personuppgift

enligt Personuppgiftslagen (PUL): all information som direkt eller in­direkt kan knytas till en levande person. Dataskyddsförordningen, som träder i kraft i maj 2018 och då ersätter PUL, har i stort sett samma definition av personuppgift. All information som kan användas för att identifiera en person räknas som person­upp­gifter. Det räcker med att någon som känner personen kan förstå vem det handlar om. Även bilder räknas som person­uppg­ifter: inte bara porträtt utan också till exempel foto av personens hus. – Sedan 2007 skiljer PUL mellan:

– Data­skydds­för­ord­ningen gör däremot ingen skillnad mellan struk­tur­e­rade och ostruk­tur­e­rade personuppgifter.

– Säkerhetsexperten Bruce Schneier delar in person­upp­gifter som före­kommer på internet i sex grupper:

  1. tjänsteuppgifter;
  2. utlämnade uppgifter;
  3. anförtrodda uppgifter;
  4. utomstående uppgifter;
  5. beteendebaserade uppgifter och:
  6. härledda uppgifter.

– Läs mer här. – I amerikansk lag kallas personuppgifter för personally identifiable information, förkortat pii.

[personuppgifter]

Polismetodutredningen

en skrinlagd svensk statlig utredning som bland annat ville ge polis och åklagare rätt att begära fram information om e‑post och annan elek­tron­isk kommunikation, även vid miss­tanke om lindriga brott. Utredningens förslag lades fram 2009, men hade 2019 inte lagts till grund för lagförslag eller beslut i riksdagen. Dåvarande in­rikes­minister Anders Ygeman (S) sade i en intervju 2016 att han inte ens hade läst den (länk). – Ut­red­ning­ens officiella namn var En mer rätts­säker inhämtning av elektronisk kommunikation i brotts­be­kämp­ningen (SOU 2009:1) (länk). För­slaget innebar att åklagare skulle få rätt att begära fram infor­ma­tion om miss­tänkta brottslingars elektroniska kommunikation utan domstolsprövning, även när det gällde miss­tanke om brott som inte straffas med fängelse. – Läs också om ACTA, Datalagringsdirektivet, FRA‑lagen, Gallorap­porten, Hadopi, IPRED, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet och Indect.

[juridik] [personlig integritet] [ändrad 12 februari 2019]

Piratpartiet

ett svenskt politiskt parti som vill avkriminalisera pirat­kopiering och skydda medborgarna mot övervakning. – Pirat­­partiet grundades i januari 2006. Det fick 0,63 procent av rösterna i riks­dags­­valet 2006, 0,65 procent 2010, 0,43 procent vid valet 2014 och 0,11 procent i valet 2019. Partiet var från 2009 represen­terat i Europaparlamentet, men åkte ur 2014. Det har inspi­re­rat till pirat­­partier i andra länder, bland annat det tyska Piraten­partei (länk), som har varit framgångsrikt i del­stats­valen. Isländska Píratar (länk) var enligt en opinionsmätning i oktober 2015 Islands största parti med 34 procent av väljarna, men i alltingsvalet 2017 fick partiet 9,2 procent av rösterna. – Se piratpartiet.se.

– In English: Piratpartiet, the Pirate Party, is a Swedish political party working for the decriminalization of the copying of copyrighted content and for the protection of citizens against surveillance. The party was founded in January, 2006. It got .63, .65 and .43 percent of the vote in the Swedish parliamentary elections in 2006, 2010 and 2014 respectively, in 2019 .11 percent. That’s below the 4 percent threshold for representation in parliament in Sweden. – However, between 2009 and 2014, Piratpartiet was represented in the European Parliament. Piratpartiet has inspired the formation of pirate parties in several countries, notably the German Piratenpartei, which has met with some success in state elections. Iceland’s Píratar was, according to a poll in October 2015, Iceland’s biggest political party with 34 percent of the votes, but in the 2017 parliamentary elections on Iceland, it got only 9.2 percent of the votes. – For more summaries in English, please click at this link.

[pirat] [politik] [ändrad 5 juli 2019]

HIPAA

Health insurance portability and accountability act – amerikansk lag från 1996 om sjuk­försäkringar. – Lagen innehåller bland annat föreskrifter om skydd av patient­journaler och andra person­uppgifter samt om de försäkrades rätt att ta del av upp­gifter som gäller dem själva. Många äldre it‑system i USA måste an­passas till HIPAA, och nyare system levereras ofta för­beredda för HIPAA. – Läs mer på US department of health and human services webb­plats (länk).

[förkortningar på H] [hälsa] [juridiska lagar] [personlig integritet] [ändrad 10 januari 2019]

Chaum, David

amerikansk expert på kryptering, grundare av företaget Digicash† (nerlagt), varm förespråkare för rätten till anonymitet på internet. (Se hans artikel från 1992 i Scientific American: länk, arkiverad.) – Chaum visade redan 1981 hur man kunde sända ospårbara krypterade meddelanden på internet, så kallad onion routing (lökskalsadressering). Hans metod har realiserats i nätverket Tor. – Chaums system för elektroniska pengar, eCash, gjorde det omöjligt att spåra betalaren, samtidigt som betalaren kunde bevisa att hon hade betalat. Ett fåtal organisationer använde systemet i slutet av 1990‑talet. – Efter att Digicash gick i konkurs 1998 gjorde David Chaum sig osynlig i flera år. Men 2004 presenterade han ett förslag till säkrare röstning: ett sätt för väljare att kontrollera att deras röst verkligen har räknats i valet. David Chaum samarbetade 2011 med projektet Scantegrity (troligen nerlagt). – På konferensen Real World Crypto i San Francisco i januari 2016 (rwc.iacr.org) förhandspresenterade Chaum ett krypto­system som heter Privategrity. Det ska kunna köras på en mobiltelefon utan märkbar fördröjning. – Se chaum.com/privategrity. – David Chaums webbsidor finns på chaum.com.

