den ledande tillverkaren av processorer för persondatorer. – Intel grundades 1968 av Gordon Moore† och Robert Noyce, och tillverkade 1971 den första mikroprocessorn, 4004. Sedan kom 8008, 8080 och 8088, som IBM använde i sin Personal computer. Avtalet med IBM gjorde Intel till ledare i branschen. Den främsta konkurrenten var då Motorola. – 8088 ersattes 1982 av 286. Den första 32‑bitarsprocessorn var 386 (1986), 486 kom 1989. 1993 slutade Intel att beteckna processorerna med siffror, och lanserade Pentium, Pentium Pro (1995), Pentium II (1997), Pentium III (1999) och Pentium 4 (2000). (Se också X86.) Intel använder fortfarande Pentium som varumärke för processorer för enklare stationära datorer (se intel.com…). – 64‑bitarsprocessorn Itanium† för krävande datorer lanserades 2001. Sedan början av 00 talet har Intel utvecklat processorer för bärbara datorer med krav på låg strömförbrukning, ofta med namn på Lake. Den främsta konkurrenten är numera Arm, som dock inte tillverkar processorer, utan licensierar ut konstruktioner. – Under många år var Intel nära knutet till Microsoft. Man talade om Wintel. (Windows och Intel). 2005 beslöt även Apple sig för att gå över till Intelprocessorer på Macintosh, men 2020 meddelade Apple att Mac i fortsättningen ska ha egenutvecklade processorer baserade på Arms konstruktion. – Se intel.com. – Intelkompatibla processorer, det vill säga processorer som med bibehållen funktion kan användas i stället för Intelprocessorer, tillverkas av AMD (Advanced Micro Devices), tidigare också av Cyrix†.
[företag] [it-historia] [processorer] [ändrad 20 juni 2022]
om processorer: som kan användas i stället för en processor från Intel. – Intelkompatibla processorer tillverkas av AMD, tidigare även av Cyrix†. Intelkompatibla processorer har samma processorarkitektur som x86-serien och dess efterföljare.
[kompatibilitet] [processorer]
en processor i PowerPC†‑serien, lanserad 1998 som som PowerPC 7400 G4 med en klockfrekvens på 350 megahertz (senare upp till 1,4 gigahertz). Den utvecklades av Motorola i samarbete med Apple. – Nytt var Velocity Engine, en instruktionsuppsättning för snabb bildbehandling. Motorola hade 1999 problem med att leverera tillräckligt många G4 till Apple, vilket ledde till problem för Apple och en konflikt mellan Apple och Motorola. Apple gick 2005 över till processorer från Intel och senare till egna processorer, se A‑processorer. De sista G4‑processorerna tillverkades 2005. – G4 var en vanlig beteckning på Macar med den processorn.
[processorer] [ändrad 12 december 2019]
varumärke för Intels kraftfulla processorer för företagsmarknaden, tillverkade sedan 1998. Finns (2023) och har funnits i många olika utföranden (se Wikipedia). – Se Intels webbsidor.
[processorer] [ändrad 8 februari 2023]
oftast förkortat till FPGA – integrerad krets som kan programmeras om. Field-programmable kan alltså översättas med programmerbar ute på fältet. FPGA används främst när man behöver ett mindre antal speciella kretsar. Det blir då billigare att använda FPGA och programmera dem än att tillverka specialkonstruerade kretsar (se ASIC). – Gate array, på svenska grindmatris, står för ett slags halvfärdig fabrikstillverkad krets: den får sin slutliga funktion genom att ett lager av metall läggs till på fabriken och kopplar ihop transistorerna på önskat sätt. En FPGA kan programmeras om på fältet av kund.
[elektronik] [processorer] [ändrad 4 september 2019]
- – (datorord, maskinord) – i datorteknik: datamängd som kan flyttas i en enda operation från arbetsminne till processor, och som kan korttidslagras i ett register i processorn. Ordlängden, som anges i bit, är en viktig egenskap hos datorer och operativsystem: en 64‑bitarsprocessor är mycket mer kraftfull än en 32‑bitarsprocessor, men bara om operativsystem och program är anpassade för den ordlängden. – Det var när den vanliga ordlängden var 8 bit som byte fick betydelsen 8 bit;
- – se sökord;
- – se ordbehandling.
[datorns konstruktion] [processorer] [ändrad 15 augusti 2019]
(även, men sällan, ordbredd) – mått på hur stora tal en processor kan hantera. Ordlängden beskrivs med uttryck som 8‑bitars, 16‑bitars, 32‑bitars och 64‑bitars (se bit). Ju större ordlängd, desto kraftfullare program kan man köra:
- – ordlängden avgör hur stora tal datorn kan räkna med på ett enkelt sätt. (Om displayen på din miniräknare bara har plats för åtta siffror blir det rätt komplicerat, men inte omöjligt, att använda den för att räkna med niosiffriga tal, och du måste nog ta papper och penna till hjälp);
- – den avgör hur långa instruktioner datorn kan bearbeta;
- – viktigast: ordlängden avgör hur mycket minne datorn kan använda. En 32‑bitars processor kan använda ungefär 4 gigabyte arbetsminne, medan en 64‑bitars processor klarar 18 exabyte.
– Tekniskt bestäms ordlängden av hur stora tal som processorns register kan hantera. Sedan 00‑talet pågår övergången från 32‑bitarssystem till 64‑bitarssystem bland persondatorer. Förbättringarna är mest påtagliga när det gäller krävande program. – Språkligt: För varför man talar om ordlängd när det handlar om tal, se ord. Å andra sidan kan tal i en dator förutom siffervärden representera ord, bilder, ljud och annat.
[it-system] [processorer] [ändrad 26 augusti 2020]
Hewlett-Packards processor för datorer med hög kapacitet, avvecklad från 2008. – Den första PA‑RISC‑processorn lanserades 1986, och användes då i Hewlett‑Packards minidatorer. Senare versioner användes i så kallade arbetsstationer och servrar. Hewlett‑Packard gick sedan gradvis över till att använda Itanium†‑processorn, utvecklad i samarbete med Intel. De sista datorerna med PA‑RISC-processorer levererades 2008. Hewlett‑Packard underhöll dem fram till 2013. – Namnet: PA står för Precision architecture. – Se också RISC. (Information om PA‑RISC är borttagen från HPE:s webbsidor sedan 2017.)
[förkortningar på P] [nerlagt] [processorer] [ändrad 20 december 2019]
”tjockändare” – förespråkare för rak byteordning – se också ändare.
[byteordning] [datorvetenskap]
”smaländare” – processor som använder omvänd byteordning – se också ändare. Även: förespråkare för omvänd byteordning.
[byteordning] [datorvetenskap] [ändrad 5 november 2020]