timeliness

tidskänslighet – det att aktuella data finns till hands när de behövs – i rätt tid. Det kan syfta på processer där man inte vet på förhand när vissa data kommer att behövas, utan måste välja rätt ögonblick. – I andra sammanhang kan timeliness syfta på att man passar tiden (punktlighet) eller blir färdig i tid (inte missar deadline – tidhållning). Man kan tala om att hålla tiden eller passa tiden. – Se också tidskänsliga nätverk.

[programkörning] [tid] [ändrad 26 november 2020]

sönderhackning

(thrashing) – det att operativsystemet ständigt flyttar data fram och tillbaka mellan arbetsminnet och hårddisken. Kan hända vid användning av virtuellt minne om aktiva program efterfrågar mer data än vad arbetsminnet har plats för. Det leder till sämre prestanda, eftersom hårddisken levererar data långsammare än vad datorn kan bearbeta dem. Datorn måste alltså vänta på hårddisken. – Notera stavningen av det engelska ordet: thrashing av thrashslå sönder, skaka sönder.

[programkörning] [ändrad 24 augusti 2018]

symmetriskt multiprocessorsystem

datorsystem för symmetric multiprocessing, SMPparallellt datorsystem med två eller flera identiska processorer med gemensam tillgång till in- och utdata, operativsystem och minne. – Processorerna kommunicerar inte direkt med varandra under arbetet, utan de utbyter data genom att skriva och läsa i det gemensamma minnet. Det är svårt att konstruera symmetriska system med fler än cirka 30 processorer, eftersom det blir hög belastning på den gemensamma minnesbussen. – Symmetriska system är relativt enkla att programmera jämfört med alternativet massivt parallella system, men eftersom processorerna delar på resurser är de också mindre effektiva. (Se också NUMA.) – Termen symmetrisk syftar på att processorerna är identiska och har tillgång till samma data. – SMP kallas också för tightly coupled och shared everything.

[it-system] [parallellt] [processorer] [programkörning] [ändrad 7 maj 2020]

swap

flyttning av öppnade program från arbetsminnet till hårddisken / SSD eller omvänt. – Swappning görs av operativsystemet för att frigöra arbetsminne. Programmet avslutas inte när det swappas, utan det lagras i befintligt tillstånd, som en ögonblicksbild, och kan därför snabbt läsas in i arbetsminnet och gå igång där det slutade. På svenska säger man oftast swap, swappa, swappning. Man talar också om växling. En fil som lagrar swappade program kallas för swapfil (växlingsfil eller växelfil) eller swaparea. Ibland lagras swappade program på en särskild partition, swappartition. – Swappning var vanligare förr: numera är arbetsminnena så stora att swappning sällan eller aldrig behövs.

[programkörning] [ändrad 2 oktober 2021]

sophämtning

(garbage collecting) – frigörande av utrymme i datorminne som tidigare har reserverats av ett program, men som inte längre behövs, så att minnesutrymmet kan användas för andra ändamål. Detta sker automatiskt i många programspråk, till exempel i Java, men måste göras ”för hand” eller med hjälp av tilläggsprogram i C++. – Kallas också för skräpminnesinsamling.

[minnen] [programkörning] [ändrad 1 maj 2020]

slinga

  1. – det att en dator kör samma stycke programkod om och om igen. Det kan vara en planerad del av programmet eller ett fel. Programmeraren kan ha angett att en viss följd av beräkningar ska upprepas tills resultatet uppfyller ett angivet villkor. Då avslutas slingan och datorn går vidare till andra delar av programmet. (Se iteration och rekursion.) Men om slingan beror på ett programmeringsfel upprepar datorn samma instruktioner tills användaren sätter stopp. En sådan ändlös slinga (infinite loop eller endless loop) kan få programmet eller operativsystemet att hänga sig. – På engelska: loop. – Se också stopproblemet;
  2. – i grafer: en sekvens av kanter som leder tillbaka till utgångspunkten – en cyklisk graf.

[fel] [nätverk] [programkörning] [ändrad 6 oktober 2019]