[elektroniska pengar] [david chaum] [kryptering] [personer] [personlig integritet] [ändrad 8 april 2018]

PGP

  1. – Pretty good privacy – det mest spridda kryptosystemet för privat och kommersi­ellt bruk. Numera mer spritt i versionen GPG, GNU privacy guard. – PGP ut­­veck­lades 1991 av ameri­kanen Phil Zimmermann som ett sätt att ge privata datoranvändare till­­gång till kryp­te­ring. Efter­som Phil Zimmermann spred krypterings­teknik till ut­­landet hotades han fram till 1996 av åtal i USA för vapen­smugg­ling. – PGP är i grunden en kombi­na­tion av kända tekniker för kryp­te­ring. Det är alltså inte någon ny kryp­te­ring­s­algo­ritm, utan ett kryptosystem: PGP använder algo­ritmer som redan är kända. (En ut­­förlig teknisk beskrivning finns i Wikipedia.) – PGP använder kryp­te­ring med öppen nyckel (asymmetrisk krypte­ring), men bara för att ut­­växla engångsnycklar mellan sändare och mottagare. De nycklarna an­vänds sedan för symmetrisk krypte­ring av själva med­­de­landet. – PGP anses som mycket säkert, och närmast omöjligt att forcera. (Men en sårbarhet i vissa utföranden PGP blev känd i maj 2017, se denna artikel och efail.) – Särskiljande för PGP är bland annat att det inte använder en Public key infra­­structure (PKI) för att in­tyga att publika krypterings­­nycklar till­hör den person som de påstås tillhöra. I stället används något som kallas för Web of trust (WoT). – Problemet med den ursprung­liga tanken att ge privatpersoner till­gång till lätt­­hanter­lig kryptering är att det inte räcker med att man skaffar PGP själv: den som tar emot det krypterade meddelandet måste också ha PGP. Därför har PGP inte fått särskilt stor spridning bland privatpersoner, där­emot bland organisationer. – PGP är under namnet OpenPGP en öppen standard, fastställd av IETF, och får användas av alla, se här. – Vid sidan av det PGP som säljs av PGP Corporation (se nedan) finns det olika utföranden av OpenPGP. GNU Privacy Guard är sedan länge mer spritt än PGP i originalutförande. – Läs mer om PGP i Internetstiftelsens skrift Kom igång med PGP! (länk). – Namnet: Pretty good privacy anspelar på den fiktiva lanthandeln ”Ralphs pretty good grocery store” i det sedan 2017 nerlagda ameri­kanska radioprogrammet A prairie home companion;
  2. PGP Corporation – det företag som 2002—2010 ut­­veck­lade och marknadsförde PGP som kommersi­ell produkt. Köptes 2010 av Symantec (numera del av Broadcom) som integrerade PGP Corpo­ration i företaget. – Se Broadcoms webbsidor. – Network Associates var ägare till PGP Corporation 1997—2002.

[företag] [förkortningar på P] [kryptering] [ändrad 3 mars 2020]

bit

  1. – etta eller nolla – den minsta enheten i binärt kodad information. – När man talar om mängder av data heter det en bit, flera bit – ”60 gigabit per sekund”. Talar man om en­staka ettor och nollor kan man kalla dem för bitar, som i 32-bitars­system. – Om du för­kortar, skriv kbit för kilo­bit, Mbit för mega­bit och så vidare. (Mer under B (byte). – Åtta bit (eller bitar) blir en byte, uttalas ”bajt”. – Ordet: Bit lär vara en förkort­ning för binary digit. Ordet bit myntades 1946 av den fram­­stående sta­tisti­kern John Tukey (1915—2000, se länk);
  2. – se .bit.

[data] [datalagring] [domäner] [personlig integritet] [ändrad 10 november 2019]

sock puppet

marionett, bokstavligen: strumpdocka – falsk identitet i dis­kus­sions­forum på inter­net, i synner­het när personen bakom den falska identiteten använder den för att be­römma eller för­svara sig själv (sin riktiga identitet). – Se också straw­man och ghost account. – Även: när en person deltar i en debatt under flera pseudo­nymer, vilket på engelska kallas för sock puppetry. – Läs mer i Wiki­pedia* (länk).

reputation bankruptcy

rykteslikvidering – radering av all information om en person på internet: ett före­­slaget sätt att ge en person möjlighet att börja om på nytt. Kan jäm­föras med konkurs för företag. – Repu­­tation bankruptcy föreslogs 2008 av den amerikanska juridik­­professorn Jonathan Zittrain (länk) i boken The future of the Internet and how to stop it – hela texten finns på denna länk. – Se också rätten att bli bortglömd, social bank­ruptcy och web dead.

[personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 17 november 2018]

OneSwarm

ett fildelningssystem som uppges ge bra skydd för användarnas personliga integritet. – Systemet döljer sändarens och mottagarens adresser, så att det blir svårt för tredje part att övervaka trafiken. Det är ett icke-hierarkiskt (P2P) internet­baserat system, tillgängligt sedan 2009, utarbetad av studenter vid University of Washington. Mjukvaran tycks inte ha uppdaterats sedan 2015. – Se oneswarm.org.

[fildelning] [personlig integritet] [ändrad 2 oktober 2019]