Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om privatpersoners möjligheter att skydda sina privata förhållanden från oönskad insyn.
en svensk stiftelse för yttrandefrihet och personlig integritet på internet. Stiftelsen tillhandahåller tjänsten Integrity.st. 5 juli‑stiftelsen grundades i mars 2013 av Jon Karlung, Anders Norman och Oscar Swartz. – Namnet: 5 juli 2012 var det datum då FN antog resolutionen om mänskliga rättigheter på internet. – Se 5july.org och denna blogg.
[personlig integritet] [stiftelser] [yttrandefrihet] [ändrad 22 maj 2022]
[it-säkerhet] [linuxdistributioner] [personlig integritet] [ubuntu] [ändrad 12 juni 2020]
avsiktlig sammanblandning av personuppgifter i syfte att anonymisera dem. – Perturbation används vid statistisk analys av integritetskänsliga data. – Vanlig pseudonymisering, det vill säga att man tar bort namn och andra uppgifter som direkt kan knytas till en bestämd person, anses osäker. Det är nämligen ändå enkelt att koppla anonymiserade data om en person till den personen om man har tillgång till det ursprungliga registret eller annan lämplig information. Perturbation innebär att man låter vissa uppgifter byta plats mellan personer på ett sätt som gör att den statistiska analysen ändå blir giltig. A får B:s adress, B får C:s ålder och så vidare. Man kan också ändra en del mätvärden på ett systematiskt sätt som inte påverkar slutresultatet. Liknande metoder används också för att hemlighålla information i datakommunikation. – En mer allmän betydelse av engelska perturbation är störning, avvikelse från förväntat värde. – Läs också om datamaskering, k‑anonymitet och kvasiidentifierare.
[personlig integritet] [personuppgifter] [statistik] [ändrad 31 mars 2020]
tjänst som gör att kundernas e-post och webb-surfning inte går att spåra eller kartlägga. Bygger på en anonymitetsserver eller VPN-tunnel.
[personlig integritet] [skyddad kommunikation] [ändrad 21 april 2018]
(anonymity server eller anonymous remailer) – även: anonymiseringstjänst eller anonymitetstjänst – internettjänst som gör det möjligt att skicka e-post och besöka webbsidor anonymt (smygsurfa). – Syftet är i första hand att förhindra avläsning och kartläggning av användarna. Servern tar bort den ursprungliga adressinformationen och skickar sedan meddelandena till mottagaren med en tillfällig avsändare. Det går då att spåra meddelanden till anonymitetsservern, men inte längre. – För att servern ska kunna skicka svar tillbaka till avsändaren har den en lista som knyter de tillfälliga identiteterna till avsändarnas adresser. Varje tillfällig avsändaridentitet används bara en gång och raderas sedan. Trafiken mellan användare och anonymitetsserver krypteras. – Flera anonymitetsservrar har tvingats att stänga eftersom de har beskyllts för att ha förmedlat bilder på sexuella övergrepp mot barn, piratkopierat material och annat olagligt. – Kända anonymitetsservrar i Sverige är Dold.se (länk), som tidigare drevs av IDG, Flashback, IPredator† och Relakks (relakks.com – nerlagd 2019). – Läs också om Tor och VPN‑tunnel.
[dold identitet] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [ändrad 26 april 2019]
varje persons rätt att få kränkande, felaktig eller genant information om henne själv dold i sökmotorer. – När förslaget till EU:s Dataskyddsförordning först lades fram i januari 2012 föreslogs att rätten att bli bortglömd skulle införas. En person skulle alltså kunna begära att alla data som lagrats om honom eller henne i ett socialt nätverk eller hos ett företag ska tas bort. – I slutet av 2012 invände EU:s it‑säkerhetsorgan ENISA att detta är praktiskt ogenomförbart – se här. Men i maj 2014 fastslog trots det EU‑domstolen att Google på begäran av privatpersoner måste ta bort från sitt index koppling till oriktig, ovidkommande eller föråldrad information om den personen (se Costeja‑domen). Det innebär att informationen får finnas kvar på Google, men att den inte får komma upp om man söker på personens namn. Detta kallas på engelska för delisting. Samma information kan däremot fortfarande komma upp vid andra sökningar. – Idén om rätten att bli bortglömd uppstod i Frankrike, och därför används ibland den franska benämningen le droit a l’oubli även på andra språk. – Rätt att bli bortglömd är den term som används i den svenska texten till Dataskyddsförordningen. – På engelska: right to be forgotten (RTBF) eller right to erasure; på svenska också rätt att glömmas, rätt att bli glömd. – Se också reputation bankruptcy.
[dataskyddsförordningen] [personlig integritet] [personuppgifter] [självutplåning] [ändrad 13 mars 2023]
det att någon tar bort sig själv från internet. – Personen tar, i den utsträckning det är möjligt, bort all information om sig själv från sociala nätverk och från andra ställen på internet. Hon avbeställer alla nyhetsbrev och avslutar alla konton. – Se detta blogginlägg av Jan Svärdhagen. – Se också rätten att bli bortglömd. – På engelska: virtual suicide.
[jargong] [självutplåning] [sociala medier] [ändrad 5 februari 2021]
”död på webben” – det att all information om en person, eller åtminstone så mycket som möjligt, har tagits bort från sociala nätverk och annat. Vanligtvis har den berörda personen själv avlägsnat informationen. – Kallas också för virtuellt självmord, på engelska också cybercide. – Se också blottarkultur, cyberdisinhibition, digital dirt, digital hangover, digital tatuering, Gyges effect, mobilblottare, open the drapes, overshare och social bankruptcy.
[personlig integritet] [självutplåning] [sociala medier] [ändrad 5 februari 2021]
(FNF) – en troligen nerlagd organisation som skulle utveckla ett globalt datornät som ägdes och drevs av användarna. Grundades 2011. – FNF:s nätverk skulle vara fritt från censur och övervakning samt oberoende av myndigheter och företag. Tekniken var baserad på radiokommunikation enligt mesh‑principen: var och en kommunicerar med sina närmaste grannar i nätet, och meddelanden vidarebefordras från granne till granne tills de når mottagaren. – Läs mer på thefnf.org (nere sedan juni 2018). – Se också videon Free the network från 2012 (länk). – Läs också om bit (betydelse 2), Feed over email, Greatfire, Haystack, internetridån, Meshnet, svartkast och Telex (betydelse 2).
[aktivism] [inaktuellt] [organisationer] [personlig integritet] [trådlöst] [ändrad 26 oktober 2020]
i svensk lag och EU-lag: all information som direkt eller indirekt kan knytas till en levande person. – Så definierades personuppgift i Personuppgiftslagen† (PuL). EU:s Dataskyddsförordning, som trädde i kraft i maj 2018 och då ersatte PuL, har i stort sett samma definition av personuppgift. All information som kan användas för att identifiera en person räknas som personuppgifter. Det räcker med att någon som känner personen kan förstå vem det handlar om. Även bilder räknas som personuppgifter: inte bara porträtt utan också till exempel foto av personens hus. – Från 2007 skilde PuL mellan:
– Dataskyddsförordningen gör däremot ingen skillnad mellan strukturerade och ostrukturerade personuppgifter.
– Säkerhetsexperten Bruce Schneier delar in personuppgifter som förekommer på internet i sex grupper:
– Läs mer här. – I amerikansk lag kallas personuppgifter för personally identifiable information, förkortat PII.
[personuppgifter] [ändrad 19 december 2021]