Zuse, Konrad

Foto av Konrad Zuse som ung.(1910— 1995) – tysk datapionjär som 1941 byggde den första fungerande datorn. – Konrad Zuse hade först, 1938, byggt den första binära räknemaskinen, Z1. Sedan byggde han 1941 den första fungerande datorn Z3 (länk, se en bit ner). Den hade reläer i stället för radio­rör. – En prin­cipi­ell skillnad mot moderna datorer är att Zuse inte lagrade programmet i datorns minne. Han ville göra det, men Z3 hade inte tillräckligt med minne. Zuse föregrep alltså von Neumann-arkitekturen. Z3 förstördes under andra världs­­kriget. – Efter­­följaren Z4 (länk) blev 1950 världens första dator som till­­verkades för försäljning. Den an­vändes i praktisk drift till 1955. – Zuses företag Zuse KG konstru­e­rade en serie datorer  från Z4 till Z64 – som bland annat an­vändes inom den optiska industrin. – Zuse KG köptes 1964 av Brown Boweri (numera BB i ABB), men över­togs 1969 av Siemens. – Konrad Zuse utvecklade på 1940‑talet Plankalkül (se också calculus plan), ett språk för formu­le­ring av matematiska pro­blem så att de skulle kunna lösas i datorer. Med andra ord ett hög­­nivå­­språk. Med Plankalkül skrev Zuse det första schack­­pro­­grammet för datorer. Konrad Zuse kon­struerade alltså den första datorn och det första programspråket. Men eftersom datorernas ut­veckling efter kriget skedde i USA och Stor­bri­tan­nien bland forskare som var ovetande om Zuses arbete dröjde det länge innan han fick erkännande, och han är fortfarande mindre känd än Alan Turing†, John von Neumann† och Howard Aiken†. – Zuse gav 1969 ut boken Rechnende Raum (engelsk översätt­ning: Calculating space), där han före­slog att hela uni­versum fungerar som ett dator­program (en cellautomat). Matematikern Stephen Wolframs bok A new kind of science (2002) uttrycker samma grundtankar. – Konrad Zuses självbiografi Der Computer – mein Lebenswerk kom ut första gången 1970, engelsk översättning The computer – my life finns som e‑bokGoogle Books, se denna länk. – Läs också här.

[datorpionjärer] [it-historia] [konrad zuse] [ändrad 7 juni 2017]

Amazon

webbaserat amerikanskt post­order­företag, sedan länge världens största enskilda försäljare av böcker. Även en ledande moln‑operatör. – Amazon grundades 1994 av Jeff Bezos, och öppnade 1995. Att Bezos valde att sälja just böcker lär ha berott på att han ville ha en vara som var lätt att skicka med posten. Amazon skaffade snabbt ett enormt sortiment (se långa svansen) och låga priser, vilket har lett till att företaget har blivit världsledande, men också ses som ett hot mot riktiga bokhandlar med person­lig service. Sortiment­et har breddats och omfattar numera det mesta som postorderföretag brukar sälja. Amazons sätt att rekommendera kunderna böcker och andra inköp baserat på tidigare inköp och omdömen och jämförelser med vad andra kunder köper har bildat mönster. – Huvudkontoret finns i Seattle, men det finns dotterbolag i många länder, bland annat i Storbritannien och Tyskland. I oktober 2020 inledde Amazon verksamhet i Sverige. – Kritik mot att Amazon missbrukar sin domine­rande ställ­ning ledde 2014 till att 900 amerikanska författare skrev på upp­ropet Authors united. – 2007 började Amazon sälja en läsplatta, Kindle, och i juni 2014 visade Amazon upp en smart mobil, Fire. En abonnemangstjänst för e‑böcker, Kindle Unlimited, presentera­des i juli 2014. Sommaren 2020 fick Amazon klartecken från FCC att skicka upp satelliter för trådlös internetkommunikation, se Project Kuiper. – Amazons enorma dator­­nät används också som ett så kallat moln som kunder kan hyra in sig på, se EC2. Sedan 2002 kan utomstående företag och programutveck­lare hyra in sig på Amazon web services. I augusti 2014 lanserade Amazon Local Register†, en tjänst för kreditkortsbetalningar med smart mobil, men den lades snart ner. – Amazon äger företaget Alexa.

[e-böcker] [företag] [molnet] [ändrad 29 oktober 2020]

Xanadu

ett system för hypertext som den amerikanska forskaren Ted Nelson har arbetat på sedan 1960. – Xanadu är mer krävande än World wide web, som är inspirerat av Ted Nelsons arbete. Xanadu har till skillnad från webben levande länkar: om du citerar ett annat dokument i Xanadu så hämtas texten i realtid från det dokumentet, och om ursprungsdokumentet ändras så ändras citatet även i länkande dokument. Man kan också se resten av dokumentet som citatet är hämtat från. – Xanadu har aldrig slagit igenom, bland annat för att webben kom emellan. Ted Nelson säger numera att Xanadu inte är ett alternativ till webben, utan ett alternativ till pdf och Word‑dokument. Xanadu kan köras som en applikation webben, se xanadu.com. Det finns också en inbyggd mekanism för att ta betalt för text, kallad transcopyright. – Ted Nelson beskriver Xanadu i en video från 2016: länk. – Namnet: Xanadu, på kinesiska Shàngdū, var namnet på Khubilai Khans (1215–1294) sommar­­palats utanför Beijing. Det var också namnet på den fiktive mediemogulen Charles Foster Kanes gigantiska privat­slott i Orson Welles film Citizen Kane (En sensation – se IMdB, länk) från 1941. – Läs också om ZigZag.

