content

content – innehåll, material:

  1. – inom it: nyheter, musik, bilder, film, spel med mera. Sådant som skapas av människor för att läsas, ses eller an­vändas av andra människor, till skillnad från sådant som skapas för att ge instruktioner till maskiner;
  2. – innehållet i med­delanden till skillnad från för­­pack­ningen (tekniskt nöd­vändiga tillägg och formateringar som kodnings­system, fil­format, adress­information och andra pålägg som i de flesta fall är ointressanta för mot­tagaren). Översätt gärna content med material, utom när du vill under­­stryka skillnaden mellan inne­­håll och för­­pack­ning. Skill­naden mellan content och nytto­­last (payload) är att content an­vänds om den typ av material som före­­kommer i mass­­medier, medan nytto­­last kan vara vad som helst som sänds till en mot­­ta­gare;
  3. – reklam i redaktionell form.

ansvarig utgivare

den person som ensam är juridiskt an­svarig för inne­hållet i en tryckt skrift eller annan publikation som faller under Tryck­­fri­hets­­för­ord­ningen (TF) respektive Yttrande­­fri­hets­­grund­­lagen (YGL). Alltså böcker, tidningar, radio, tv, film, vissa webbsidor. En publikation med ansvarig utgivare måste ha ut­­givnings­­bevis. – An­svarig ut­­givare för tryckta skrifter regi­streras av Patent- och registrerings­verket, PRV (länk), för webb­sidor och eter­medier av Myndig­heten för press radio och tv (mprt.se). Den an­­svariga ut­­givaren utses av ägaren. Om en webb­sida har en an­­svarig ut­­givare skyddas inne­­hållet på sidan av YGL, annars faller inne­­hållet under den så kallade BBS‑lagen och person­­upp­gifts­lagen (PUL). – På engelska: publisher eller responsible editor. – Jäm­för med inne­­hålls­­ansvarig, som är något helt annat. – Läs också om evigt utgivarskap.

[lagar] [massmedier] [yttrandefrihet] [ändrad 17 januari 2018]

medborgarjournalistik

(citizen journalism) – journalistisk verksamhet som ut­förs av personer som inte är journalister till yrket, i synner­het när det görs på internet, till exempel på bloggar. Be­greppet har gjorts känt av den amerikanska journalisten Dan Gillmor (länk). Se också Center for citizen media (länk). – I USA blev medborgar­journalistik juridiskt intressant 2005 i sam­band med en rätte­gång där Apple krävde att bloggare som hade avslöjat kommande produkter från Apple skulle röja sina källor. Dom­stolen kom fram till att bloggar ska ha samma tryck­frihet som tryckta tidningar, och att bloggarna därför hade rätt att skydda sina källor. (I Sverige är frågan juridiskt enklare, eftersom en blogg kan anmäla en an­svarig ut­givare och sedan är skyddad av Yttrandefrihets­grund­lagen.)

[massmedier] [meddelarskydd] [ändrad 2 maj 2017]

Mojo

  1. – utvecklingsplattform för HP:s avvecklade operativ­system WebOS för smarta mobiler och surf­plattor. Släpptes 2009. – HP slutade att stödja WebOS den 15 januari 2015;
  2. mobile + journalism – journalistik som bygger på användning av smarta mobiler för muntlig rapportering, fotografering och videofilmning; även: en journalist som arbetar på det sättet.

– Mojo är i afri­kansk-amerikansk folktro ett magiskt före­mål eller en trollformel. I överförd bemärkelse: något hemligt men kraftfullt.

[försvunnet eller köpt] [massmedier] [mobilt] [programmering] [ändrad 3 mars 2018]

NewsML

ett XML-baserat språk för uppmärkning av nyhetsmaterial, lanserat år 2000. Det nya med NewsML, jämfört med föregångaren NITF, är det XML‑baserade formatet, som är oberoende av operativsystem. NewsML kan hantera ljud-, bild- och videofiler samt leverera hela ”paket” med nyheter. Nyhetsbyrån kan också ange kategorier som inrikes, utrikes och sport med detaljerade undergrupper så att nyheterna automatiskt slussas vidare till rätt person hos mottagaren. Kvar från NITF finns möjligheten att dela upp nyhetstexter i rubrik, ingress, brödtext, bildtext etcetera, så att mottagaren mer eller mindre automatiskt kan publicera materialet i tryck eller på webben. – Läs mer här.

[massmedier] [programspråk] [webbpublicering] [xml] [ändrad 20 april 2017] 

utgivningsbevis

intyg om att en tidning, film, tv- eller radioprogram eller webbsida har registrerats som publikation, och därmed skyddas av Tryck­fri­hets­för­ordningen (TF) respektive Ytt­rande­fri­hets­grund­lagen (YGL). Ut­giv­nings­bevis förutsätter att man också har an­svarig ut­givare. – Ut­färd­ande av ut­givnings­bevis är en ren formalitet, förutsatt att publikationens namn inte är upp­taget. Ut­givnings­bevis för tidningar och tid­skrifter ut­färdas av Patent- och registrerings­verket (PRV), (länk), men ut­­givnings­bevis för webb­sidor och eter­medier utfärdas av Myndig­heten för press radio och tv (mprt.se). – Om ett mass­medie­företag som redan har ut­givnings­bevis (för tidning eller tid­skrift) också publicerar webb­sidor behöver den inte skaffa ut­giv­nings­bevis för webbsidorna, men sajten ska anmälas till Myndig­heten för press radio och tv.

