mitch

grundade Lotus 1982 tillsammans med Jonathan Sachs. (Mer om Sachs här.) De utvecklade tillsammans kalkylarket Lotus 1‑2‑3, som var marknadsledande i ungefär ett decennium – efter pionjären VisiCalc, men före Microsoft Excel. – Mitch Kapor lämnade 1987 ledningen för Lotus (som 1995 blev köpt av IBM och som numera inte längre existerar som varumärke). Sedan dess har han arbetat med in­no­va­tions­kapi­tal. 1990 grundade han tillsammans med bland andra John Perry Barlow† stiftelsen Electronic frontier foundation, EFF. Han är också sedan 2003 ordförande för Mozilla Foundation och en av grundarna av Linden Lab, som driver Second life. Han fick 2006 EFF:s pris Pioneer Award. – Se kaporcenter.org.

[mitch kapor] [personer] [ändrad 7 maj 2019]

Joy, Bill

Porträtt.
Bill Joy.

(William N Joy, född 1954) – en av Suns† grundare 1982, c­hefsforskare på Sun till 2003. – Runt 1980 var Bill Joy huvudkonstruk­tör av operativ­systemet BSD och den som in­för­livade TCP/IP i Unix. Han skrev också texteditorn vi. 1991 startade han Suns forskningscenter i Aspen i Colorado, där bland annat Java och Jini (nu Apache River) utvecklades. – Bill Joy väckte i april 2000 upp­märk­sam­het med varningsorden i artikeln ”Why the future doesn’t need us” (länk, se också grey goo). Han belönades 1986 med Grace Murray Hopper Award (länk). 1993 fick han Usenix lifetime achievement ­award (”The Flame”) som del av gruppen som utvecklade BSD. – Joy ingick 1997 i president Bill Clintons it‑kommis­sion. Han slutade på Sun i september 2003 för att skriva böcker. – Bill Joy anställdes i början av 2005 på innovations­kapital-bolaget Kleiner Perkins (länk), där han slutade 2014. Sedan 2017 är han anställd på Water Street Capital (wscapital.com). – Det finns två ”lagar” som tillskrivs Bill Joy, se Joys lag. – Se Bill Joys sida på LinkedIn (brukar fungera, även om länken är överstruken). – Läs också om Bill Joys lösenord.

[bill joy] [it-historia] [personer] [unix] [ändrad 18 februari 2020]

Hopper, Grace

Grace Murray Hopper
Datorpionjären amiral Grace Murray Hopper.

Grace Murray Hopper (1906—1992), amerikansk dator­pionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade till­sammans med Howard Aiken på Harvard en av de första dator­er­na, Mark I. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert-Mauchly Computer Corporation. Hon utvecklade där 1949 programspråket B‑O, som hon sedan vidare­utvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första program­­språket, men Konrad Zuses Plan­­kalkül kom före.) Flow-matic blev i sin tur grunden till Cobol, som ut­veck­lades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i datorspråket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper ut­bildade sig som ung i mate­ma­tik och fysik, och var universitets­­lärare när andra världs­kriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som matema­tiker. Amirals­­titeln fick hon 1986 vid den ofri­vill­iga pensioneringen. Hon blev 1980 heders­­doktor vid Lin­köpings tekniska högskola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Utmär­kel­sen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Celebration. – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.

[grace hopper] [it-historia] [personer] [programspråk] [ändrad 25 januari 2018]

Freese, Jan

(1933—2007) – svensk ämbetsman och företagare, general­­direktör för Datainspektionen 1977—1986. 1986—1992 var Freese vice vd på Sveriges Industri­­för­bund, 1992—1994 general­direktör för Tele­styrelsen (före­gångare till PTS), 1994—1997 general­­direktör för PTS. – Freese var också grundare och styrelse­­ord­förande i före­taget Nordisk mobil­­telefoni Sverige, numera Net 1. – Jan Freese gav 1987 ut den själv­­bio­­grafiska boken Den maktfullkomliga oför­mågan. Mycket tyder också på att Jan Freese, eventuellt tillsammans med någon annan, stod bakom pseudo­nymen Jan-Jöran Stenhagen.

[jan freese] [personer] [ändrad 4 november 2019]