Kategori: programspråk

Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om programspråk. Kategorin programspråk är en underavdelning av kategorin programmering. Den har i sin tur underavdelningarna C, Java och XML.

XSD

XML schema definition – metod att definiera de datatyper som ingår i ett XML-dokument och att automatiskt kontrollera att dokumentet är formaterat i enlighet med definitionen. En XSD-definition skrivs i XML. XSD är ett kraftfullare alternativ till DTD, och är en rekommendation från webbens ledningsgrupp W3C. – Läs mer på w3schools.com/xml….

[förkortningar på X] [xml] [ändrad 20 februari 2023]

X3D

ett filformat för tredimen­sion­ella digitala bilder. Det är en efterföljare till 1990‑talets VRML†. – X3D är ett XML‑baserat språk, utformat för att digitala 3d‑miljö­er ska kunna över­föras i realtid i ett nätverk. – Läs mer på branschorganisa­tionen Web 3d Consortiums webb­sidor (länk).

[filformat] [xml] [3d] [ändrad 23 mars 2018]

C (programspråk)

ett av de viktigaste och mest använda programspråken. – C utvecklades 1972 av Dennis Ritchie† på Bell Labs, och användes för att skriva Unix. – Läs mer om C:s historia här (arkiverad). – C är kraftfullt och ger programmeraren stor frihet med möjlighet till detaljkontroll. Det är också svårt att underhålla och har dålig minneshantering. – Flera andra programspråk är baserade på C, främst C++.

[c] [ändrad 5 juni 2017]

B

  1. – B – förkortning för byte. Skrivs med stort B. – Det är ingen officiell förkort­ning, men används ändå: MB för megabyte, GB för gigabyte, TB för terabyte och så vidare. – Det förekommer också att bit förkortas med litet b, men undvik det. Det är risk för sammanblandning med B för byte. Skriv bit även i förkortningar, alltså kbit för kilobit, Mbit för megabit och Gbit för gigabit;
  2. – beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda diskett‑stationen på datorer med DOS eller Windows. Skrivs ofta B: med kolon, eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disketten som man vill öppna). Moderna datorer använder inte disketter, så enhetsbokstäverna A och B används normalt inte längre. – Se också A och C;
  3. – se /b/ (diskussionsforum);
  4. – se ctrl-b.
  5. – förkortning för bel, se decibel;
  6. – ett numera mycket ovanligt programspråk som utvecklades i slutet av 1960‑talet på Bell Labs av Ken Thompson och Dennis Ritchie†. Det ses som en föregångare till det desto mer framgångsrika programspråket C;
  7. – för blått, se RGB.

[datalagring] [diskussioner] [färg] [förkortningar på B] [grafiskt användargränssnitt] [måttenheter] [programspråk] [tangentbord] [typografi] [ändrad 5 juli 2021]

XPointer

(XML pointer language) – verktyg för länkning på webbsidor. – XPointer ingår i XLL, som är en tillämpning av XML. XPointer gör att man kan länka till en eller flera bestämda platser i ett annat dokument. Man kan till exempel länka till alla rubriker i ett dokument och på så sätt skapa en innehållsförteckning. – Läs mer på W3C:s webbsidor (länk).

[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 23 juni 2017]

naturligt språk

  1. – i datorteknik: språk som talas av människor, till skillnad från programspråk. I den betydelsen är inte bara svenska och engelska, utan också esperanto och klingonska (se Wikipedia), naturliga språk. – Controlled natural languages, på svenska styrda språk eller styrda naturliga språk, är förenklade och reglerade naturliga språk som används vid programmering – se natural language programming;
  2. – i språkvetenskap: språk som har utvecklats under årtusendenas lopp, till skillnad från konstgjorda eller artificiella språk. I språkvetenskapen är alltså esperanto och klingonska inte naturliga språk. Artificiella språk kallas ibland på engelska för conlangs för constructed languages, i synnerhet om de har skapats för att användas i fantasivärldar som Tolkiens Midgård.

– På engelska: natural language.

[programspråk] [språk] [ändrad 16 september 2019]