utgivningsbevis

intyg om att en tidning, film, tv- eller radioprogram eller webbsida har registrerats som publikation, och därmed skyddas av Tryck­fri­hets­för­ordningen (TF) respektive Ytt­rande­fri­hets­grund­lagen (YGL). Ut­giv­nings­bevis förutsätter att man också har an­svarig ut­givare. – Ut­färd­ande av ut­givnings­bevis är en ren formalitet, förutsatt att publikationens namn inte är upp­taget. Ut­givnings­bevis för tidningar och tid­skrifter ut­färdas av Patent- och registrerings­verket (PRV), (länk), men ut­­givnings­bevis för webb­sidor och eter­medier utfärdas av Myndig­heten för press radio och tv (mprt.se). – Om ett mass­medie­företag som redan har ut­givnings­bevis (för tidning eller tid­skrift) också publicerar webb­sidor behöver den inte skaffa ut­giv­nings­bevis för webbsidorna, men sajten ska anmälas till Myndig­heten för press radio och tv.

[massmedier] [myndigheter] [radio och tv] [yttrandefrihet] [ändrad 4 maj 2017]

feature

  1. – funktion, finess, egenskap. Ordet används också som verb: ”the new mobile phone features a keyboard” – den nya mobil­tele­fonen kommer med/har/ståtar med tangent­bord”, ibland ”inne­håller”. ”Is it a bug or a feature?””är det en bugg eller en funktion?” – ironisk kom­men­tar till pro­gram­före­tagens vana att bort­för­klara uppen­bara fel. – Se också feature creep;
  2. – i tidningar (även på svenska): längre artikel eller re­por­tage.

– Ordet: Feature kommer av ett gammalt franskt ord, faitur, som betyder ’hur något är gjort’, ’utförande’.

[massmedier] [produktutveckling] [språktips] [ändrad 5 november 2017]

ISSN

International standard serial number – identifikations­kod för tidningar och tid­skrifter, in­klu­sive sådana som ges ut i digital form. Är till för att ge varje peri­odisk pub­li­ka­tion ett sär­skilt nummer. Används i hela världen. Läs mer på Kung­liga bib­lio­tek­ets webb­sidor (länk). – Läs också om ISAN, ISBN, ISMN, ISRN och ASIN.

[arkiv och bibliotek] [förkortningar på I] [massmedier] [ändrad 29 juni 2017]

DAB

  1. – Digital audio broadcasting, numera DAB+ – digitalradio enligt europeisk standard. Det används i Sverige (i begränsad omfattning) och i övriga Europa. – DAB förut­sätter andra sändare och andra radio­­mot­tag­are än analog radio (FM och AM). Pro­gram­men sänds i en sam­man­­satt signal, ett så kallat kanal­knippe (även kallat ensemble), som innehåller flera radioprogram samtid­igt. Allt sänds på samma frekvens med hög bandbredd. Radiomottagaren, som till stor del är en dator, separerar kanalerna. Alla sändare sänder också på samma frekvens. Förutom tal och musik kan man överföra text, bilder och video. – Den ursprung­liga versionen av DAB ersattes i början av 2007 av DAB+. DAB+ kompri­merar signalen med AAC+, och kan därför utnyttja kapaci­teten mer effektivt. Den ger också bättre mottagning. Men digital­­radio­­mot­tagare för det ursprung­liga DAB kan inte ta emot DAB+. – Läs mer på Sveriges Radios webbsidor. – DAB‑sänd­ningar har på­gått i delar av Sverige sedan 1995 utan att få någon större lyssnarskara. Det har funnits planer på att lägga ner FM‑nätet och helt gå över till DAB+, men de planerna övergav regeringen 2015 (mer om det under digitalradio). Kritiker har bland annat fram­hållit att DAB är en föråldrad teknik, och att påståendena om hög ljud­­kvalitet inte längre stämmer: FM har minst lika hög ljudkvalitet som DAB+. Radio­­sänd­ningar på internet har också bidragit till att minska intresset för digital­­radio – ett bredare utbud av program har varit ett argument för DAB+. – Norge kommer med början 2017 att avveckla radio­sänd­ningar på FM‑bandet och ersätta det med DAB+, vilket en majoritet av norr­männen är emot. – Ett alternativ till digital­radio med DAB+ är DVB-T2 Lite, se DVB. – Läs också om Digital radio mondiale och HD Radio tech­nology;
  2. – to dab – att dutta, att peta till – att snabbt vidröra en pekskärm;
  3. – även: en dans som blev populär 2017, se Språktidningen. – Dabba var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[förkortningar på D] [massmedier] [pek] [radio] [ändrad 27 december 2017]

snailpaper

”snigeltidning” – tidning som delas ut av tidningsbud. Ordet anspelar på snail mail.

[jargong] [massmedier] [ändrad 3 december 2019]

copy

  1. – exemplar, kopia. – På svenska skiljer vi mellan exemplar och kopior. Böcker och tidningar trycks i ett antal exemplar. Men om man har ett original och kopierar det i en kopi­erings­apparat, eller på annat sätt, får man en eller flera kopior. – Se också hard copy och soft copy;
  2. – to copy – se kopiera;
  3. – annonstext, artikeltext, text. – En copy editor är en text­redi­gerare som går igenom, rättar och skriver om journa­listernas artiklar på en tidning. Det innebär en mer om­fattande granskning än vad en korrektur-läsare utför. En copy­writer skriver reklam­text. – Ordet: Det finns minst två för­kla­ringar till att text som ska tryckas kallas för copy på engelska. Den ena är att copy syftar på text som ska kopieras, alltså tryckas. Den andra är att copy syftar på det första avdraget för korrektur­läsning.

