ett användargränssnitt och en programmeringsmiljö, utvecklad av Alan Kay med flera. – Arbetet på Croquet upphörde 2007, och tekniken flyttades då över till projektet Open Cobalt. – Alla program i Croquet blev automatiskt nätverksanpassade och alla Croquetanvändare kunde, om de ville, ”se” varandra, oavsett var de var. Croquet var skrivet i utvecklingsmiljön Squeak, som i sin tur är en tillämpning av programspråket Smalltalk. Det behöver inget operativsystem och kan i princip köras direkt mot processorn, men det finns, eller har funnits, nerladdningsbara versioner för Windows, OS X (numera macOS) och Linux. – Croquet var gratis och skrivet i öppen källkod. Alla versioner hade samma binärkod, det enda som skilde var en virtuell maskin för respektive operativsystem. – Alan Kay och hans medarbetare såg Croquet som 2000‑talets version av operativsystem med det klassiska grafiska användargränssnittet som de själva var med och utvecklade på 1970‑talet. De ville ta bort begränsningar som infördes av hänsyn till den tidens hårdvara. Croquet gjorde i princip ingen skillnad mellan program, operativsystem, användargränssnitt och utvecklingsmiljö, allt hängde ihop. – En del information om Croquet finns på denna webbsida. – Läs också om TeaTime.
[experimentell teknik] [grafiskt användargränssnitt] [programmering] [ändrad 21 maj 2019]
- – se alfa;
- – Alpha – en 64‑bitars‑processor som utvecklades av Digital† i början av 1990‑talet – Alpha‑processorn presenterades 1992. Compaq, som köpte Digital 1998, sålde 2001 de intellektuella rättigheterna till Alpha‑processorn till Intel. Det ledde till att Alpha sakta men säkert avvecklades till förmån för Intels egna processorkonstruktioner. År 2001 meddelade Compaq att företaget skulle byta ut Alpha mot Intels Itanium‑processorer. När dåvarande Hewlett‑Packard† 2002 köpte Compaq fortsatte Hewlett‑Packard under några år att utveckla och sälja Alpha‑baserade datorer. Den sista Alpha‑processorn, EV7z, kom i augusti 2004. Hewlett‑Packard sålde dem fram till 2006 och gav support till 2011;
- – se Wolfram Alpha.
[nerlagt] [processorer] [programmering] [sökmotorer] [ändrad 20 december 2022]
ett uppköpt amerikanskt företag, grundat 1996 av Kim Polese, sedan 2004 del av BMC Software (länk). – Marimbas produkt hette Castanet, ett sinnrikt program som förmedlade Java‑program (program, spel, nyheter) från servrar till användarens dator. Det var en variant av pushteknik, men den stora finessen var att programmen kunde köras även när det saknades internetanslutning, och att de automatiskt kunde uppgraderas när det fanns internetanslutning. Tekniken för uppgradering fungerade så att bara de ändrade delarna av varje program uppgraderades, vilket sparade tid. –Castanet blev ingen succé, så Marimba gjorde om tekniken så att den skulle fungera med andra programspråk än Java, vilket ledde till att företaget levde vidare. – Kim Polese avgick som vd år 2000, men satt kvar som styrelseordförande till 2004, då BMC Software köpte företaget.
[företag] [java] [mjukvara] [uppköpt] [ändrad 4 september 2019]
- – en klass av matematiska problem som det går relativt snabbt att lösa och snabbt att kontrollräkna. P står för polynom. – När det gäller matematisk komplexitet talar man om klasserna P, NP och de NP‑fullständiga problemen. P är den mest hanterliga klassen. Vanliga beräkningar inom ekonomi och administration kan ses som problem i klassen P. – Att problemen går snabbt att lösa betyder att beräkningarna tar kort tid i förhållande till, grovt räknat, antalet tecken i den matematiska beskrivningen av problemet som ska lösas. Förkortningen P för polynom (engelska polynomial) syftar på att den maximala tidsåtgången för lösning av problemet kan uppskattas med en matematisk formel (ett polynom) med ledning av problemets algoritm. – Det finns tal i klassen P som det skulle ta hur lång tid som helst att lösa, men det är i så fall uppenbart på förhand, även för en icke-matematiker. – När problemet väl är löst är det enkelt att kontrollera ifall lösningen är rätt. – Läs också om frågan om ifall P=NP?;
- – (för wait) – se semafor.
