Wire

  1. – meddelande-app med möjlig­het till röst­samtal, lanserad i december 2014. Den har ut­vecklats av tidigare med­arbetare i Skype med stöd av Janus Friis (en av Skypes två grundare). – Wire be­skrivs av ut­vecklarna som en moderniserad version av Skype. Wires an­vändar­gräns­snitt i mobil­appar är spar­smakat och modernt och an­vänder många fingergester (som svepningar) i stället för menyer och knappar. Man kan ringa röst­samtal till andra Wire-an­vänd­are som man har i kontakt­listan. Video­sam­tal kommer, enligt ut­vecklarna, senare. – Se wire.com;
  2. – The Wire – brittiskt musik­magasin (länk) och tidigare en amerikansk webb­tidning som 2014 gick upp i The Atlantic (länk) som samman­ställer andras ny­heter. Dess­utom en vecko­tidning som ges ut av militären på det amerikanska fång­lägret i Guantanamo (se Wiki­pedia).
  3. – wire kan också stå för tele­graf, tele­gram, ny­hets­tele­gram, ledning, kabel eller annan elektronisk förbindelse.

[appar] [elektronisk kommunikation] [massmedier] [ändrad 2 juni 2017]

Zinio

en tjänst som förmedlar tidningar för visning på bild­skärm. Tidningssidorna blir likadana som i den tryckta tidningen. Tjänsten är laglig och an­vändarna betalar för tidningarna. – Zinio har ett eget fil­format och kräver ett speciellt visnings­program, Zinio Reader. – Se zinio.com.

[publicering] [ändrad 20 maj 2020]

content

– contentinnehåll, material:

  1. – inom it: nyheter, musik, bilder, film, spel med mera. Alltså sådant som skapas av människor för att läsas, ses eller användas av andra människor, till skillnad från sådant som skapas för att ge instruktioner till maskiner;
  2. innehållet i med­delanden till skillnad från förpackningen (tekniskt nödvändiga tillägg och formateringar som kodningssystem, filformat, adressinformation och andra pålägg som i de flesta fall är ointressanta för mottagaren). Översätt gärna content med material, utom när du vill understryka skillnaden mellan inne­­håll och förpack­ning. Skill­naden mellan content och nyttolast (payload) är att content an­vänds om den typ av material som förekommer i massmedier, medan nyttolast kan vara vad som helst som sänds till en mottagare;
  3. – reklam i redaktionell form.

[marknadsföring] [massmedier] [språktips] [webbpublicering] [ändrad 17 september 2020]

ansvarig utgivare

den person som ensam är juridiskt an­svarig för innehållet i en tryckt skrift eller annan publikation som faller under Tryckfrihetsförordningen (TF) respektive Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Alltså böcker, tidningar, radio, tv, film, vissa webbsidor. En publikation med ansvarig utgivare måste ha utgivningsbevis. – Ansvarig utgivare för tryckta skrifter registreras av Patent- och registrerings­verket, PRV (länk), för webbsidor och etermedier av Myndigheten för press radio och tv (mprt.se). Den ansvariga utgivaren utses av ägaren. Om en webbsida har en ansvarig utgivare skyddas innehållet på sidan av YGL, annars faller innehållet under den så kallade BBS‑lagen och personuppgiftslagen (PUL). – På engelska: publisher eller responsible editor. – Jämför med innehållsansvarig, som är något helt annat. – Läs också om evigt utgivarskap.

[lagar] [massmedier] [yttrandefrihet] [ändrad 17 januari 2018]

medborgarjournalistik

(citizen journalism) – journalistisk verksamhet som ut­förs av personer som inte är journalister till yrket, i synner­het när det görs på internet, till exempel på bloggar. Be­greppet har gjorts känt av den amerikanska journalisten Dan Gillmor (länk). Se också Center for citizen media (länk). – I USA blev medborgar­journalistik juridiskt intressant 2005 i sam­band med en rätte­gång där Apple krävde att bloggare som hade avslöjat kommande produkter från Apple skulle röja sina källor. Dom­stolen kom fram till att bloggar ska ha samma tryckfrihet som tryckta tidningar, och att bloggarna därför hade rätt att skydda sina källor. I Sverige är frågan juridiskt enklare, eftersom en blogg kan anmäla en ansvarig ut­givare och därefter är skyddad av Yttrandefrihets­grund­lagen. – Läs också om Swishjournalistik.

[massmedier] [meddelarskydd] [ändrad 12 januari 2020]

Mojo

  1. – utvecklingsplattform för HP:s avvecklade operativ­system WebOS för smarta mobiler och surf­plattor. Släpptes 2009. – HP slutade att stödja WebOS den 15 januari 2015;
  2. mobile + journalism – journalistik som bygger på användning av smarta mobiler för muntlig rapportering, fotografering och videofilmning; även: en journalist som arbetar på det sättet.

– Mojo är i afri­kansk-amerikansk folktro ett magiskt före­mål eller en trollformel. I överförd bemärkelse: något hemligt men kraftfullt.

[försvunnet eller köpt] [massmedier] [mobilt] [programmering] [ändrad 3 mars 2018]

NewsML

ett XML-baserat språk för uppmärkning av nyhetsmaterial, lanserat år 2000. Det nya med NewsML, jämfört med föregångaren NITF, är det XML‑baserade formatet, som är oberoende av operativsystem. NewsML kan hantera ljud-, bild- och videofiler samt leverera hela ”paket” med nyheter. Nyhetsbyrån kan också ange kategorier som inrikes, utrikes och sport med detaljerade undergrupper så att nyheterna automatiskt slussas vidare till rätt person hos mottagaren. Kvar från NITF finns möjligheten att dela upp nyhetstexter i rubrik, ingress, brödtext, bildtext etcetera, så att mottagaren mer eller mindre automatiskt kan publicera materialet i tryck eller på webben. – Läs mer här.

[massmedier] [programspråk] [webbpublicering] [xml] [ändrad 20 april 2017] 

utgivningsbevis

intyg om att en tidning, film, tv- eller radioprogram eller webbsida har registrerats som publikation, och därmed skyddas av Tryck­fri­hets­för­ordningen (TF) respektive Ytt­rande­fri­hets­grund­lagen (YGL). Ut­giv­nings­bevis förutsätter att man också har an­svarig ut­givare. – Ut­färd­ande av ut­givnings­bevis är en ren formalitet, förutsatt att publikationens namn inte är upp­taget. Ut­givnings­bevis för tidningar och tid­skrifter ut­färdas av Patent- och registrerings­verket (PRV), (länk), men ut­­givnings­bevis för webb­sidor och eter­medier utfärdas av Myndig­heten för press radio och tv (mprt.se). – Om ett mass­medie­företag som redan har ut­givnings­bevis (för tidning eller tid­skrift) också publicerar webb­sidor behöver den inte skaffa ut­giv­nings­bevis för webbsidorna, men sajten ska anmälas till Myndig­heten för press radio och tv.

[massmedier] [myndigheter] [radio och tv] [yttrandefrihet] [ändrad 4 maj 2017]