Mycube

ett nerlagt socialt nätverk som skulle ge användarna full kontroll över sin egen information. – Mycube grundades 2010 av Johan Staël von Holstein, som ville skapa ett alternativ till Face­book. Han ansåg att Face­book och andra vanliga sociala nätverk tog ifrån användarna makten över deras egen information. – Staël von Holstein tvingades 2011 sluta som vd när ett risk­kapital­bolag tog över företaget. I augusti 2012 meddelades att Mycube läggs ner. – Se också Diaspora, Freedom Box, Syme† och Tent.io.

[distribuerade sociala nätverk] [nerlagt] [personlig integritet] [ändrad 11 september 2017]

Freedom Box

en server som privatpersoner har för att kringgå blockering och kartläggning på internet. Det är ett initiativ från den amerikanska stiftelsen Free­dom Box Foundation (länk). – Stiftelsen tillhandahåller ett paket med pro­gram som kan köras på servern, se här. Servrarna kommunicerar med varandra i ett nätverk som gör det svårt för utom­stående att tjuv­läsa och att se vem som kommu­ni­cerar med vem. – Jäm­för med Diaspora, Mycube†, Proxy­ham, svart­kast, Syme† och Tent.io.

[datakommunikation] [personlig integritet] [ändrad 19 juni 2019]

Tor

Tor-systemets logotyp: stort T, en lök (i stället för O) och ett litet R.
The. Onion. Router.

(The onion router) – ett system för ospårbar kommunika­tion på internet. – Syftet med Tor är att utom­stående inte ska kunna se vem som kommunice­rar med vem på internet. Ett med­de­lande som skickas med Tor tar nämligen omvägar genom ett antal routrar på ett sådant sätt att det blir praktiskt taget omöjligt att säkert avgöra vem som är av­sän­dare och mottagare. Det beror också på att adressinformationen är krypterad i många lager. – Man kan jämföra med att stoppa ett vanligt brev för papperspost i ett adresserat kuvert som i sin tur läggs i ett annat kuvert, adresserat till någon annan, och så vidare i många lager. Sedan postar man det. Varje mottagare öppnar sitt kuvert, tar ut kuvertet som ligger inuti, och postar det oöppnat till adressaten på kuvertet. Den adressaten gör i sin tur samma sak. Men i Tor är det e-post, inte papperspost, så i stället för kuvert används kryptering. Man krypterar med de olika mot­tag­ar­nas publika nyckel. Medde­landet krypteras alltså många gånger i, så att säga, lager på lager. – Varje mot­ta­gare avlägsnar sitt lager av kryptering (=öppnar kuvertet) genom att använda sin privata nyckel. Men hon kan inte öppna nästa ”kuvert”, bara skicka det vidare. Därför kan bara den sista routern på vägen mellan avsändare och mottagare, men ingen tidigare, läsa adressen till den slutliga motta­garen. (Detta kallas för lökskalsadressering, en metod som först föreslogs av David Chaum) – Texten i medde­landet är också krypterad på samma sätt. Därför blir det bara den slutliga mot­ta­garen som kan läsa inne­hållet i med­de­landet. – Läs också pdf:en Kom igång med Tor från Internetstiftelsen (länk). – Tor används för att hemlig­hålla e-post, webb-surfning, chatt och snabbmeddelanden. Det omständliga skickandet mellan olika routrar i kombination med kryptering och dekryptering gör att Tor är långsamt jämfört med oskyddad surfning. – En svaghet i systemet är att en motpart som har möjlighet att övervaka trafiken på internet i realtid, alltså i praktiken någon av de stora underrättelsetjänsterna, kan följa ett meddelande genom Tor-nätet med rätt hög, men inte perfekt, träffsäkerhet. – Tor är också namnet ett nätverk av servrar som använder Tor-teknik. (Se torproject.org.) – Läs också om Tor browser och Tor Messenger. – Tek­niken som ingår i Tor är fritt tillgänglig, och kan användas för utveckling av kommu­ni­ka­tions­program. – I sep­tem­ber 2006 gjorde tyska polisen en razzia mot innehavare av bilder på sexuella övergrepp mot barn, och be­slag­tog i samband med det några Tor‑servrar. – I början av 2007 hävdade forskare på universitetet i Boulder i Colorado (länk) att det åtminstone delvis går att tränga in i Tor‑användarnas hemlig­heter. – Se också denna under­sökning (pdf). – I augusti 2013 sabotera­des det hemliga nätverket Freedom hosting, som använder Tor, trots att ett sådant sabo­tage teore­tiskt skulle vara omöjligt. – Under första halv­året 2014 pågick en attack mot Tor‑nät­verket, troligen med syftet att avslöja vissa använ­dares iden­ti­tet. Det miss­tänks att amerikanska staten låg bakom. Angreppen var möjliga på grund av en sårbar­het i Tor. Den avhjälptes i början av juni 2014, och efter det ska angreppen ha upphört. – Se inlägg på Tors blogg (arkiverat). – Ytterli­gare ett sätt att av­slöja användare av Tor blev känt i november 2014, se denna artikel. – Se också tidtagningsattack. – Läs också om Vuvuzela.

