Kindle Unlimited

Amazons abonnemangstjänst för e‑böcker. För en fast månadsavgift får kunden läsa ett obegränsat antal e‑böcker ur Amazons sortiment. Det är alltså samma modell som Spotify erbjuder, fast Amazon säljer böcker i stället för musik. Tjänsten presenterades i juli 2014 och den är tills vidare (2019) inte tillgänglig i Sverige. Kindle Unlimited mötte hård kritik, bland annat för att Amazon ger förlagen låg ersättning. – Läs mer på Amazons webbsidor.

[e-böcker] [ändrad 2 juli 2019]

Whispernet

Amazon Whispernet – ett särskilt amerikanskt mobilnät som enbart används för nerladd­ning av böcker och annat material till Kindle, Amazons läsplatta. – Whispernet har inget eget fysiskt nät för mobiltelefoni, utan Amazon hyr in sig på befintliga mobilnät (för närvarande AT&T). – Whispersync är en tjänst som kan synkron­i­se­ra varje Kindle‑ägares inköp till alla apparater som hon äger. – Whisper­net ska inte förväxlas med det sociala nätverket Whisper.

[e-böcker] [mobilt] [nätverk] [ändrad 26 augusti 2021]

Epub

ett öppet filformat för e-böcker. – Sedan mitten av 2010‑talet har Epub varit det ledande formatet för e‑böcker. Epub är ett flödande format, vilket innebär att textraderna (se radbrytning) anpassas efter utrymmet på bildskärmen. E‑böcker som är ut­givna i Epub‑formatet kan läsas på de flesta vanliga läsplattor och datorer. Epub, officiellt skrivet EPUB, utvecklades av branschorganisationen IDPF† (numera del av W3C). Formatet an­vänds bland annat i Apples program Apple Books. Epub ersatte ett äldre format, Open eBook. – Läs mer på Epub 3 community groups webbsidor.

[e-böcker] [filformat] [ändrad 18 september 2018]

eReader

  1. – numera ovanligt format för e‑böcker. – For­matet utveck­lades för Palms hand­datorer, men kom senare för alla vanliga operativ­­system. eReader finns för många dator­typer, och det finns, eller har funnits, ett stort utbud av böcker i Ereader­format. Fil­formatet betecknas med pdb. For­mat­et håller på att trängas undan av främst Epub. – Läs mer på ereader.com (stängd).
  2. – vanlig alternativ stavning av e-reader (läsplatta).

[e-böcker] [filformat] [ändrad 30 januari 2019]

e-singel

kort e-bok. – Det finns ingen exakt gräns mellan en e‑bok och en e‑singel, men en e‑singel brukar innehålla 5 000 till 30 000 ord. En bok inne­håller ofta 100 000 ord eller mer. Innehållet i e‑singlar är ofta fack­litteratur. – På engelska: e‑single. (Ordet anspelar på singelskivor, vinyl­skivor med en låt på vardera sidan, men där oftast bara den ena låten, ”framsidan” räknades som viktig.)

[ord på e–] [e-böcker] [ändrad 8 juni 2020]

Mobipocket

ett nerlagt program för visning av e‑böcker; även: det filformat som programmet använde. – Amazon köpte 2005 det franska företag som hade utvecklat Mobipocket och meddelade 2011 att Amazon inte längre stöder formatet. Det lades definitivt ner den 31 oktober 2016. – Mobipocket fanns för de flesta datortyper och operativsystem. – Mobipocket var tidigare ett vanligt format för de e‑böcker som biblioteken lånade ut, men det minskade snabbt i betydelse i början av 2010‑talet. Det har ersatts av ePub. – Läs mer på mobipocket.com (stängd).

[e-böcker] [filformat] [nerlagt] [ändrad 11 april 2017]

Sterling, Bruce

Bruce Sterling. Foto: John Scoble.

amerikansk författare (1956), känd för science fiction-romaner, ofta med inslag av datorteknik. (Se cyber­punk.) Ofta utgår han från uppslag som ”tänk om de hade haft datorer på 1800‑talet” – se steampunk. – Bruce Sterling har fått det litterära priset Hugo Awards (länk) två gånger. Han har också skrivit fackboken The hacker crackdown: law and disorder on the electronic frontier (1992), som handlar om den framväxande hackar­kulturen. (Den finns som gratis e‑bokProject Gutenberg, se denna länk.) – Bruce Sterling har också ett varmt intresse för miljö­frågor, ofta i kombination med design, och är professor i konst och form­giv­ning vid European graduate school i Schweiz (länk). – Bruce Sterling har myntat flera nya termer, bland annat spime och buckyjunk. Han skrev tidigare bloggen Beyond the beyond i Wired, startad 2003, nerlagd i maj 2020 (länk).

[bruce sterling] [böcker] [ändrad 21 april 2022]

Zuse, Konrad

Foto av Konrad Zuse som ung.(19101995)tysk datapionjär som 1941 byggde den första fungerande datorn. – Konrad Zuse hade först, 1938, byggt den första binära räknemaskinen, Z1. Sedan byggde han 1941 den första fungerande datorn Z3 (länk, se en bit ner). Den hade reläer i stället för radio­rör. – En prin­cipi­ell skillnad mot moderna datorer är att Zuse inte lagrade programmet i datorns minne. Han ville göra det, men Z3 hade inte tillräckligt med minne. Zuse föregrep alltså von Neumann‑arkitekturen. Z3 förstördes under andra världs­­kriget. – Efter­­följaren Z4 (länk) blev 1950 världens första dator som till­­verkades för försäljning. Den an­vändes i praktisk drift till 1955. – Zuses företag Zuse KG konstru­e­rade en serie datorer  från Z4 till Z64 – som bland annat an­vändes inom den optiska industrin. – Zuse KG köptes 1964 av Brown Boweri (numera BB i ABB), men över­togs 1969 av Siemens. – Konrad Zuse utvecklade på 1940‑talet Plankalkül (se också calculus plan), ett språk för formu­le­ring av matematiska pro­blem så att de skulle kunna lösas i datorer. Med andra ord ett högnivåspråk. Med Plankalkül skrev Zuse det första schack­­pro­­grammet för datorer. Konrad Zuse kon­struerade alltså den första datorn och det första programspråket. Men eftersom datorernas ut­veckling efter kriget skedde i USA och Stor­bri­tan­nien bland forskare som var ovetande om Zuses arbete dröjde det länge innan han fick erkännande, och han är fortfarande mindre känd än Alan Turing†, John von Neumann† och Howard Aiken†. – Zuse gav 1969 ut boken Rechnende Raum (engelsk översätt­ning: Calculating space), där han föreslog att hela uni­versum fungerar som ett dator­program (en cellautomat). Matematikern Stephen Wolframs bok A new kind of science (2002) uttrycker samma grundtankar. – Konrad Zuses självbiografi Der Computer – mein Lebenswerk kom ut första gången 1970, engelsk översättning The computer – my life finns som e‑bokGoogle Books, se denna länk. – Läs också här.

[datorpionjärer] [it-historia] [konrad zuse] [ändrad 7 juni 2017]