Allen, Paul

(1953—2018) – grundare av Micro­soft till­sam­mans med Bill Gates. – Paul Allen drog sig 1983 tillbaka från led­ningen av Micro­soft på grund av sjukdom, men han var fort­far­ande en av de största del­ägarna. Han lämnade Micro­softs bolags­styrelse år 2000, men var formellt an­ställd som stra­te­gisk råd­giv­are till före­tags­led­ningen. Han har tagit ini­tia­tiv till flera företag samt donerat pengar till väl­gören­het och musik. Paul Allens självbiografi Idea man (länk) kom ut 2011. – Se paulallen.com.

[paul allen] [personer] [ändrad 16 oktober 2018]

Gates, Bill

bill-gates(1955) – grundare av Microsoft tillsammans med Paul Allen†. Gates och Allen grundade Microsoft 1975. Allen lämnade företagsledningen 1983. Gates vad vd för Microsoft fram till år 2000, då han överlät vd‑posten till Steve Ballmer. Gates tog då den nyskapade posten som chief software architect, förste programvaru‑arkitekt. Han avvecklade den posten successivt mellan 2006 och 2008. Sedan dess har han främst ägnat sig åt stiftelsen Bill and Melinda Gates Foundation, som skänker stora belopp till välgörenhet. Han var styrelseordförande i Microsoft fram till februari 2014, då han ersattes av John Thompson, tidigare vd för Symantec. Bill Gates roll i Microsoft är sedan dess teknisk rådgivare. Han är den största aktieägaren i Microsoft. Under många år räknades han som rikast i världen. – Bill Gates officiella webbplats är gatesnotes.com.

[bill gates] [personer] [ändrad 16 oktober 2018]

Beurling, Arne

Svartvitt foto av Arne Beurling.
Arne Beurling.

(1905—1986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysk­lands kryp­te­rings-apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson till­verkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som an­vändes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddel­anden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjet­uni­onen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Ein­steins arbetsrum (se länk). – Läs mer i Svenska krypto­bedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube (länk) och i Öppet arkiv (länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kär­lekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Öst­berg Eriks­son, kom ut i slutet av 2015 (se länk). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privat­liv.

[kryptering] [personer] [underrättelseverksamhet] [ändrad 11 november 2018]

Raskin, Jef

(1944—2005) – amerikansk program­utvecklare, initiativ­tagare till Apples Mac­intosh. – Jef (stavas så) Raskin anställdes 1978 på Apple, då som an­svarig för publi­ka­tioner. Han började 1979 utveckla det som skulle bli Mac­intosh, först kallat Annie. Steve Jobs† arbetade då på datorn Lisa. Jobs gick så småningom över till Mac­intosh­projektet, och tog över det från Raskin, som sa upp sig 1982. – Raskin hade tänkt sig en enklare dator än den Mac­intosh som kom 1984. Raskin före­drog huvud­sak­ligen text­baserade an­vändar­gräns­snitt. Efter att han slutade på Apple arbetade han som konsult och skribent. I boken The humane interface (samman­fattning finns här) beskrev han ett nytt an­vändar­gräns­snitt, senare om­döpt till Archy. Archy kan studeras och laddas ner på webb­platsen The Raskin Center (länk). – En film om Jef Raskin finns här. Ett alter­na­tivt an­vändar­gräns­snitt för Mac är upp­kallat efter Raskin, se raskinformac.com.

[användargränssnitt] [it-historia] [jef raskin] [personer] [ändrad 12 juni 2017]

Wolfram, Stephen

engelsk-amerikansk matema­ti­ker (1959), känd som upp­hovs­man till ma­te­ma­tik­­pro­­gram­met Mathematica. Det har blivit det ledande pro­grammet för avancerad matematik. – Stephen Wolfram är också känd för boken A new kind of science (2002). I den hävdar han att den fysiska världen kan beskrivas som en cell­­automat. (Se wolframscience.com.) 2009 presenterade han en sökmotor av ny typ, se Wolfram Alpha. På 1980‑talet sam­arbetade Stephen Wolfram med Richard Feyn­man. – Se stephenwolfram.com.

[matematik] [personer] [ändrad 17 november 2017]

Tramiel, Jack

(1929—2012) – amerikansk företagsledare, grundare av Commodore och chef för Atari. – Tramiel var polsk jude och sattes i döds­lägret Auschwitz av nazisterna, men han befri­ades 1945 och flyttade till USA 1947. Tramiel startade 1953 före­taget Commodore, som först reparerade och tillverkade meka­niska kontors­maskiner. 1977 började Commodore sälja hemdatorer. 1984 lämnade Tramiel Commodore och startade ett nytt företag, som 1985 tog över Ataris persondatorverksamhet. Efter­som Ataris persondator konkurrerade med Mac­intosh kallades den ibland för ”Jack­intosh”. 1996 sålde Tramiel Atari, som då hade fått allt större problem med att sälja sina produkter, till JT Storage (se Wikipedia), som gick i konkurs 1999.

[it-historia] [jack tramiel] [personer] [ändrad 20 juni 2018]

Cringely, Robert X

– en signatur som har använts av flera journalister, en tid av två journalister samtidigt:

  1. – av den journalist som för tillfället skrev den numera ner­lagda bloggen Notes from the field (länk till sista inlägget) i den ame­ri­kan­ska tidningen Info­­World (länk), syster­­tidning till Compu­ter Sweden. – Notes from the field var ett stående inslag i Info­­­world i 21 år, från 1984 till augusti 2015, och den skrevs under årens lopp av många olika journalister;

    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
  2. – av journalisten Mark Stephens som artist­­namn. – Stephens skrev spalten i InfoWorld från 1987 till 1995. Under de åren började Stephens kalla sig själv för ”Robert X Cringely”. Han gav 1992 ut boken Accidental Empires (inte över­­satt till svenska) under författarnamnet Cringely. Accidental empires blev senare tv‑serie och lång­film under namnet The triumph of the nerds, se IMDb (länk). – Stephens usurpering av namnet Robert X Cringely ledde 1995 till att han blev upp­sagd från Info­World, men han fort­satte att använda namnet. Info­World gick då till dom­stol för att hindra Stephens från att kalla sig Robert X Cringely, men det miss­­­lyckades. – Stephens skrev fram till 2008 på webb­platsen I, Cringely (borttagen) hos den ansedda icke‑kommersiella radio­­kanalen PBS, där­efter på den egna sajten cringely.com (länk). 2006 spelade han in NerdTV, en serie timslånga video­­inter­vjuer med persondator­pionjärer. Intervjuerna finns på YouTube.

– Från början var Robert X Cringely ett på­hittat namn som stod i Info­Worlds redaktions­ruta för att redaktionen skulle ha en synda­bock när något blev fel: cringe=kräla i stoftet, göra en pudel; även: krypa ihop av obehag.  (Cringe, att cringea, var ett av årets nyord i svenska språket 2017 enligt Språkrådet, länk, och Språktidningen, länk.) När chef­redaktören och krönikören John Dvorak slutade på InfoWorld 1984 fick den fiktive med­arbetaren ta över hans stående spalt. – Se InfoWorld (länk) och artikel i tidskriften Wired (länk). – Läs också om Startup L Jackson.

[massmedier] [signaturer] [ändrad 11 januari 2019]