korrektur

  1. korrekturläsning (proofreading) – rättning av fel i text som ska tryckas eller publiceras elektroniskt. – Korrektur är, i strikt terminologi, avdrag där korrekturläsaren har angett vad som ska rättas. Ett avdrag är en utskrift av texten, lämnad till korrekturläsaren för korrekturläsning. Avdraget kallas alltså i strikt typografiskt språkbruk inte för korrektur förrän korrekturläsaren har gått igenom det och markerat vad som ska ändras. Men ofta kallas även avdraget för korrektur. Hela proceduren kan givetvis utföras papperslöst, men det är ofta enklast att markera ändringarna på en utskrift. – Korrekturläsning gäller innehållet i dokumentet, till skillnad från preflight, som gäller de tekniska förutsättningarna för tryckning. Förutom att granska texten och påpeka faktafel ska korrekturläsaren ofta också granska det grafiska ut­förandet, alltså att sidorna som helhet ser ut som de ska. Det omfattar alltså granskning av illustra­tioner, annan dekor, paginering och sid­hän­visningar. – På engelska brukar proofreading syfta på text­gransk­ningen, medan proofing syftar på gransk­ning av att dokumentet som helhet har önskat utseende;
  2. – sidor som har granskats av korrektur­läsare och lämnas tillbaka till tryckeriet för införande av rätt­elser. – Jäm­för med avdrag;
  3. korrekturet – avdelning som läser korrektur på tidning eller förlag.

– På engelska: proof.

[massmedier] [tryckning] [ändrad 24 januari 2020]

databasregeln

paragraf i yttrande­frihets­grund­lagen (ygl) som reglerar innehållet i webbsidor. (Första kapitlet, nionde paragrafen.) – Som databaser räknas alltså i denna lag webbsidor. Data­bas­regeln skiljer mellan webbsidor som publiceras av mass­medie­företag med utgiv­nings­bevis och ansvarig utgivare och webbsidor som publiceras av andra. En webbsida som publiceras av ett mass­medie­företag, till exempel av ett tidnings­förlag, regleras enligt samma principer som en tryckt skrift. Den faller alltså under tryckfrihetsförordningen (tf), som i stort sett är likadan som ygl. Andra webbsidor kan ansöka om utgiv­nings­bevis och regis­trera en ansvarig utgivare, och faller då också under ygl. – Läs också om bbs-lagen och person­upp­gifts­lagen (pul). – Fler juridiska lagar.

digitalradio

radiosändning där radioprogrammen överförs i digital form. – Fördelen i jämförelse med med vanlig analog radio (FM och AM) är att de till­gäng­liga radiofrekvenserna kan användas mer effektivt. Man kan också överföra annan in­for­ma­tion än ljud, alltså text, bild och video, för­ut­satt att mottagaren kan hantera det. Ljud­kvali­teten blir inte nöd­vän­digt­vis bättre. De svenska sändning­arna med digital­radio använder den euro­pe­iska standarden DAB. – Rege­ringen föreslog i juni 2013 att FM‑nätet skulle avvecklas senast 2022 och ersättas med digi­tal radio. I en utredning som överlämnades till regeringen i december 2014 före­slog utredaren Nina Wormbs att över­­­gången skulle ske så snabbt som möjligt (länk). Men i remissvar våren 2015 avrådde både Riks­­revi­sionen (arkiverad länk) och PTS (länk) i bestämda ordalag från övergång till DAB. I juni 2015 meddelade regeringen genom kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke att planerna på övergång till DAB inte ska förverk­ligas. – Se artikel i Svenska Dagbladet: länk. – Norge började 2017 att avveckla radiosändningar på FM‑bandet för att ersätta det med DAB, vilket en majoritet av norr­männen är emot. – Digi­tal­radio ska inte för­väx­las med internetradio, som tekniskt sett inte är radio, utan strömmande sändningar på internet. Däremot kan internet­radio vara utsänd­ningar av pro­gram från radiostationer, så i den bemärk­elsen är det radio. – Se också hybridradio. – I enklare reklam förekommer det att vanliga radio­appa­rater med digital frekvens­visning kallas för ”digital­radio”, men det är bara dumt.

[massmedier] [politik] [radio] [trådlöst] [ändrad 16 juni 2017]

WarnerMedia

amerikansk mediekoncern med film, tv, press och datakommunikation. Köptes i juni 2018 av AT&T, hette fram till dess Time Warner. – WarnerMedia har funnits sedan 1990, då förlaget Time Inc slogs ihop med underhållningskoncernen Warner Communications till Time Warner. År 2000 köpte America Online (numera Aol) Time Warner och bildade då AOL Time Warner. (Se dotcombubblan.) Företaget bytte tillbaka till namnet Time Warner den 18 september 2003, och avknoppade Aol 2009. – Observera att musikbolaget Warner Music Group (wmg.com) sedan 2004 inte ingår i WarnerMedia, utan ägs av Access Industries (länk). Filmbolaget Warner Bros (warnerbros.com) är däremot ett dotterbolag till WarnerMedia. – I oktober 2016 la AT&T ett bud på 85 miljarder dollar för Time Warner. Amerikanska justitiedepartementet ville då stoppa köpet med hänvisning till antitrustlagarna, men i juni 2018 beslöt en domare att köpet var lagligt. Köpet genomfördes omedelbart därefter och AT&T ändrade då också Time Warners namn till WarnerMedia. – Se warnermediagroup.com.

[företag] [massmedier] [ändrad 8 februari 2019]