Accelerated mobile pages

(AMP) – projekt för kodning av tidningssidor så att de snabbt kan visas på smarta mobiler. AMP har bland annat följande funktioner:

  • asynkron Javascript. Det innebär att en sida inte måste vänta medan ett Javascript blir inläst och exekverat. Resten av sidan renderas utan att vänta på Javascript;
  • – inga anrop till externa webbresurser får fördröja renderingen av resten av en sida;
  • – yttermått för varje element på sidan måste anges redan i HTML-koden. Telefonen kan därför avsätta utrymme åt varje element innan innehållet har laddats ner. Sidans struktur kan därför ritas upp innan sidan fylls på med text och bild. Man slipper ryckiga förändringar av sidan.

– AMP använder en form av html som heter AMP html. Det fungerar på de senaste versionerna av alla vanliga webbläsare. Det utvecklas i öppen källkod av Google i samverkan med projektet Digital news initiative, DNI. – Se ampproject.org.

[massmedier] [webbpublicering] [öppen källkod] [ändrad 4 april 2017]

censur

förbud mot att publicera böcker, tidningar, radio- och tv-program eller andra medier utan att de först har godkänts av en myndighet. Myndig­heten kan bestämma att delar av informationen ska strykas eller bytas ut innan den får ges ut. – I länder med tryckfrihet finns ingen censur, men det betyder inte att man får publicera vad som helst. Men åtal för brott mot Tryckfrihetsförordningen eller motsvarande kan i länder utan censur väckas bara efter publiceringen. – Förbud mot att publicera viss in­for­ma­tion (se till exempel IP‑blockering) är inte censur i strikt bemärkelse om det inte förekommer för­hands­gransk­ning, men det får i praktiken samma resultat som censur. – Att massmedier vägrar att publicera inskickat ma­te­ri­al är inte censur, vilket en del tycks tro. Däremot före­kommer något som kallas för självcensur, vilket innebär att tidningar av rädsla för kon­se­kvens­er­na låter bli att publicera information som de egentligen skulle vilja publicera. – En tjänsteman som utövar censur kallas för censor, vilket inte ska förväxlas med sensor. – Censur kommer av ett latinskt ord som från början betydde ’klander’.

[censur] [juridik] [massmedier] [tryckfrihet] [ändrad 15 maj 2017]

Manilaprinciperna

Manila principles on intermediary liability – sex principer om att den som förmedlar information från någon annan inte ska hållas ansvarig för innehållet. (Se också budbärarimmunitet.) Manilaprinciperna är inte lagligt bindande, utan har utarbetats av ett antal ideella organisationer. Principerna är:

  1. – Förmedlare ska inte kunna hållas ansvariga för innehållet i meddelanden som de förmedlar från tredje part;
  2. – Ingen ska kunna åläggas att blockera sådant innehåll utan åläggande från juridisk myndighet;
  3. – Åläggande om blockering ska vara tydligt, entydigt och utfärdat i laga ordning;
  4. – Lagar, ålägganden och förfaranden som gäller blockering av material måste uppfylla krav på nödvändighet och proportionalitet;
  5. – Lagar, regler och förfaranden som gäller blockering av material måste vara i enlighet med lag och rätt;
  6. – Insyn och laga ansvar måste ingå i lagar, regler och förfaranden som gäller blockering av material.

– Läs mer på manilaprinciples.org.

[censur] [webbpublicering] [yttrandefrihet] [ändrad 3 april 2017]

zine

eller e-zine – tidskrift som (bara) ges ut på internet – electronic magazine.

slashdot

  1. – Slashdot är en populär amerikansk sajt för it-nyheter;
  2. – slashdotted – om att en webbserver tar emot så många anrop att den inte kan hantera dem. (Detta syftar på seriöst menade anrop, inte på överbelastningsattacker.) Ordet syftar på att nya sajter som nämns på Slashdot ofta får så många besökare att de inte klarar av det.

multisändning

(multicast) – datakommunikation från en avsändare till många mottagare samtidigt, som när man direktsänder ljud och bild över internet. Detta måste göras på ett sätt som:

  • – inte ger märkbara fördröjningar och:
  • – inte tar för mycket utrymme på nätet.

– Tekniken för multisändning drar fördel av internets trädliknande struktur och sänder ett flöde av datapaket som delas upp i flera parallella flöden först när det är nödvändigt: så nära mottagarna som möjligt. – Observera: Att skicka e‑post till många mottagare samtidigt är inte multisändning. Även om det inte ser ut så i utkorgen så går det ett separat meddelande till varje mottagare. – Datorer som tar emot samma multisändningar kallas för grupper. – Jämför med enkelsändning och anycast.

[internet] [massmedier] [ändrad 22 maj 2018]