von Neumann, John

(19031957) – ungersk matematiker och datorpionjär, från 1930 verksam i USA. – John von Neumann var en av de viktigaste teoretikerna bakom den moderna datortekniken. Han har gett namn åt von Neumann‑arkitekturen, som han tillämpade vid konstruktionen av datorn Edvac†. Han formulerade också teorier om cellautomater och självreplikerande maskiner – en idé som anknöt till upptäckten av DNA. – John von Neumann räknas också, tillsammans med Oscar Morgenstern† (se Wikipedia), som den viktigaste teoretikern bakom spelteorin. Spelteorin användes i USA som ett verktyg för strate­gisk analys under det kalla kriget, och John von Neumann var med i den ameri­kanska atomenergikommissionen som ledde utvecklingen av USA:s kärnvapenarsenal. De sista åren kom han till mötena i rullstol. Han och Henry Kissinger var förebilder till Peter Sellers roll­­figur Dr Strangelove i filmen med samma namn (se IMDb: länk). – Utmärkelsen John von Neumann medal är uppkallad efter honom.

[datorpionjärer] [it-historia] [john von neumann] [spelfilmer] [spelteori] [ändrad 31 januari 2021]

Cailliau, Robert

(1947)belgisk datorvetare som utvecklade historiens andra webbläsare, Samba, för Macintosh. (Den första webbläsaren, WorldWideWeb, skapades av Tim Berners‑Lee på en NeXT†‑dator.) – Cailliau spelade en avgörande roll när det gällde att få CERN att stödja satsningen på webben, och det var han som övertygade ledningen för CERN att släppa tekniken för webben fri utan krav på royalties (mer här). Hans webbsida finns på robertcailliau.eu. Tillsammans med James Gillies har han skrivit boken How the web was born (länk) från år 2000.

[it-historia] [personer] [robert cailliau] [webben] [ändrad 11 mars 2023] 

Flowers, Tom

Tom Flowers. Porträtt. Han har glasögon.
Tom Flowers.

(19051998 – även: Tommy Flowers) – engelsk teleingenjör, konstruktör av datorn Colossus†. – Flowers ut­veck­lade på 1930‑talet elektroniska telefonväxlar åt brittiska post­verket. Han kallades 1942 till Bletchley Park för att kon­struera en automatisk maskin för kodknäckning. Flowers insåg att radiorör, som tidigare hade an­vänts bara för förstärkning, kunde användas som omkopplare i stället för mekaniska reläer – de var snabbare och slets inte ut. Hans chefer trodde inte på idén, så Flowers tvingades betala delar av utvecklingsarbetet ur egen ficka. Resultatet blev Colossus, som räknas som den första helt elektroniska datorn, även om den var gjord för bara en uppgift. – Eftersom allt om Colossus hemligstämplades efter kriget fick Tom Flowers inte erkännande för sina banbrytande insatser förrän på 1970‑talet. Efter kriget fick han återgå till att konstruera elektroniska telefonväxlar, men han byggde också första generationen av slumptalsgeneratorn Ernie. – Läs mer på sajten Crypto Museum (länk) och i Wikipedia.

[it-historia] [personer] [tom flowers] [ändrad 23 april 2018]

Berners-Lee, Tim

Porträttfoto av Tim Berners-Lee.
Tim Berners-Lee.

(1955) – uppfinnare av webben, chef för webbens tekniska lednings­­grupp W3C. – Tim Berners-Lee utveck­lade World Wide Web under 19801991 när han arbetade på det euro­­peiska kärnforskningsinstitutet Cern. (Hans första formella förslag finns här.) – Från början ville han bara göra ett hjälp­­­medel för hantering av källorna i forskningsrapport­er genom att an­vända hyper­­länkar (jämför med Xanadu). Han ut­­vecklade proto­­kollet HTTP, sidbeskrivningsspråket HTML och skrev tillsammans med Robert Cailliau den första kom­bi­nerade webb­­läsaren och webbeditorn på en NeXT†-dator. 1991 la han ut http://info.cern.ch på inter­­net – den första allmänt tillgängliga webbsidan. Senare utvecklande han XML och tog initiativ till den seman­tiska webben. – Tim Berners-Lee grundade 2008 stiftelsen World wide web foundation. 2012 var han med och startade Open data institute. 2013 grundade han Alliance for affordable internet, A4AI. – Tim Berners-Lee fick 1998 utmärkelsen Usenix life­time achieve­ment award (länk), år 2000 EFF:s pris Pioneer Award, 2006 Love­lace medal och 2012 Millennium­­priset för teknologi, och han adlades 2003 av brittiska drottningen. Han tilldelades i april 2017 Turingpriset (för år 2016), se denna länk. – Hans föräldrar var med och byggde en av de första datorerna, Manchester Mark I†.