[massmedier] [myndigheter] [radio och tv] [yttrandefrihet] [ändrad 4 maj 2017]

feature

  1. – funktion, finess, egenskap. Ordet används också som verb: ”the new mobile phone features a keyboard” – den nya mobil­tele­fonen kommer med/har/ståtar med tangent­bord”, ibland ”inne­håller”. ”Is it a bug or a feature?””är det en bugg eller en funktion?” – ironisk kom­men­tar till pro­gram­före­tagens vana att bort­för­klara uppen­bara fel. – Se också feature creep;
  2. – i tidningar (även på svenska): längre artikel eller re­por­tage.

– Ordet: Feature kommer av ett gammalt franskt ord, faitur, som betyder ’hur något är gjort’, ’utförande’.

[massmedier] [produktutveckling] [språktips] [ändrad 5 november 2017]

ISSN

International standard serial number – identifikations­kod för tidningar och tid­skrifter, in­klu­sive sådana som ges ut i digital form. Är till för att ge varje peri­odisk pub­li­ka­tion ett sär­skilt nummer. Används i hela världen. Läs mer på Kung­liga bib­lio­tek­ets webb­sidor (länk). – Läs också om ISAN, ISBN, ISMN, ISRN och ASIN.

[arkiv och bibliotek] [förkortningar på I] [massmedier] [ändrad 29 juni 2017]

DAB

  1. – Digital audio broadcasting, numera DAB+ – digitalradio enligt europeisk standard. Det används i Sverige (i begränsad omfattning) och i övriga Europa. – DAB förut­sätter andra sändare och andra radio­­mot­tag­are än analog radio (FM och AM). Pro­gram­men sänds i en sam­man­­satt signal, ett så kallat kanal­knippe (även kallat ensemble), som innehåller flera radioprogram samtid­igt. Allt sänds på samma frekvens med hög bandbredd. Radiomottagaren, som till stor del är en dator, separerar kanalerna. Alla sändare sänder också på samma frekvens. Förutom tal och musik kan man överföra text, bilder och video. – Den ursprung­liga versionen av DAB ersattes i början av 2007 av DAB+. DAB+ kompri­merar signalen med AAC+, och kan därför utnyttja kapaci­teten mer effektivt. Den ger också bättre mottagning. Men digital­­radio­­mot­tagare för det ursprung­liga DAB kan inte ta emot DAB+. – Läs mer på Sveriges Radios webbsidor. – DAB‑sänd­ningar har på­gått i delar av Sverige sedan 1995 utan att få någon större lyssnarskara. Det har funnits planer på att lägga ner FM‑nätet och helt gå över till DAB+, men de planerna övergav regeringen 2015 (mer om det under digitalradio). Kritiker har bland annat fram­hållit att DAB är en föråldrad teknik, och att påståendena om hög ljud­­kvalitet inte längre stämmer: FM har minst lika hög ljudkvalitet som DAB+. Radio­­sänd­ningar på internet har också bidragit till att minska intresset för digital­­radio – ett bredare utbud av program har varit ett argument för DAB+. – Norge kommer med början 2017 att avveckla radio­sänd­ningar på FM‑bandet och ersätta det med DAB+, vilket en majoritet av norr­männen är emot. – Ett alternativ till digital­radio med DAB+ är DVB-T2 Lite, se DVB. – Läs också om Digital radio mondiale och HD Radio tech­nology;
  2. – to dab – att dutta, att peta till – att snabbt vidröra en pekskärm;
  3. – även: en dans som blev populär 2017, se Språktidningen. – Dabba var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[förkortningar på D] [massmedier] [pek] [radio] [ändrad 27 december 2017]

copy

  1. – exemplar, kopia. – På svenska skiljer vi mellan exemplar och kopior. Böcker och tidningar trycks i ett antal exemplar. Men om man har ett original och kopierar det i en kopi­erings­apparat, eller på annat sätt, får man en eller flera kopior. – Se också hard copy och soft copy;
  2. – to copy – se kopiera;
  3. – annonstext, artikeltext, text. – En copy editor är en text­redi­gerare som går igenom, rättar och skriver om journa­listernas artiklar på en tidning. Det innebär en mer om­fattande granskning än vad en korrektur-läsare utför. En copy­writer skriver reklam­text. – Ordet: Det finns minst två för­kla­ringar till att text som ska tryckas kallas för copy på engelska. Den ena är att copy syftar på text som ska kopieras, alltså tryckas. Den andra är att copy syftar på det första avdraget för korrektur­läsning.