reguljärt uttryck

(regular expression, förkortat regexp) – verktyg för sökning efter ord och fraser i text, främst i programkod. – Regul­jära uttryck är ett slags avancerade joker­tecken som ger möjlighet till in­veck­lade sökningar. Man kan söka efter kombinationer av fraser, upprepningar av tecken och mönster av tecken. De vanligaste reguljära uttrycken be­skrivs i Wikipedia. Där finns också en redogörelse för de olika standarderna för reguljära uttryck. – Regul­jära uttryck används i Unix och i program som grep och Perl. De används av program­me­rare, eftersom de är praktiska verktyg när man rättar eller ändrar kod. Det går däremot normalt inte att använda reguljära uttryck när man gör sökningar med sökmotorer eller i vanliga program som ordbehandlare.

[programmering] [sökningar] [ändrad 10 december 2019]

JSON

Javascript object notation – ett enkelt och kompakt språk för överföring av datamängder på internet. – Det har blivit en in­offi­ci­ell standard för så kallade NoSQL-databaser. JSON är ett mindre utrymmeskrävande alternativ till XML. JSON är ett format enbart för data: det säger inget om hur dessa data ska presenteras för användaren. Det är avsett för data som kan ordnas i en struktur, alltså främst text och siffror. JSON har lånat en del konventioner från Java­Script, men det är inte en variant av JavaScript. – Läs mer på json.org. – Läs också om YAML.

[programspråk] [ändrad 5 december 2017]

tjänstefiering

(servicification eller servitisation) – det att processer och funktioner i it‑system görs om till tjänster (i programmeringsteknisk betydelse). – Allmänt innebär detta att processen / funktionen separeras från det system som den tidigare har ingått i och förpackas separat. Den får ett namn och ett programmeringsgränssnitt så att andra program kan anropa den och be den att utföra olika uppgifter. Detta kan ske inom ramen för företaget, men tjänsten kan också tillhandahållas av ett annat företag på ett standardiserat sätt. – De två engelska orden servicification och servitisation hade ursprungligen något olika inne­börd, men de är numera utbytbara. Servitisation är språk­ligt korrekt, men servicification är mer be­grip­ligt.

[it-system] [programmering] [systemutveckling] [ändrad 2 maj 2020]

XOR

  1. – i programmering: ett logiskt villkor som betyder ”A eller B, men inte båda” – se exklusiv disjunktion;
  2. – en enkel form av kryp­te­ring som bygger på det logiska villkoret XOR. Texten som ska kodas (klartexten) i binär form jämförs med en nyckel i binär form, bit för bit. Nyckeln är en serie ettor och nollor som vid behov repeteras tills den når slutet av texten. Om det finns samma tecken i klartexten och i nyckeln sätts en etta i kryptotexten, om det är olika tecken sätts en nolla. Detta räknas som en mycket enkel och riskabel form av kryptering.

[kryptering] [logik] [programmering] [ändrad 21 mars 2020]

Sitemaps

maskinläsbara förteckningar över de webb­adresser på en webbplats som är till­gäng­liga för sök­motorer. – Sitemaps hjälper spindlar att hitta så mycket information som möjligt på webbplatsen. En sitemap är en XML‑fil som räknar upp webbadresserna på webbplatsen med information om när de senast har ändrats, hur ofta de brukar ändras och hur viktiga de anses vara. Site­maps är ett protokoll för informationsutbyte mellan webbplatsen och sökmotorerna. Syftet är att under­lätta för sökmotorerna (deras spindlar) att hitta allt på webbplatsen. – Sitemaps har fast­ställts i samarbete mellan Google, MSN och Yahoo. – Se sitemaps.org. – Jämför med ACAP och Robots exclusion protocol, som är till för att ange vad sökmotorerna inte ska kartlägga.

[sökmotorer] [webbpublicering] [xml] [ändrad 9 februari 2018]

dödläge

(deadlock) – när inget händer i en programkörning därför att två processer väntar på att den andra processen ska bli klar och släppa ifrån sig en resurs. Det kan också vara tre eller flera processer i en kedja. Ingen av processerna kan avslutas innan den andra avslutas. Båda väntar på den andra. – Den nederländska programmeringsexperten Edsger Dijkstra har utveck­lat en algoritm för hur man und­viker att det upp­står dödläge: bankmannaalgoritmen (se Wikipedia). – Se också contention, gridlock och aktivt dödläge (livelock). – Språkligt: Benämningen baklås för deadlock förekommer ibland på svenska, bland annat i den svenska artikeln om dödläge i Wikipedia. Men baklås är en missvisande benämning, eftersom baklås är något annat än dödläge: baklås är när ett lås krånglar så att det inte går att låsa upp på normalt sätt. Det är inte en låsning som inbegriper två eller flera ömsesidigt beroende parter. ”Dödlås”, som man också ser ibland, är inte ens svenska.

[programmering] [ändrad 4 april 2018]