Stenhagen, Jan-Jöran

pseudonymen bakom flera satiriska böcker om it-världen, utgivna på 1980- och 1990‑talen. – Det finns skäl att tro att böckerna helt eller delvis är skrivna av Jan Freese†, troligen tillsammans med Bengt Göran Wenner­sten (1943), tidigare chefredaktör för tidningen Datavärlden. – Böckerna är Data­dyrkarna (1982), Sam­körarna (1983), Informania (1984), Dubbeldyrkarna (1986), Lucy: i tangentens riktning (1989), Från då till vad? (1990) och År 00 (1996).

[böcker] [pseudonymer] [ändrad 15 maj 2018]

Kapor, Mitch

(1950) – grundade 1982 programföretaget Lotus† tillsammans med Jonathan Sachs. (Mer om Sachs här.) – Kapor och Sachs utvecklade tillsammans kalkylarket Lotus 1‑2‑3, som var marknadsledande i ungefär ett decennium – efter pionjären VisiCalc†, men före Microsoft Excel. – Mitch Kapor lämnade 1987 ledningen för Lotus, som 1995 blev köpt av IBM och som numera inte längre existerar som varumärke. Sedan dess har han arbetat med innovationskapital. 1990 grundade han tillsammans med bland andra John Perry Barlow† stiftelsen Electronic frontier foundation, EFF. Han är också sedan 2003 ordförande för Mozilla Foundation och en av grundarna av Linden Lab, som driver Second life. Han fick 2006 EFF:s pris Pioneer Award. – Se kaporcenter.org.

[mitch kapor] [personer] [ändrad 18 maj 2022]

Gödel, Kurt

Kurt Gödels ansikte.
Kurt Gödel.

österrikisk-amerikansk matematiker och logiker (19061978). – Kurt Gödels ofullständighetssats från 1931 inspirerade Alan Turing† till analysen av stopproblemet. – Ofullständighetssatsen visar att det inte kan finnas logiska och/eller matematiska system som på samma gång är hel­täckande och motsägelsefria. Med hel­täckande menas att regelsystemet kan tillämpas på alla påståenden som kan formule­ras inom systemet. I varje system av lagar, regler och symboler – till exempel matematik – kan man, visade Gödel, alltid hitta påståenden som uppenbarligen är sanna, men som inte kan bevisas inom ramen för systemet. Det går kanske att bevisa påståendet om man lägger till nya regler – men om man gör det så går det ofelbart att, med användning även av de nya reglerna, formulera nya påståenden som i sin tur inte kan bevisas, men som ändå uppenbar­ligen är sanna. Detta bevisade han i artikeln ”Über formal unentscheidbare Sätze der Principia Mathematica und Verwandte System” (engelsk översätt­ning här). – I själva verket finns det två ofullständighetssatser, som hör ihop:

  • – Den första är den som beskrivs ovan;
  • – Den andra satsen säger att ett sådant system som beskrivs i den första satsen inte kan bevisa att det är mot­sägelse­fritt.

– Se också Ent­scheidungs­problem. – Gödel lämnade Österrike efter den tyska ockupationen 1938 och fick då en tjänst på Institute of advanced study (ias.edu) i Princeton, New Jersey, där han blev god vän med Albert Einstein. – Gödelpriset är uppkallat efter Kurt Gödel. – En biografi över Kurt Gödel är Ofullständighet: Kurt Gödels bevis och paradox (Incomplete­ness: The proof and paradox of Kurt Gödel, 2005) av Rebecca Gold­stein (webbplats).

[för- och bihistoria] [kurt gödel] [matematik och logik] [personer] [ändrad 6 maj 2020]

Joy, Bill

Porträtt.
Bill Joy.

(William N Joy, född 1954) – en av Suns† grundare 1982, c­hefsforskare på Sun till 2003. – Runt 1980 var Bill Joy huvudkonstruk­tör av operativ­systemet BSD och den som in­för­livade TCP/IP i Unix. Han skrev också texteditorn vi. 1991 startade han Suns forskningscenter i Aspen i Colorado, där bland annat Java och Jini (nu Apache River) utvecklades. – Bill Joy väckte i april 2000 upp­märk­sam­het med varningsorden i artikeln ”Why the future doesn’t need us” (länk, se också grey goo). Han belönades 1986 med Grace Murray Hopper Award (länk). 1993 fick han Usenix lifetime achievement ­award (”The Flame”) som del av gruppen som utvecklade BSD. – Joy ingick 1997 i president Bill Clintons it‑kommis­sion. Han slutade på Sun i september 2003 för att skriva böcker. – Bill Joy anställdes i början av 2005innovations­kapital-bolaget Kleiner Perkins (länk), där han slutade 2014. Sedan 2017 är han anställd på Water Street Capital (wscapital.com). – Det finns två ”lagar” som tillskrivs Bill Joy, se Joys lag.– Läs också om Bill Joys lösenord.

[bill joy] [it-historia] [personer] [unix] [ändrad 14 december 2022]

Freese, Jan

(19332007) – svensk ämbetsman och företagare, generaldirektör för dåvarande Datainspektionen† 19771986. 1986—1992 var Freese vice vd på Sveriges Industriförbund, 1992—1994 generaldirektör för Telestyrelsen (före­gångare till PTS), 1994—1997 generaldirektör för PTS. – Freese var också grundare och styrelseordförande i företaget Nordisk mobiltelefoni Sverige, numera Net 1. – Jan Freese gav 1987 ut den självbiografiska boken Den maktfullkomliga oförmågan. Mycket tyder också på att Jan Freese, eventuellt tillsammans med någon annan, stod bakom pseudo­nymen Jan‑Jöran Stenhagen.