[it-historia] [tim berners-lee] [webben] [ändrad 5 juni 2017]

Johansen, Jon Lech

”DVD-Jon” (1983)norrman som 1999 ut­vecklade pro­­grammet DeCSS för uppspelning av kopi­erings­­skyddade DVD (se CSS) på Linux‑datorer. Han var då 16 år. Jon Lech Johansen drogs inför rätta för intrång i upphovsrätten, men friades efter processer som på­gick i tre år. – 2005 ut­vecklade han ett program, Pymusique, senare kallat Sharpmusique, som gjorde att man kunde köpa låtar från Apples musikaffär iTunes utan att få med Apples kopieringsskydd (läs också om Hymn Project†). Båda programmen är nerlagda. – Jon Lech Johansen har fått det norska Karoline­­priset (se Wikipedia) och år 2002 fick han EFF:s utmärkelse Pioneer Award (se denna länk). – Sedan 2007 är Jon Lech Johan­sen teknisk chef på double­Twist Corporation (länk). – Jon Lech Johan­sens webbsida finns på nanocr.eu (inte upp­daterad sedan 2018), och hans Twitterkonto är twitter.com/jonlech.

[jon lech johansen] [personer] [upphovsrätt] [ändrad 4 december 2022]

Borg, Anita

Porträtt av Anita Borg.
Anita Borg.

(19492003) – grundare av det som nu heter Anita Borg institute for women and tech­nol­ogy (tidigare Institute for women in technology), forskare på PARC, initiativtagare till nät­verket Systers för kvinnor i it‑världen och till Grace Hopper Celebration-konferens­erna. – Anita Borg blev 1999 leda­mot av amerikanska federala regeringens kommis­sion för främjande av kvinnor och minoriteter inom naturvetenskap, ingenjörs­­veten­skap och teknik. Hon belönades 1995 med EFF:s pris Pioneer Award (se länk), och 2002 med Heinz-priset (länk) för teknik, ekonomi och sysselsättning. Ut­märkelsen Women of vision awards† delades ut till hennes minne. – Mer på anitab.org.

[anita borg] [ändrad 27 april 2018]

Andreessen, Marc

(1971) – amerikansk programmerare och företagsledare. – Marc Andreessen skrev 1993 den första allmänt spridda webbläsaren Mosaic† tillsammans med Eric Bina. Andreessen grundade sedan Netscape med Jim Clark och lanserade webbläsaren Navigator†. Efter sammanslagningen 1998 av Net­scape och America Online (numera Aol) var han vice vd i det sammanslagna företaget i något år. – Andreessen grundade 1999 företaget Loud­cloud, från 2001 Opsware, 2007 köpt av dåvarande Hewlett‑Packard† för 1,6 miljarder dollar. Han startade 2009 innovationskapitalbolaget Andreessen Horowitz (a16z.com). I augusti 2009 blev det känt att Andreessen finansierade bo­laget bakom en ny webb­­läsare, Rockmelt†, ner­lagd 2013. – Marc Andreessens blogg finns på blog.pmarca.com (senast uppdaterad 2015). – Notera stavningen av Andreessen.

[marc andreessen] [personer] [ändrad 12 september 2018]

Sholes, Christopher

amerikansk uppfinnare, 1819—1890, uppfinnare av skrivmaskinen av 1900‑talsmodell och upphovsman till qwerty-tangent­bordet. – Sholes skrivmaskin (även känd som Sholes‑Gliddens skrivmaskin efter en medarbetare) var inte den första skriv­maskinen, men det var den första av den typ som användes på 1900‑talet: den hade tangenter, typ­armar, färgband och vals, och den var byggd så att maskin­skrivaren hela tiden kunde se vad hon skrev på papperet. (På tidigare skrivmaskiner skrev man på baksidan av valsen, så maskinskrivaren såg inte texten förrän hon tog ur papperet.) Sholes uppfann också skifttangenten. – 1873 sålde han konstruktionen till Remington, som sedan började sälja den första industriellt tillverkade skrivmaskinen. – Sholes konstruerade med avsikt qwerty‑tangentbordet så att man inte skulle kunna skriva för fort: om man skrev för fort trasslade typarmarna nämligen in sig i varandra. – Dess­utom såg Remington, för säljarnas skull, till att man kunde skriva ordet type­writer på översta raden. – Mer i Wikipedia. – Jämför med dvorak‑tangentbordet och KALQ.

[för- och bihistoria] [personer] [ändrad 16 september 2018]

Olsen, Ken

Kenneth H Olsen (1926—2011), grundare av Digital Equipment Corporation†, dess chef 19571992. – Ken Olsen studerade på MIT runt 1950, och arbetade sedan en kort tid på SKF i Göteborg. Han hade norska förfäder. – Under 1950‑talet var han med och byggde den första transistori­serade datorn, och skrev en av de första flygsimulatorerna åt amerikanska flygvapnet. 1957 grundade han Digital tillsammans med Harlan Anderson (se Wikipedia), och utvecklade de första minidatorerna. Digital blev historiskt: först för datorer­na i PDP‑serien†, sedan för VAX†‑datorerna. När Unix och persondatorer slog igenom hade Ken Olsen svårt att förstå poängen. Han lär ha kallat Unix för ”snake oil”. – Ken Olsen var en klassisk ingenjör som såg tillgång på hög data­kapacitet, snabba processorer och hög bandbredd som ursäkter för slöseri, och som i stället försökte finna lösningar som krävde så lite resurser som möjligt. Som företagsledare var han i god mening patriarkalisk, och tog hellre förluster i några år än att han sade upp anställda. – 1992 tvingades Ken Olsen lämna Digitals ledning. Då startade han ett nytt före­tag, Advanced modular solutions, som lades ned sommaren 2000. Ken Olsen avled 2011.

[it-historia] [ken olsen] [personer] [ändrad 19 november 2017]