[datakommunikation] [dold identitet] [kryptering] [personlig integritet] [tor] [underrättelseverksamhet] [ändrad 27 oktober 2018]

diaspora*

  1. ett program för sociala nätverk, skrivet i öppen käll­kod. Syftet med diaspora* (skrivs så) är att an­vänd­arna ska kunna vara med i ett Facebook‑liknande nät­verk utan att behöva lämna ifrån sig per­son­liga uppgifter till en central server. – Proj­ektet dia­spora* startades 2010 av en grupp studenter i New York. – Arbetet bakom diaspora* beskrevs i boken More awesome than money (länk) av Jim Dwyer. – Läs mer på diasporafoundation.org. – Jäm­­för med Free­dom box, Mycube†, Syme och Tent.io†;
  2. – ett internetbaserat dator­spel som var populärt runt år 2000, numera nerlagt. – Se Wikipedia.

– Ordet: Diaspora är grekiska och betyder unge­fär det utspridda eller det skingrade. Det an­vänds främst om judar ”i för­­sking­ringen” – i diasporan –, men också om andra folk­­­ som inte bor i sina ursprungliga hemländer.

[distribuerade sociala nätverk] [nerlagt] [personlig integritet] [spel] [ändrad 27 mars 2018]

Electronic frontier foundation

(EFF) – amerikansk orga­nisa­tion som slår vakt om det fria ordet och den per­son­liga inte­gri­teten på internet. Stiftelsen ger bland annat juri­diskt stöd åt personer som har stämts för att ha publicerat infor­ma­tion på internet. – EFF grundades 1990 av John Perry Barlow†, John Gilmore och Mitch Kapor med ekonomiskt stöd av Steve Wozniak. EFF delar ut ut­märkel­sen Pioneer Award. – Se eff.org.

[eff] [organisationer] [personlig integritet] [yttrandefrihet] [ändrad 8 februari 2018]

Finger

en gammal, numera sällan använd, funktion i Unix: den tar fram kortfattad information om alla som är anslutna till ett nätverk, eller om enstaka användare. Framför allt kan det tala om vem som är innehavare av en given e‑post­adress. Det används för att hämta användarnas plan file.  –Finger, som i grunden är ett protokoll, har funnits sedan 1970‑talet. Det specificeras i RFC nummer 1288 (länk). – På grund av att informationen om användarna kunde missbrukas har praktiskt taget alla nätverk stängt av möjligheten att använda Finger. – Finger har också funnits för Windows. – Finger skrivs ofta, men inte alltid, med liten begynnelsebokstav: finger.

[personlig integritet] [unix] [windows] [ändrad 6 december 2018]

onion routing

lökskalsadressering – metod att dölja avsändare och mot­tagare när meddelanden skickas genom inter­net. Metoden används i nätverket Tor. – Lökskals­adressering kan jäm­föras med att lägga ett adresserat brev i ett kuvert inuti andra adresserade kuvert, som skalen på en lök. Det yttersta kuvertet är adresserat till en person, som öppnar det och hittar ett nytt kuvert, adresserat till en annan person. Hon skickar kuvertet till den personen, som öppnar det och hittar ännu ett kuvert, adresserat till en tredje person… Detta fortsätter tills kedjan av brev når den egent­liga och slut­liga mottagaren, som öppnar det sista, innersta kuvertet och i det hittar ett brev. Mellanleden i kommunikations­kedjan kan alltså bara läsa adressen till närmast följande led på vägen, men de kan inte se vem som är första avsändare eller slutlig mottagare. De kan inte heller läsa med­delandet. – Me­toden används i digital form i nät­verket Tor. Både med­delandet och adressinformationen krypteras där i flera lager, ett lager för varje router på vägen. (Detta förutsätter att routrarna har varsin publik nyckel.) Varje router kan då dekryptera ett lager och då läsa vart meddelandet ska skickas närmast. Själva meddelandet kan bara dekrypteras av mot­tagaren. De routrar som meddelandet har passerat genom kan alltså inte avläsa vem avsändaren och mot­tagaren är, och de kan inte heller läsa med­delandet. – Tek­niken har utveck­lats av amerikanska krigsmakten efter en idé från 1981 av krypterings­experten David Chaum, se artikeln ”Un­traceable elec­tronic mail, return addresses, and digital pseudonyms” (länk).

[datakommunikation] [kryptering] [personlig integritet] [tor] [ändrad 11 januari 2018]

CETA

Comprehensive economic and trade agree­ment, ibland uttytt Canadian… – fri­handels­avtal mellan Kanada och EU. Det hade slutligen godkänts av alla parter i februari 2017 och gäller delvis från april 2017. – Efter att Europa­parlamentet sommaren 2012 röstade ned ACTA framfördes miss­tankar om att de fri­hets- och integritets­kränkande in­slagen i ACTA skulle smusslas in i CETA. De inslag som har fått hårdast kritik kvarstår åtminstone delvis i CETA. – Läs mer i Wikipedia.

[förkortningar] [personlig integritet] [politik]

patientdatalagen

svensk lag som reglerar hur information ur patientjournaler och andra personuppgifter ska hanteras i sjukvården. – Lagen infördes 2008. Lagen reglerar bland annat användning av sammanhållna patientjournaler, alltså att flera vårdgivare får tillgång till uppgifter ur patientjournaler som var och en av dem för. – Lagtexten finns här. – Fler juridiska lagar.