[experimentell teknik] [nätverk] [publicering] [webben] [ändrad 17 oktober 2019]

WarnerMedia

en amerikansk mediekoncern med film, tv, press och datakommunikation. Köptes i juni 2018 av AT&T, hette fram till dess Time Warner. – WarnerMedia har funnits sedan 1990, då förlaget Time Inc slogs ihop med underhållningskoncernen Warner Communications till Time Warner. År 2000 köpte America Online (numera Aol) Time Warner och bildade då AOL Time Warner. (Se dotcombubblan.) Företaget bytte tillbaka till namnet Time Warner den 18 september 2003, och avknoppade Aol 2009. – Observera att musikbolaget Warner Music Group (wmg.com) sedan 2004 inte ingår i WarnerMedia, utan ägs av Access Industries (länk). Filmbolaget Warner Bros (warnerbros.com) är däremot ett dotterbolag till WarnerMedia. – I oktober 2016 la AT&T ett bud på 85 miljarder dollar för Time Warner. Amerikanska justitiedepartementet ville då stoppa köpet med hänvisning till antitrustlagarna, men i juni 2018 beslöt en domare att köpet var lagligt. Köpet genomfördes omedelbart därefter och AT&T ändrade då också Time Warners namn till WarnerMedia. – Se warnermediagroup.com.

[företag] [massmedier] [ändrad 8 februari 2019]

robotbok

bok som är sammanställd av text från Wikipedia eller från andra källor på internet. – Robotböcker har blivit en stor del av internetbokhandlarnas utbud. Böckerna sammanställs av program (bottar) som på internet letar upp och kopierar information om de ämnen som böckerna handlar om. Detta är inget brott mot upphovsrätten, åtminstone inte om förlagan är Wikipedia, eftersom innehållet på Wikipedia får kopieras fritt. Däremot är robotböckernas faktiska värde litet, eftersom köparna skulle kunna läsa innehållet gratis på internet. Den mänskliga redaktionella insatsen brukar vara minimal. – Robotböcker ges ut av robotförlag och de personer, verkliga eller fiktiva, som står som författare kallas för robotförfattare.

[bluff och båg] [bokutgivning] [ändrad 9 februari 2020]

robotförfattare

(robot author) – verklig eller fiktiv person som uppges vara författare till böcker som i själva verket är sammanställningar av text från Wiki­pedia eller andra källor. Sammanställningarna görs av självgående program, bottar. – Ibland tillhör författarnamnet en riktig människa som sätter sitt namn på sådana böcker. I andra fall har utgivaren hittat på författarnamnet, som inte kan knytas till någon bestämd människa. – Robotförfattare kännetecknas ofta av en omänsklig produktivitet. Några av dem har gett ut hundra­tals böcker på några få år. Affärsidén brukar vara att sälja böckerna till företag och bibliotek till höga priser. Böckerna är ofta snävt specialiserad facklitteratur inom områden där det är så ont om aktuell facklitteratur att robotböckerna blir köpta obesedda. Ett exempel är titeln The outlook for wooden toilet seats in Greater China. – Verksamheten är oftast inte olaglig, eftersom text från Wikipedia får användas fritt. Det finns så kallade robotförlag som specialiserar sig på att ge ut böcker av robotförfattare, robotböcker. – Se också Heinz Duthel och Philip M Parker. – Läs också om SCIgen samt om fejkartister.

[bluff och båg] [bokutgivning] [fiktiva personer] [ändrad 3 mars 2020]

print

  1. – to print eller to print out – att skriva ut, att göra en utskrift. – Se också skriv­are. – Ordet print eller skriva ut an­vänds ibland, särskilt av programme­rare, också i be­ty­del­sen print to screen, alltså visa på bildskärmen, vilket är för­virr­ande för den som tror att ut­skrifter alltid görs på papper. – Printout – ut­skrift;
  2. – tryckta tidningar och tid­skrifter till skillnad från webb­tidningar;
  3. – se också 3d‑skrivare.

[skrivare] [ändrad 5 september 2020]

tyckonomi

”ett medieklimat där lättköpta poänger och över­ilade åsikter går före analys, käll­kritik och fakta”. – Tycko­nomi var veckans nyord i Språktidningen i augusti 2012 (länk).

[massmedier] [ändrad 13 oktober 2018]