- – KVM – Kernel-based virtual machine – ett virtualiserings‑program för Linux. – Med KVM kan man köra flera virtuella exemplar av operativsystemen Linux och / eller Windows på samma maskin. Varje exemplar beter sig som en komplett materiell dator, men är i själva verket ett program. Operativsystemen ”tror” att de körs direkt mot datorns hårdvara, men de körs i själva verket mot KVM som fördelar datorns resurser mellan de virtuella maskinerna. – KVM ingår i Linux från version 2.6.20. KVM stöddes av den nerlagda branschorganisationen Open virtualization alliance†, OVA, numera del av Linux Foundation. – Läs mer på linux.kvm.org och i denna artikel från Red Hat;
- – KVM – en kompakt version av Java virtual machine, JVM, avsedd för handhållna apparater och liknande. Utvecklades av Sun† i slutet av 1990‑talet, och sprids inte längre. Kallades senare för the K virtual machine. (K stod för kilobyte, vilket syftade på hur mycket minne som krävdes.) – Läs mer på Oracles webbsidor (från år 2000);
- – keyboard, video, mouse – tangentbord, bildskärm, mus; KVM switch – omkopplare som ansluter, en åt gången, flera datorer till en enda bildskärm med tangentbord och mus. Detta för att en användare ska kunna använda alla datorerna utan att behöva flytta på sig;
- – kvm – kvadratmeter.
[förkortningar på K] [hårdvara] [java] [virtualisering] [ändrad 10 maj 2019]
XML schema definition – metod att definiera de datatyper som ingår i ett XML-dokument och att automatiskt kontrollera att dokumentet är formaterat i enlighet med definitionen. En XSD-definition skrivs i XML. XSD är ett kraftfullare alternativ till DTD, och är en rekommendation från webbens ledningsgrupp W3C. – Läs mer på w3schools.com/xml….
[förkortningar på X] [xml] [ändrad 20 februari 2023]
motsvarar svenska schema. Kan översättas med schema eller tidplan. Scheduling heter schemaläggning. Scheduled kan översättas med schemalagd eller regelbunden.
[programkörning] [språktips] [ändrad 26 februari 2014]
ett program som beskriver de tillstånd som en anordning eller en process kan ha. Programmet innehåller också reglerna för övergång från ett tillstånd till ett annat. – En tillståndsmaskin kan bara vara i ett tillstånd åt gången. Att klarlägga vilka tillstånd en företeelse har och hur de övergår till varandra är ett viktigt led i programmering, maskinkonstruktion och fastställande av affärsprocesser. – Att man säger finit eller ändlig tillståndsmaskin beror på att en tillståndsmaskin, utom i rent teoretiska resonemang, bara kan ha ett ändligt antal tillstånd. Så förledet finit är ofta onödigt. – Finita tillståndsmaskiner kan realiseras som körbara datorprogram. De har stora likheter med Turingmaskiner: den viktigaste skillnaden är att en Turingmaskin i teorin har obegränsat minne. – Finita tillståndsmaskiner kallas också för finita automater eller ändliga automater. – På engelska: finite state machine, förkortat FSM.
[datorvetenskap] [programmering] [ändrad 18 februari 2018]
(sällan: run time) – exekvering – körning av ett program. I synnerhet till skillnad från utveckling och underhåll av ett program. – Runtime kan stå för:
- – det tillfälle då ett program körs (at runtime);
- – den tid det tar att köra ett program eller:
- – något annat som har att göra med körningen av ett program (till skillnad från utvecklingen av programmet).
– Se också runtime environment (exekveringsmiljö), runtime error (exekveringsfel), runtime library (exekveringsbibliotek) och runtime version (exekveringsversion). – Jämför med design time.
[mjukvara] [programkörning] [ändrad 9 juni 2020]
i programmering: upprepning, omtagning – resultatet av varje iteration används som indata i nästa. Detta upprepas ett bestämt antal varv eller tills resultatet uppfyller ett bestämt villkor. – Utförandet av en iteration i en programkörning kallas för en slinga, på engelska loop. (Om programmet är skrivet på ett ogenomtänkt sätt kan en slinga rulla på i evighet och eventuellt sättas igång av misstag.) – I iterativ systemutveckling utvecklar man snabbt ett komplett system som sedan omarbetas genom att man går igenom programkoden gång på gång och förbättrar. I denna betydelse kan iteration översättas med omarbetning.
– Skillnaden mellan iteration och rekursion: Båda programmeringsteknikerna använder repetition. Samma programkod körs om och om igen:
- – I iteration ingår upprepningen direkt i programkoden. (Om villkoret V inte är uppfyllt, hoppa tillbaka till rad X och upprepa beräkningen, nu med resultatet av den förra beräkningen som indata.)
- – I rekursion anropar den aktuella delen av programkoden sig själv tills ett bestämt villkor är uppfyllt. Det innebär att anropet först går till anropsstacken och sedan tillbaka till den aktuella programkoden igen. Det leder till att rekursion blir mer tidskrävande än iteration, vilket märks vid omfattande beräkningar.
– Allt som kan göras med rekursion kan också göras med iteration. – Läs också om iterator.
[programmering] [systemutveckling] [ändrad 14 oktober 2018]
ett filformat för tredimensionella digitala bilder. Det är en efterföljare till 1990‑talets VRML†. – X3D är ett XML‑baserat språk, utformat för att digitala 3d‑miljöer ska kunna överföras i realtid i ett nätverk. – Läs mer på branschorganisationen Web 3d Consortiums webbsidor (länk).
[filformat] [xml] [3d] [ändrad 23 mars 2018]
(bazaar mode) – programutveckling över internet med många deltagare och full öppenhet under arbetets gång. Anses prägla utvecklingen av Linux. – Benämningen bazaar i denna betydelse kommer från Eric Raymonds bok The cathedral and the bazaar från 1999, svensk översättning Katedralen och basaren, 2001 (länk). – Eric Raymond ställde basaren mot katedralen som två kontrasterande sätt att arbeta. Även katedralen är en modell för utveckling med öppen källkod, men i cathedral mode sker utvecklingen av nya versioner i små, slutna grupper: öppenheten kommer först när en ny version av programmet har släppts. Basaren präglas däremot av öppenhet, nyfikenhet och utbyte av kunskap. – The cathedral and the bazaar i engelsk originaltext kan laddas ner här; svensk översättning finns här (borttagen).
[linux] [programmering] [öppen källkod] [ändrad 12 februari 2022]