Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om privatpersoners möjligheter att skydda sina privata förhållanden från oönskad insyn.
rätt till fredat privatliv. – Personlig integritet omfattar rätten att bli betraktad och behandlad som en laglydig person, om det inte finns särskilda skäl för motsatsen. Av det följer rätt att slippa avlyssning och avläsning av elektroniska kommunikationer och andra meddelanden, utom när det finns grundade misstankar om brott. Man har rätt att själv avgöra vilka personuppgifter, om några, som ska lämnas ut. – På engelska: privacy. – Se också integritet.
[personlig integritet] [18 oktober 2021]
identifier for advertising – slumpmässigt tilldelade unika nummer som Apple tilldelar mobiltelefoner och surfplattor. – IDFA‑numren kan användas av annonsörer för att registrera hur användarna interagerar med annonser. De har jämförts med kakor i webbläsare. Användaren kan byta ut IDFA‑numret, och även neutralisera det med funktionen Limit ad tracking, LAT, som byter ut IDFA‑numret mot en serie nollor. – Under 2021 införde Apple ja‑krav för IDFA: om en annonsör vill få tillgång till IDFA‑numret måste användaren ge sitt samtycke. Detta kallas för App tracking transparency, ATT (på svenska: Spårningstransparens för appar). Det infördes med början i april 2021 med version 14.5 av iOS, iPadOS och tvOS.
[förkortningar på I] [ios med flera] [personlig integritet] [webbreklam] [ändrad28 oktober 2022]
(shadow profile) – se under PYMK.
people you may know – Facebooks förslag om personer som man kanske vill ha som ”vänner”. – PYMK‑förslagen är ibland långsökta och svåra att förstå – de kan gälla personer som man aldrig har hört talas om. Förklaringen är att Facebook bygger upp något som kallas för skuggprofiler (shadow profiles – en term som Facebook inte gillar) av sina användare. (Se profil.) Skuggprofilerna innehåller mer information än vad användarna själva har matat in i sitt Facebook‑konto. En delförklaring är att Facebook ber sina användare att ge Facebook tillgång till deras adressböcker på datorer och mobiltelefoner. Om en användare gör det kan det räcka med att ett telefonnummer från adressboken återfinns hos en annan Facebook‑användare för att Facebook ska komma med ett PYMK‑förslag. – Se denna artikel från Gizmodo (från 2017).
[förkortningar på P] [personlig integritet] [sociala nätverk] [28 april 2021]
– eller offgrid, off-the-grid – utanför nätet, utanför systemet, fristående, oberoende, bortkopplad, självförsörjande:
– Se också grid.
[digitalfritt] [elektrisk ström] [självutplåning] [6 april 2021]
(PGPP) – ett föreslaget system för att göra det omöjligt att fastställa var en mobiltelefon befinner sig. – Problemet med det är att mobilnätet måste veta var telefonerna befinner sig för att kunna koppla samtal till dem genom närmaste mobilmast. PGPP löser detta genom att skilja telefonens identitet (se IMSI) från proceduren för anslutning till mobilnätet. Abonnenten kan ringa som vanligt och betalar för samtalet, men operatören vet inte vem abonnenten är. – PGPP är ett förslag som har utarbetats av forskarna Paul Schmitt (länk) och Bharat Raghavan (raghavan.usc.edu). Det beskrivs i denna artikel från 2020: länk. – Namnet anspelar på kryptosystemet Pretty good privacy, PGP. – Läs också om basstationstömning.
[dold identitet] [geo] [mobilt] [16 februari 2021]
persons eller organisations systematiska strävan efter att ta bort allt om sig själv från sociala medier och sökmotorer. – Uttrycket har används sedan 2020 eller tidigare och anspelar på cancel culture.
[personlig integritet] [självutplåning] [sociala medier] [5 februari 2021]
ett EU-finansierat forskningsprojekt för att utveckla ett slags lögndetektor, baserat på så kallade mikrogester, att användas vid gränskontroller. – Projektet pågick 2016–2019. Med mikrogester menas dels små förändringar av ansiktsuttrycket, dels andra mindre kroppsrörelser. Det finns teorier om att mikrogester kan visa om någon ljuger, men erfarna förhörsledare brukar inte tro att mikrogester är särskilt användbara. – Resenärer ska koppla upp sig på iBorderCtrl med sina datorer (om de har några) innan de kommer till gränskontrollen. På iBorderCtrls webbsida möter de en bild av en polis, kallad Silent Talker, som ställer några frågor som resenären ska besvara. Resenärens ansikte avbildas av datorns inbyggda kamera, och iBorderCtrl gör med ledning av det en bedömning av resenärens trovärdighet. Resultatet används för att sortera resenärer vid gränsen. – Tidningen The Intercept testade iBorderCtrl 2019 på gränsen mellan Serbien och Ungern, där systemet används (se theintercept.com…). Resultatet blev att tidningens reporter klassades som lögnare, trots att hon hade svarat sanningsenligt på frågorna. – Se också artikel i The Guardian. – Se EU:s webbsidor.
[forskningsprojekt] [personlig integritet] [övervakning] [13 december 2020]