bokförlag som ger ut text från Wikipedia (eller andra källor) som böcker. Sådana böcker kallas för robotböcker. De sammanställs nämligen ofta av självgående program (bottar) som söker efter och kopierar text från Wikipedia och andra källor. Böckerna är vanligtvis tryckta, ofta som beställtryck. Det är oftast facklitteratur inom snävt specialiserade områden. Eftersom ingen redaktör granskar innehållet, mer än möjligtvis ytligt, är kvaliteten ofta låg med upprepningar och luckor, även om faktauppgifter kan vara korrekta. – Text från Wikipedia får användas fritt och utan avgift, så utgivningen behöver inte vara olaglig. Däremot ser många den som ett geschäft, dels därför att informationen är tillgänglig gratis på internet, dels därför att bibliotek och andra institutioner luras att köpa in böckerna, som ofta är mycket dyra. – Böckerna ges ofta ut under påhittade författarnamn, se robotförfattare. – Jämför med content farm.
[bluff och båg] [bokutgivning] [ändrad 28 juni 2018]
om press: det horisontella mittvecket på en tryckt dagstidning. – Above the fold – över vecket, alltså på den övre halvan av sidan, i synnerhet förstasidan: där står de viktigaste nyheterna, som man ser direkt. (Gäller i synnerhet dagstidningar i fullformat, som numera är ovanligt.) Motsvarande på webbsidor: ovanför kanten – på den del av webbsidan som man ser direkt utan att behöva skrolla. – Below the fold – se nedanför kanten.
[publicering] [webben] [ändrad 9 december 2019]
- – sortering i bokstavsordning (eller annan standardordning);
- – ordnande av innehållet i en databas i en bestämd ordning; att kollatera (to collate);
- – på tryckerier: att se till att tryckarken kommer i rätt ordning (så att bokens sidor kommer i rätt följd).
–På engelska: collation.
[databaser] [språk] [tryckning] [ändrad 30 maj 2020]
ett system för spridning av filer på webben på ett snabbt sätt: flera datorer (en svärm) samarbetar. – BitTorrent bygger på det faktum att varje dator kan sända data samtidigt som den tar emot. Detta hade inte utnyttjats i tidigare system. I stället för att en server skickar filer (se arkiv) till en mottagare så skickar i BitTorrent ett antal datorer (se seeders) filerna i småbitar till varandra på ett samordnat sätt. Varje dator skickar olika småbitar så att mottagarna får en komplett uppsättning som kan sättas ihop. Ju fler som laddar ner samma fil samtidigt, desto fortare går det. – BitTorrent utvecklades 2001 av programmeraren Bram Cohen (länk), och kräver ett program som kan hämtas på bittorrent.com. Listor över tillgängliga filer i BitTorrentnät finns på servrar som kallas för indexing sites. Dessa servrar fungerar också som trackers som samordnar överföringar. (BitTorrent är alltså inget p2p‑nät.) – Juridiskt, när det gäller beskyllningar om brott mot upphovsrätten med BitTorrent, är dessa indexing sites en svag punkt, eftersom de ofta innehåller länkar till upphovsrättsligt skyddat material. (Läs om Isohunt.) En annan juridiskt svag punkt är att alla som använder BitTorrent inte bara laddar ner material som kan vara upphovsrättsligt skyddat – de bidrar också till att sprida sådant material till andra. – Bram Cohen brukar hävda att BitTorrent inte är ett program för fildelning, utan för publicering. – BitTorrent släppte 2015 en betaversion av en webbläsare, Project Maelstrom†.
[datakommunikation] [fildelning] [publicering] [ändrad 9 juni 2018]
(PPML) – ett XML‑baserat språk för digital lagring av material som ska tryckas som beställtryck. PPML utvecklades omkring år 2000 av branschorganisationen PODi†, sedan 2019 övertagen av APTech (printtechnologies.org). – Läs mer om PPML här (nere sedan februari 2020).
[tryckning] [xml] [ändrad 26 september 2020]
(streaming) – om video och musik på internet: som spelas upp för mottagaren samtidigt som det överförs. Mottagaren behöver inte vänta på att en komplett fil har laddats ner. När det gäller radio och tv på internet skulle detta inte ens vara möjligt, eftersom sändningarna rullar på dygnet runt. – Det finns två huvudtyper av strömning:
- – live streaming – direktströmning – fungerar för lyssnaren som direktsändning i radio och tv. Mottagaren hör inte nödvändigtvis sändningen från början, utan kan komma in när som helst – som när man slår på en radio. Alla åhörare hör och ser samma sak ungefär samtidigt (att det inte blir exakt samtidigt, som med vanlig radio, beror på att dataöverföring tar olika lång tid till olika mottagare). Direktströmning används också för datorgenererat material som spel;
- – on-demand streaming – beställströmning – ljud eller video skickas till mottagaren på begäran. Så fungerar tjänster som Youtube och Spotify. Strömmande teknik används av sådana tjänster dels därför att man utgår från att användarna inte har tålamod att vänta tills hela filen har laddats ner, dels för att förhindra kopiering av materialet. Det lagras aldrig något som kan kopieras på hårddisken hos mottagaren, utom en mindre buffert.
– Se också Datatermgruppen (länk).
[film] [publicering] [radio och tv] [strömmande] [videoteknik] [ändrad 25 oktober 2022]
om information, spel, underhållning som förmedlas genom flera medier. – Samma berättelse och samma figurer kan förekomma i en film, ett datorspel, en bok och som leksaker eller samlarföremål. – Engelska transmedia används i denna betydelse oftast som adjektiv och kan översättas med transmedial. (Se också crossmedia.) För transmedia storytelling, se transmedialt berättande. – Ordet transmedia myntades 1991 av den amerikanska professorn Marsha Kinder (marshakinder.com) i boken Playing with power in movies, television, and video games (länk).
[konst och litteratur] [publicering] [spel] [ändrad 10 augusti 2021]