[förkortningar på P] [matematik och logik] [programmering] [ändrad 5 juni 2017]
i programmering: bearbetning av väntande processer enligt principen först in – först ut. Alltså som i en vanlig kassakö. Kö är också namnet på en datastruktur ordnad efter samma princip. Det kallas också för FIFO – first in, first out. Det finns också prioritetsköer och rotationsköer (köer med tidsbegränsning). – Motsatsen till kö är stack.
[datastrukturer] [ändrad 6 november 2018]
ett programspråk från Google, offentliggjort i slutet av 2009. Det utvecklades av bland andra Ken Thompson. – Se golang.org. – Efter lanseringen blev det känt att det finns ett annat, äldre programspråk som heter Go!. – Se också Go Corporation†.
[programspråk] [ändrad 26 juli 2017]
upprepning av en process eller rutin genom att den anropar sig själv. Detta görs tills ett bestämt villkor har uppfyllts. – Se också rekursiv och rekursion ?. För skillnaden mellan rekursion och iteration, som också innebär upprepning, se iteration.
[programmering] [systemutveckling] [ändrad 12 december 2019]
sammanfattande för bokstäver, siffror, andra skrivtecken – en datatyp. Används om data i form av vanlig skriven text, som namn och adress. En alfanumerisk sekvens kallas för teckensträng eller bara sträng. Det som förr kallades för alfanumeriska data kallar man numera oftast bara för text. – Ordet kommer av alfabet och numerisk. – På engelska alphanumeric.
[programmering] [tecken] [ändrad 7 juni 2017]
- – ett programspråk från Google, se Go (programspråk);
- – ett annat programspråk, se Go!;
- – det nerlagda företaget bakom operativsystemet Penpoint†, se Go Corporation†;
- – ett kinesiskt brädspel som anses vara svårare än schack. – I januari 2016 besegrade datorprogrammet AlphaGo från företaget Google DeepMind den europeiska Go‑mästaren Fan Hui i fem raka omgångar. Det anses minst lika imponerande som när IBM:s Deep Blue 1997 besegrade dåvarande världsmästaren Garry Kasparov i schack. – AlphaGo lär sig spelet genom att man först matar in tusentals partier Go som programmet sedan utgår från för att lära sig vinna. Det är alltså maskininlärning, inte en matematisk eller logisk analys av spelets alla möjligheter. – Se pressmeddelande från Google (länk). – AlphaGo Zero är en vidareutveckling av AlphaGo. Det bygger enbart på att programmet instrueras i reglerna för Go och sedan får spela mot sig själv. I oktober 2017 meddelade Google att AlphaGo Zero hade besegrat gamla AlphaGo i hundra raka partier. – Se DeepMinds blogg. (DeepMind är dotterbolag till Googles moderbolag Alphabet.)
- – se Amazon Go.
[ai] [forskning och experimentell teknik] [nerlagt] [programspråk] [spel] [ändrad 21 mars 2020]
- – Microsoft Word, ordbehandlare, sedan mitten av 1990‑talet de facto‑standard för ordbehandling. Andra ordbehandlare brukar kunna öppna dokument i Words filformat och även spara filer i Wordformat. – Word ingår i programsviten Microsoft Office. Programmets första version utvecklades på 1980‑talet för Macintosh;
- – word (i datorteknik) – se ord.
[ordbehandling] [programmering] [ändrad 14 oktober 2018]