continuous partial attention

ständig splittrad uppmärksamhet – samtidig uppmärksamhet på flera saker, till exempel när man använder en bärbar dator för att chatta samtidigt som man lyssnar på ett föredrag. Det ger ibland upphov till en känsla av brist­ande närvaro. – Feno­menet beskrevs först av Linda Stone (länk), då anställd på Micro­soft. – Läs mer här.

[psykologi] [ändrad 4 augusti 2017]

computational theory of mind

hypotesen att medvetandet i grunden skapas av processer som kan beskrivas som datorprogram. Alltså att allt som människor tänker och upplever är resultatet av processer i hjärnan som följer logiska regler (algoritmer). Teorin är kontroversiell. – Förkortas CTM. – Man talar också om computational theory of thought. – Se också artifici­ell intelligens, Lady Lovelaces invändning, Turing­­test och kinesiska rummet.

[ai] [kognition] [ändrad 9 februari 2014]

cybersoul

– cybersjäl:

  1. – i filosofi: människans djupaste person­lig­het sedd som ett mönster av data som i princip kan återskapas med elektronik. Idén fram­fördes 1999 av författaren Margaret Wertheim (se Wikipedia) i boken The pearly gates of cyberspace (länk);
  2. – den del av personlig­heten som ut­vecklas i cyber­rymden, eller som kommer till ut­tryck där.

– Se också cyber.

[filosofi] [psykologi] [ändrad 19 april 2020]

informationsöverbelastning

(information overload) – stress på grund av för mycket information. – Den drabbade har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter därför att hon har svårt att överblicka, utvärdera och ta till sig all information som är tillgänglig. En stor del av hennes tid kan gå åt till att gå igenom, sortera och kasta e‑post och inlägg på sociala medier, varav det mesta saknar betydelse för henne. – Uttrycket informationsöverbelastning blev vanligt på 1990‑talet när inter­net blev allmänt tillgängligt. Man talar också om information pollution och info‑obesity, även stavat infobesity. – Se också internetberoende.

[stress] [ändrad 10 februari 2021]

internetberoende

(internet addiction disorder, IAD, eller bara internet addiction) – sjukligt användande av inter­net. Det råder oenig­­het bland läkare ifall detta ska räknas som en verklig diagnos. – Det har be­­skrivits som en form av bristande impuls­­kontroll som påminner om spelberoende. I början av 2012 upp­gav kinesiska forskare att de hade upp­täckt av­­vikelser i den vita hjärnsubstansen hos ungdomar som hade klassats som internetberoende. Avvikelserna på­­minde om skadorna vid alkohol- och narkotikamiss­­bruk. – Uttrycket inter­net addiction disorder användes första gången 1995 i en parodisk artikel (ej längre tillgänglig) av läkaren Ivan Goldberg (1934—2013 – se denna länk). Termen kom snart att användas i all­­var­ligt menade texter. Engelsmannen Mark Griffiths (länk) skrev 1996 den första seriösa vetenskapliga artikeln om internetbero­ende, se denna länk. – I standardför­teckningen över psykiatriska diagnoser, DSM (se Wikipedia), nämns inter­­net addiction disorder i 2013 års upp­laga, men bara i appendix. Att det står i appendix betyder att fenomenet upp­­märk­­sammas, men att det anses kräva mer forskning. – Ibland används på engelska benämningen problematic internet use, förkortat PIU. – Se också internet addiction test. – Se också social överbelastning.

[beroende] [ändrad 21 augusti 2020]