Gödel, Kurt

Porträtt av Kurt Gödel.
Kurt Gödel. Foto: IAS.

österrikisk-amerikansk matematiker och logiker (1906—1978). – Kurt Gödels ofull­ständig­hets­sats från 1931 inspirerade Alan Turing till analysen av stoppro­blemet. – Ofull­ständig­hets­satsen visar att det inte kan finnas logiska och/eller matematiska system som på samma gång är hel­täckande och motsägelsefria. Med hel­täckande menas att regelsystemet kan tillämpas på alla påståenden som kan for­mu­le­ras inom systemet. I varje system av lagar, regler och symboler – till exempel matematik – kan man, visade Gödel, alltid hitta påstå­enden som uppenbarligen är sanna, men som inte kan bevisas inom ramen för systemet. Det går kanske att bevisa påstå­endet om man lägger till nya regler – men om man gör det så går det ofelbart att, med användning även av de nya reglerna, formulera nya påstå­enden som i sin tur inte kan bevisas, men som ändå uppen­bar­ligen är sanna. Detta bevisades i artikeln ”Über formal unentscheidbare Sätze der Principia Mathematica und Ver­wandte System” (engelsk översätt­ning här). – I själva verket finns det två ofullständighetssatser, som hör ihop:

  • – Den första är den som beskrivs ovan;
  • – Den andra satsen säger att ett sådant system som beskrivs i den första satsen inte kan bevisa att det är mot­sägelse­fritt.

– Se också Ent­scheidungs­problem. – Gödel lämnade Österrike efter den tyska ockupationen 1938 och fick då en tjänst på Institute of advanced study (ias.edu) i Princeton, New Jersey, där han blev god vän med Albert Einstein. – Gödelpriset är uppkallat efter Kurt Gödel. – En biografi över Kurt Gödel är Ofull­ständig­het: Kurt Gödels bevis och paradox (Incomp­lete­ness: The proof and paradox of Kurt Gödel, 2005) av Rebecca Gold­stein (webbplats).

[för- och bihistoria] [kurt gödel] [matematik och logik] [personer] [ändrad 23 april 2018]

Stenhagen, Jan-Jöran

pseudonymen bakom flera satiriska böcker om it-världen, utgivna på 1980- och 1990‑talen. Det finns skäl att tro att böckerna helt eller delvis är skrivna av Jan Freese†, troligen tillsammans med Bengt Göran Wenner­sten (1943), tidigare chefredaktör för tidningen Datavärlden. – Böckerna är Data­dyrkarna (1982), Sam­körarna (1983), Informania (1984), Dubbeldyrkarna (1986), Lucy: i tangentens riktning (1989), Från då till vad? (1990) och År 00 (1996).

[böcker] [pseudonymer] [ändrad 15 maj 2018]

Fawkes, Guy

stiliserad bild på Guy Fawkes-mask(1570–1606) – en engelsman som avrättades för att han den 5 no­vem­ber 1605 försökte spränga engelska kungen och par­la­mentet i luften (the gun­powder plot). Den 5 november kallas därför för Guy Fawkes day. – Masker som sägs före­­ställa Guy Fawkes an­vänds på 2010‑talet, först av an­hängare av Wiki­­­Leaks, sedan av pro­test­­rörelsen Occupy Wall Street och rörelsen Anonymous. Maskerna har ett dia­boliskt leende, upp­åt­vridna mus­tascher och ett smalt hak­skägg. (Hur Guy Fawkes faktiskt såg ut är oklart – de flesta porträtt är gjorda efter hans död.) – Masken förekom först i serie­­romanen V for Vendetta 1982—1992, senare filmad (länk). – Se här (sök på Ven­detta om du inte hittar masken direkt). – Läs också om Million mask march.

[aktivism] [kuriosa] [personer] [ändrad 14 oktober 2019]

Kapor, Mitch

grundade Lotus 1982 tillsammans med Jonathan Sachs. (Mer om Sachs här.) De utvecklade tillsammans kalkylarket Lotus 1‑2‑3, som var marknadsledande i ungefär ett decennium – efter pionjären VisiCalc, men före Microsoft Excel. – Mitch Kapor lämnade 1987 ledningen för Lotus (som 1995 blev köpt av IBM och som numera inte längre existerar som varumärke). Sedan dess har han arbetat med in­no­va­tions­kapi­tal. 1990 grundade han tillsammans med bland andra John Perry Barlow† stiftelsen Electronic frontier foundation, EFF. Han är också sedan 2003 ordförande för Mozilla Foundation och en av grundarna av Linden Lab, som driver Second life. Han fick 2006 EFF:s pris Pioneer Award. – Se kaporcenter.org.

[mitch kapor] [personer] [ändrad 7 maj 2019]

Joy, Bill

Porträtt.
Bill Joy.

(William N Joy, född 1954) – en av Suns† grundare 1982, chefs­forskare på Sun till 2003. – Runt 1980 var Bill Joy huvudkonstruk­tör av operativ­systemet BSD och den som in­för­livade TCP/IP i Unix. Han skrev också texteditorn vi. 1991 startade han Suns forsknings­center i Aspen i Colorado, där bland annat Java och Jini (nu Apache River) utvecklades. – Bill Joy väckte i april 2000 upp­märk­sam­het med varningsorden i artikeln ”Why the future doesn’t need us” (länk, se också grey goo). Han be­lönades 1986 med Grace Murray Hopper Award (länk). 1993 fick han Usenix lifetime achievement ­award (”The Flame”) som del av gruppen som utvecklade BSD. – Joy ingick 1997 i president Bill Clintons it‑kommis­sion. Han slutade på Sun i september 2003 för att skriva böcker. – Bill Joy anställdes i början av 2005 på innovations­kapital-bolaget Kleiner Perkins (länk), där han slutade 2014. Sedan 2017 är han anställd på Water Street Capital (wscapital.com). – Det finns två ”lagar” som tillskrivs Bill Joy, se Joys lag. – Se Bill Joys sida på LinkedIn (brukar fungera, även om länken är överstruken).

