C (programspråk)

ett av de viktigaste och mest använda programspråken. – C utvecklades 1972 av Dennis Ritchie†Bell Labs, och användes för att skriva Unix. – Läs mer om C:s historia här (arkiverad). – C är kraftfullt och ger programmeraren stor frihet med möjlighet till detaljkontroll. Det är också svårt att underhålla och har dålig minneshantering. – Flera andra programspråk är baserade på C, främst C++.

[c] [ändrad 5 juni 2017]

B

  1. Bförkortning för byte. Skrivs med stort B. – Det är ingen officiell förkort­ning, men används ändå: MB för megabyte, GB för gigabyte, TB för terabyte och så vidare. – Det förekommer också att bit förkortas med litet b, men undvik det. Det är risk för sammanblandning med B för byte. Skriv bit även i förkortningar, alltså kbit för kilobit, Mbit för megabit och Gbit för gigabit;
  2. – beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda diskett‑stationen på datorer med DOS eller Windows. Skrivs ofta B: med kolon, eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disketten som man vill öppna). Moderna datorer använder inte disketter, så enhetsbokstäverna A och B används normalt inte längre. – Se också A och C;
  3. – se /b/ (diskussionsforum);
  4. – se ctrl-b.
  5. – förkortning för bel, se decibel;
  6. – ett numera mycket ovanligt programspråk som utvecklades i slutet av 1960‑talet på Bell Labs av Ken Thompson och Dennis Ritchie†. Det ses som en föregångare till det desto mer framgångsrika programspråket C;
  7. – för blått, se RGB.

[datalagring] [diskussioner] [färg] [förkortningar på B] [grafiskt användargränssnitt] [måttenheter] [programspråk] [tangentbord] [typografi] [ändrad 5 juli 2021]

dump

kopiering av allt innehåll i ett minne, i en fil eller i en databas. – Ordet dump används i synnerhet när kopieringen görs utan sållning eller omformatering. En skärm­dump är en kopia av det som för ögonblicket visas på bild­skärmen. En minnes­dump, på engelska core dump, är en kopia av allt som för ögon­blicket finns i arbetsminnet. Att göra en dump kallas för att dumpa. – För cell tower dump, se basstationstömning.

[bildskärmar] [minnen] [ändrad 21 september 2021]

aktiv

(active) – om program: som för tillfället kan ta emot inmat­ningar (tangenttryck­ningar, mus­rörel­ser, klick) från använd­aren. Nor­malt det program som finns i det översta fönstret. Andra pro­gram kan vara öppna samtidigt (det vill säga att datorn har läst in dem i arbets­minnet och startat dem, och de syns i någon form på bild­skärmen), men bara ett av dem åt gången är aktivt i denna bemärk­else. (De andra öppna program­men kan vara i gång, det vill säga att de tar emot och be­arbe­tar informa­tion, men bara det för till­fället aktiva programmet inter­agerar med använd­aren.)

[programkörning] [ändrad 6 oktober 2019]

virtuellt minne

sätt att lura datorn att den har mer arbetsminne än den faktiskt har. Det sker genom att data i arbetsminnet hela tiden flyttas till och från lagringsminnet. Aktiva program ”tror” att de har tillgång till en sammanhängande minnesrymd, men i själva verket har de bara tillgång till en del (en sida) åt gången. Virtuellt minne medger mer ekonomisk användning av arbetsminnet. Det gör det också lättare för flera program att använda minnet parallellt: varje program disponerar en egen minnesrymd. Tekniken utvecklades runt 1960. – I början av 2000‑talet har behovet av virtuellt minne ifrågasatts, eftersom arbetsminne har blivit mycket billigt, och är snabbare än virtuellt minne. Men det används fortfarande i stor utsträckning (2018). – Se också sönderhackning (thrashing).

[minnen] [programkörning] [ändrad 19 januari 2018]

återanrop

(callback) – i programmering: det att ett program eller en del av ett program skickar ett stycke kod till en annan del av programmet, eller till ett annat program, för exekvering och för att resultatet sedan ska returneras till avsändaren. (Utföraren ska alltså ”ringa tillbaka” när körningen är klar – call back.) Återanrop kan vara synkront – exekvera genast – eller asynkront – exekvera vid en senare tidpunkt.

[programmering] [ändrad 4 juli 2019]

överlagring

(overloading) – i programmering – allmänt: det att samma namn används för flera olika operationer eller funktioner. Vilken av dem som ska användas beror på sammanhanget. – Termen används främst inom objektorienterad programmering, se polymorfism. Där betyder det att samma namngivna metod kan realiseras på flera olika sätt, beroende på vilken klass eller subklass som det anropade objektet tillhör. – Överlagring ska inte förväxlas med överskuggning (overriding).

[programmering] [ändrad 19 december 2018]