satsvis bearbetning

batchkörning – bearbetning av stor datamängd (en batch), till exempel en lönekörning, utan mänsklig med­verkan. – En batchkörning är alltså inte interaktiv. Batchkörningar var mycket vanliga på den tiden då sådana körningar tog lång tid, kanske många timmar. Man samlade på sig ett stort antal likartade uppgifter, ofta transaktioner, och körde alla på en gång, ofta nattetid. I dag hanteras uppgifterna oftast löpande, men batchkörningar är fortfarande vanligt, till exempel för löneutbetalningar och månatliga räkningar. – Mänsklig tillsyn kan vid batchkörning behövas för hantering av tekniska fel, men det typiska för en batchkörning är att datorn får ett komplett underlag så att den inte behöver be om ytterligare data under körningen. Man kan ha dagliga batchkörningar där man till exempel under natten uppdaterar databaser med dagens ändringar, men de flesta affärssystem uppdaterar numera databaserna kontinuerligt – det är ofta nödvändigt för att man till exempel inte ska kunna sälja samma vara två gånger. – Se också online transaction processing.

[affärssystem] [it-system] [programkörning] [ändrad 5 augusti 2021]

null

  1. ingenting, inga data, inget värde (inte ens noll) – i programmering: data saknas, är okända eller kommer senare. – Skilj mellan null och noll (0). Noll (0) är ett tal (ett värde) som kan stå i en tabell och kan användas i beräkningar. – På frågan ”hur många?” kan ”noll” vara rätt svar. Null säger däremot att det inte finns något värde, inte ens noll. Värdet kan till exempel vara okänt. Null kan jämföras med tomma mängden i mängdläran. – Jämför med det juri­diska uttrycket nullitet: något som saknar giltighet och relevans. – Se också nullpekare. – I andra sammanhang kan null över­sättas med noll, till exempel i statistik: null hypothesisnollhypotes– antagandet att det inte finns någon skillnad mellan grupper av värden som ska jämföras, eller att skillnaden beror enbart på slumpen. – Helt apropå: Läs om den amerikanska hackaren som trodde att han var smart när han valde NULL som personlig registreringsskylt: länk;
  2. – i kryp­te­ring: tecken som inte betyder något, men som har lagts in i texten för att för­svåra de­kryp­te­ring;
  3. – se /dev/null.

– Jämför med void.

[kryptering] [kuriosa] [matematik och logik] [programmering] [ändrad 15 augusti 2019]

Piper

  1. Googles system för att hålla reda på sin programkod. – Google hade redan 2015 två mil­jarder rader program­­kod, vilket motsvarar ungefär 85 terabyte. Det är troligen den största kodbasen i världen. Alla Googles 25 000 utvecklare har tillgång till all denna kod. De kan också göra ändringar i större delen av koden. Undantag är vissa kritiska delar som bara ett mindre antal utvecklare kan ändra i. Källkoden till Android och Chrome OS hanteras också separat. – Piper kan beskrivas som en versionshanterare för Googles programkod. Programmet ska se till att det är den senaste versionen som gäller och att två eller flera utvecklare inte samtidigt och obero­ende av varandra ändrar i samma kod. Detta är möjligt därför att utvecklarna i själva verket inte har direkt till­gång till koden: ett antal mindre program, robotar, verk­ställer ändringarna på ett säkert och konsistent sätt. – Google hade tidigare ett liknande program som hette Perforce;
  2. – en komplett dator i byggsats för barn. Piper är utvecklad för att man ska kunna spela Minecraft, och bygger på Raspberry Pi. Lanserades 2016. – Se playpiper.com.

[barn] [enkortsdatorer] [programmering] [spel] [systemutveckling] [ändrad 15 november 2018]

FOAF

förkortning för friend of a friend:

  1. – ett projekt som ut­formar en standard för maskinläsbara be­skriv­ningar i XML‑format av männi­skor och av re­la­tioner mellan männi­skor. – Läs mer på foaf-project.org. – FOAF‑projektets vokabulär har blivit en inofficiell standard på webben. Det har blivit en så kallad onto­logi som används i uppbyggnaden av den semantiska webben;
  2. ”en kompis till en kompis” – den på­stådda källa som knyts till en vandrings­sägen.

[förkortningar på F] [skvaller och rykten] [sociala nätverk] [xml] [ändrad 5 juli 2017]

document type definition

DTD; dokument­typs­definition – i XML och SGML: specifikation av hur ett doku­ment av en viss typ ska vara uppbyggt. – DTD:n för ett brev kan till exempel omfatta delarna adressat, avsändare, hälsningsfras, text och avslutnings­fras. Delarna kan i sin tur delas upp i mindre delar. Adressat kan bestå av namn, utdelningsadress, postnummer och ort. – En DTD fungerar som en mall för skribenten. Den underlättar också grafisk presenta­tion av dokumentet samt automa­tisk sökning och lagring av data. Ett datorprogram kan till exempel med hjälp av DTD:n automatiskt hitta adressuppgifter i ett brev och lagra dem i en databas. – Läs också om parser.

[dokument] [xml] [ändrad 20 februari 2023]

Poverty hackathon

en programmeringstävling (hackaton) med in­rikt­ning på fattiga länder. – Målet kan dels vara att utveckla program som hjälper fattiga, dels att utveckla program och tjänster som fattiga människor har råd att använda. – Break poverty hackathon an­ordnades av or­ga­ni­sa­tionen Devs without borders och ägde rum i oktober 2015 i Nairobi och Toronto. Den tycks inte ha upprepats. Namnet skrevs ibland <Br/eak>Poverty. – Se också Hack for change, Hack for Sweden och Openhack.

[aktivism] [programmering] [ändrad 3 september 2020]