[bill joy] [it-historia] [personer] [unix] [ändrad 1 juli 2019]

Hopper, Grace

Grace Murray Hopper
Datorpionjären amiral Grace Murray Hopper.

Grace Murray Hopper (1906—1992), amerikansk dator­pionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade till­sammans med Howard Aiken på Harvard en av de första dator­er­na, Mark I. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert-Mauchly Computer Corporation. Hon utvecklade där 1949 programspråket B‑O, som hon sedan vidare­utvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första program­­språket, men Konrad Zuses Plan­­kalkül kom före.) Flow-matic blev i sin tur grunden till Cobol, som ut­veck­lades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i dator­­språket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper ut­bildade sig som ung i mate­ma­tik och fysik, och var universitets­­lärare när andra världs­kriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som mate­ma­tiker. Amirals­­titeln fick hon 1986 vid den ofri­vill­iga pensione­ringen. Hon blev 1980 heders­­doktor vid Lin­köpings tekniska hög­skola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Ut­mär­kel­sen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Cele­bra­tion. – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.

[grace hopper] [it-historia] [personer] [programspråk] [ändrad 25 januari 2018]

Freese, Jan

(1933—2007) – svensk ämbetsman och företagare, general­­direktör för Datainspektionen 1977—1986. 1986—1992 var Freese vice vd på Sveriges Industri­­för­bund, 1992—1994 general­direktör för Tele­styrelsen (före­gångare till PTS), 1994—1997 general­­direktör för PTS. – Freese var också grundare och styrelse­­ord­förande i före­taget Nordisk mobil­­telefoni Sverige, numera Net 1. – Jan Freese gav 1987 ut den själv­­bio­­grafiska boken Den maktfullkomliga oför­mågan. Mycket tyder också på att Jan Freese, eventuellt tillsammans med någon annan, stod bakom pseudo­nymen Jan-Jöran Stenhagen.

[jan freese] [personer] [ändrad 4 november 2019]

robotförfattare

(robot author) – verklig eller fiktiv person som uppges vara författare till böcker som i själva verket är sammanställningar av text ur Wiki­pedia eller andra källor. – Ibland tillhör författarnamnet en riktig människa som sätter sitt namn på sådana böcker. I andra fall har ut­givaren hittat på författarnamnet, som inte kan knytas till någon bestämd människa. – Robotförfattare känne­tecknas ofta av en omänsklig produktivitet. Några av dem har gett ut hundra­tals böcker på några få år. Affärsidén brukar vara att sälja böckerna till företag och bibliotek till höga priser. Böckerna är ofta snävt specialiserad facklitteratur inom områden där det är så ont om aktuell facklitteratur att robot­böckerna blir köpta obe­sedda. – Verksamheten är oftast inte olaglig, efter­som text från Wikipedia får användas fritt. Det finns så kallade robotförlag som specialiserar sig på att ge ut böcker av robotförfattare, robotböcker. – Se också Heinz Duthel och Philip M Parker. – Läs också om SCIgen.

[bluff och båg] [bokutgivning] [fiktiva personer] [ändrad 28 juni 2018]

Hawkins, Jeff

(1957) – amerikansk företagare och forskare, grundare av före­tagen Palm, Handspring och Numenta. – Jeff Hawkins ut­veck­lade operativ­­systemet Palm OS. Han har grundat alla tre företagen i sam­­arbete med Donna Dubinsky: Hawkins är upp­­finnare och Dubinsky chef. – Hawkins idéer om in­for­­ma­tions­­hante­ring utgår från hans bak­grund inom hjärn­forskning, närmare bestämt kogni­tions-­forskning. Han lämnade data­branschen 2002 för att grunda hjärn­forsk­nings­institutet Redwood center for theoretical neuroscience (länk). 2004 gav han ut boken On intelligence (länk), som han har skrivit till­­sammans med Sandra Blakeslee (länk). I boken be­­skriver de en teori (memory-prediction frame­work – ”det för­ut­­sägande minnet”) för hur minnet och tänkandet fungerar. År 2005 startade han til­l­sammans med Dubinsky företaget Numenta för att ut­­veckla dator­­program som fungerar enligt prin­­ci­perna i On intelligence.

[jeff hawkins] [personer] [kognition] [ändrad 12 juli 2017]

Dubinsky, Donna

Donna Dubinsky. Foto: Numenta.

(1955) – amerikansk företagsledare, känd som tidigare chef för Palm. Donna Dubinsky arbetade på 1980‑talet på Apple och sedan på det av­knoppade dotter­bolaget Claris. 1992 värvade Jeff Hawkins henne till vd‑posten på sitt ny­startade företag Palm. Efter att hand­datorn Palm hade blivit succé lämnade Dubinsky och Hawkins före­taget och startade Hand­spring†, som 2003 köptes upp av Palm, men utan att Dubinsky och Hawkins följde med. (Palm köptes i sin tur 2010 av HP, och är avvecklat.) Dubinsky är nu chef för Hawkins före­tag Numenta som ut­veck­lar dator­program som är inspirerade av Hawkins teorier om hjärnans funk­tion.

[donna dubinsky] [personer] [ändrad 12 juli 2017]