[jan freese] [personer] [ändrad 4 november 2019]

Hopper, Grace

Grace Murray Hopper
Datorpionjären amiral Grace Murray Hopper.

Grace Murray Hopper (19061992), amerikansk datorpionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade, tillsammans med Howard Aiken†, en av de första datorerna, Mark I†. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert‑Mauchly Computer Corporation†. Hon utvecklade där 1949 programspråket B‑O, som hon sedan vidareutvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första programspråket, men Konrad Zuses† Plankalkül kom före.) Flowmatic blev i sin tur grunden till Cobol, som utvecklades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i datorspråket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper utbildade sig som ung i matema­tik och fysik, och var universitetslärare när andra världskriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som matematiker. Amirals­­titeln fick hon 1986 vid den ofrivilliga pensioneringen från flottan. Hon blev 1980 heders­­doktor vid Linköpings tekniska högskola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Utmärkelsen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Celebration. – 2020 meddelade Google (cloud.google.com/blog…) att företaget ska dra en undervattenskabel med namnet Grace Hopper Subsea Cable från New York till Bilbao i Spanien och Bude i Cornwall. Den togs i drift i september 2022.  – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.

[datorpionjärer] [grace hopper] [it-historia] [programspråk] [undervattenskablar] [ändrad 2 januari 2023]

robotförfattare

(robot author) – verklig eller fiktiv person som uppges vara författare till böcker som i själva verket är sammanställningar av text från Wiki­pedia eller andra källor. Sammanställningarna görs av självgående program, bottar. – Ibland tillhör författarnamnet en riktig människa som sätter sitt namn på sådana böcker. I andra fall har utgivaren hittat på författarnamnet, som inte kan knytas till någon bestämd människa. – Robotförfattare kännetecknas ofta av en omänsklig produktivitet. Några av dem har gett ut hundra­tals böcker på några få år. Affärsidén brukar vara att sälja böckerna till företag och bibliotek till höga priser. Böckerna är ofta snävt specialiserad facklitteratur inom områden där det är så ont om aktuell facklitteratur att robotböckerna blir köpta obesedda. Ett exempel är titeln The outlook for wooden toilet seats in Greater China. – Verksamheten är oftast inte olaglig, eftersom text från Wikipedia får användas fritt. Det finns så kallade robotförlag som specialiserar sig på att ge ut böcker av robotförfattare, robotböcker. – Se också Heinz Duthel och Philip M Parker. – Läs också om SCIgen samt om fejkartister.

[bluff och båg] [bokutgivning] [fiktiva personer] [ändrad 3 mars 2020]

Hawkins, Jeff

(1957) – amerikansk företagare och forskare, grundare av företagen Palm†, Handspring† och Numenta. – Jeff Hawkins utvecklade operativsystemet Palm OS†. Han har grundat alla tre företagen i samarbete med Donna Dubinsky: Hawkins är uppfinnare och Dubinsky chef. – Hawkins idéer om informationshantering utgår från hans bakgrund inom hjärnforskning, närmare bestämt kognitions‑forskning. Han lämnade datorbranschen 2002 för att grunda hjärnforskningsinstitutet Redwood center for theoretical neuroscience (länk). 2004 gav han ut boken On intelligence (länk), som han har skrivit tillsammans med Sandra Blakeslee (länk). I boken be­­skriver de en teori (memory-prediction frame­work – ”det förutsägande minnet”) för hur minnet och tänkandet fungerar. År 2005 startade han til­l­sammans med Dubinsky företaget Numenta för att utveckla datorprogram som fungerar enligt prin­­ci­perna i On intelligence.

[jeff hawkins] [personer] [kognition] [ändrad 12 juli 2017]

Dubinsky, Donna

Donna Dubinsky. Foto: Numenta.

(1955) – amerikansk företagsledare, känd som tidigare chef för Palm†. – Donna Dubinsky arbetade på 1980‑talet på Apple och sedan på det avknoppade dotterbolaget Claris. 1992 värvade Jeff Hawkins henne till vd‑posten på sitt nystartade företag Palm. Efter att handdatorn Palm hade blivit succé lämnade Dubinsky och Hawkins företaget och startade Handspring†, som 2003 köptes upp av Palm, men utan att Dubinsky och Hawkins följde med. (Palm köptes i sin tur 2010 av dåvarande Hewlett‑Packard†, och är avvecklat.) Dubinsky är nu chef för Hawkins före­tag Numenta som utvecklar datorprogram som är inspirerade av Hawkins teorier om hjärnans funk­tion.

[donna dubinsky] [personer] [ändrad 12 juli 2017]

Moggridge, Bill

Bill Moggridge.

(19432012) – engelsk formgivare som 1979 formgav den första bärbara datorn av modern typ. Alltså en dator med ett lock som hade inbyggd bildskärm och som kunde fällas ner över tangentbordet när datorn inte användes. (Så kallad clamshell design.) Datorn hette GRiD Compass (mer på denna länk – arkiverad), och såldes från 1982 och några år därefter, huvudsakligen till amerikanska staten. Den var dyr och specialkonstruerad för att tåla svåra påfrestningar. Den användes bland annat i rymdskytteln. – Designen med bild­skärmen i ett fäll­bart lock patente­rades av till­verkaren GRiD Systems som i många år, liksom Tandy† som köpte GRiD 1988, tjänade pengar på att sälja licenser på konstruk­tionen till andra datortillverkare. Efter att ha form­gett den bärbara datorn ägnade Bill Moggridge en stod del av sin tid åt frågan om inter­aktion mellan människa och dator. Han fick flera utmärkelser. – Mogg­ridge skrev bland annat böckerna Designing inter­actions (länk) och Designing media (länk).

[bärbara datorer] [formgivning] [personer] [ändrad 21 april 2022]