accelerated processing unit

(APU)centralprocessor med extra specialiserade funktioner, till exempel med integrerad grafikprocessor. Genom att kombinera centralprocessorn och grafikprocessorn i samma krets ökar man överföringshastigheten mellan dem och minskar strömförbrukningen. Termen används ofta om processorer avsedda för bärbar utrust­ning som surfplattor.

[processorer] [ändrad 9 oktober 2018]

Alpha

  1. – se alfa;
  2. Alpha – en 64‑bitars‑processor som utvecklades av Digital† i början av 1990‑talet – Alpha‑processorn presenterades 1992. Compaq, som köpte Digital 1998, sålde 2001 de intellektuella rättigheterna till Alpha‑processorn till Intel. Det ledde till att Alpha sakta men säkert avvecklades till förmån för Intels egna processorkonstruktioner. År 2001 meddelade Compaq att företaget skulle byta ut Alpha mot Intels Itanium‑processorer. När dåvarande Hewlett‑Packard† 2002 köpte Compaq fortsatte Hewlett‑Packard under några år att utveckla och sälja Alpha‑baserade datorer. Den sista Alpha‑processorn, EV7z, kom i augusti 2004. Hewlett‑Packard sålde dem fram till 2006 och gav support till 2011;
  3. – se Wolfram Alpha.

[nerlagt] [processorer] [programmering] [sökmotorer] [ändrad 20 december 2022]

kiselfotonik

kombination av optiska fibrer för dataöverföring och kretsar med transistorer av kisel. (Se också fotonik.) Motiveras av behovet av att kombinera de optiska fibrernas snabba dataöverföring med transistorernas förmåga att styra och koppla signaler. Övergången mellan optiska impulser och elektriska impulser ska ske på själva kretsen.

[optisk dataöverföring] [processorer] [ändrad 25 juli 2020]

Arm

Arm Limited – en engelsk utvecklare av processorer. – Arm grundades 1990 som ett samarbete mellan Acorn Computers† och Apple. Namnet var först en förkortning som stod för Acorn RISC machine, sedan för Advanced RISC machine. Det är numera en pseudoförkortning som skrivs Arm. – Arm tillverkar inte processorer, utan låter andra tillverkare använda Arms konstruktioner mot licensavgift. (Det är alltså inget konstigt med att AMD tillverkar Arm‑processorer.) Arm var först inriktat på strömsnåla processorer för smarta mobiler, bärbara datorer och annan bärbar utrustning. Arm utvecklade bland annat i samarbete med Digital† processorn StrongARM†, som senare över­läts till Intel. Snapdragon från Qualcomm är en vidareutveck­ling av en Arm‑konstruk­tion, och även Apples pro­cessorer för iPhone och iPad, A‑processorerna, bygger på Arms arkitektur. I juni 2020 meddelade Apple att Arm-baserade processorer ska användas även i Macintosh i stället för Intelprocessorer – se Apple Silicon. – I början av 2010‑talet blev Arm en ledande konkurrent till Intel när det gäller processorer till mobiltelefoner och surfplattor, och i mitten av 2010‑talet var Arms arkitektur den mest spridda i världen. Microsoft har anpassat Windows för Arm‑processorer, se Windows RT†. – I oktober 2012 presenterade Arm en 64‑bitars processor (se ordlängd), vilket tydde på att Arm ville komma in på markna­den för servrar. 2015 släppte Arm ett operativsystem för inbyggda system, se Mbed. – Japanska Softbank (softbank.jp) köpte Arm i juli 2016 för 32 miljarder dollar. I september 2020 kom överens om att sälja Arm vidare till Nvidia för 40 miljarder dollar (se pressmeddelande). Men i februari 2022 blev det känt att försäljningen inte blir av (se pressmeddelande). Orsakerna är att bland andra brittiska konkurrensverket motsätter sig, och i december 2021 hade amerikanska FTC gått till domstol för att stoppa köpet (se ftc.gov/news…). – Läs mer på arm.com. – IDG:s artiklar om Arm: länk.

[företag] [processorer] [pseudoförkortningar] [ändrad 9 oktober 2022]

Prescott

en modell av Intels processor Pentium 4, ursprungligen släppt 2004. Den första modellen hade problem med hög värmeutveckling och avvecklades därför rätt snart. 2005 kom en ny, helt omarbetad version med namnet Prescott M. Prescottprocessorer tillverkades under åren 2004–2005.

[processorer] [ändrad 1 maj 2020]

memristor

memory resistor” – variabelt elektriskt motstånd med minne, tänkbar efterträdare till transistorn i elektroniska kretsar. – Det elektriska motståndet i en memristor kan ändras genom att man tillför en svag ström, och memristorn be­håller sedan det inställda motståndet till nästa förändring. Memristorer kan göras mycket små, 15 nanometer, vilket gör att de kan komma till användning när transistorerna inte går att krympa mer. Memristorer är inte binära, utan motståndet kan ställas in i lägen mellan ett och noll, vilket innebär att nya principer för kretskonstruktion är tänk­bara. – Memristorn för­ut­­sågs redan 1971 av forskaren Leon Chua (länk), men det var inte förrän i början av 2008 som forskare på dåvarande Hewlett‑Packard konstruerade de första memristorerna. – Se denna artikel. – Hösten 2014 blev det känt att HP (numera HPE) ut­vecklar en ny dator­typ, ”The Machine”, som skulle ha memristorer, men när The Machine senare visades upp hade den vanliga transistorer.

[fysik] [minnen] [processorer] [ändrad 29 augusti 2021]

non-uniform memory access

(NUMA) – en princip för konstruktion av multiprocessorsystem. Det är ett alternativ till symmetriska multiprocessorsystem (SMP): varje processor har tillgång till eget minne jämsides med systemets gemensamma minne. Processorer kan också anropa andra processorers minne. – Tanken bakom konstruktionen är att göra minneshanteringen smidigare och snabbare än i SMP‑system genom att det blir mindre belastning på den gemensamma minnesbussen. NUMA‑system är mer skalbara än SMP‑system. NUMA‑principen var omtalad på 1990-talet, men blev inte så framgångsrik som förespråkarna räknade med.

[it-system] [processorer] [programkörning] [ändrad 7 maj 2020]