carrier

  1. – nätgrossist, stamnätsoperatör – företag (operatör) som till­handa­håller kapaci­tet i tele- eller data­nät till andra före­tag. De andra före­tagen kan vara tjänste­leveran­törer eller andra carriers. – Carrier över­sätts ibland med nät­operatör, men det ordet används också synonymt med operatör, så termen kan lätt miss­förstås. Ett och samma före­tag kan vara både carrier och tjänste­leveran­tör. – Skilj mellan carrier och access­nät­operatör. En carrier kan äga ett stam­nät eller stads­nät utan att samtidigt äga access­nätet;
  2. – kort för carrier wave – se bärvåg. I mobiltelefoni kan det också över­sättas med kanal. Det syftar inte bara på själva bärvågens frekvens utan på det omgivande frekvensbandet som är nödvändigt för att man ska kunna överföra information (se bredband);
  3. – hållare – standardiserat fodral för blad­server eller hård­disk, anpassad för spåren i racket.

[datakommunikation] [hårdvara]

poddradio

(podcast) – även: poddsändning, oftast bara: podd – publicering av radioprogram och liknande inspelningar på webben för nerladdning till musikspelare eller datorer. Det kan vara program som också sänds i radio eller program som enbart publiceras som poddradio. – Lyssnarna laddar ner programmen efter att de har lagts ut på webben och lyssnar sedan när de själva vill. Program för poddradio kan ställas in så att de automatiskt hämtar poddradiofiler enligt schema. – Mot­svarande för tv och video kallas för podd‑tv eller poddvideo (eller bara podd). – Skill­naden mellan podd­radio och internet­radio är att i poddradio laddar lyssnaren ner hela programmet först och lyssnar sedan. Programmet finns alltså på lyss­na­rens dator eller mp3-spelare. Efter att man har laddat ner programmet behöver man därför inte vara ansluten till internet: man kan lyssna frånkopplad. Internetradio är däremot strömmande, det vill säga att programmet överförs löpande medan man lyssnar, och lyssnaren måste därför hela tiden vara ansluten till internet. – Tekniken bakom podd­radion bygger på RSS, men för ljud i stället för text. Efter­som poddradio inte kräver radio­sändare (och inte heller radio­mottagare) kan alla som har en mikro­fon och en dator spela in program och sprida dem som poddradio från en webbsida – se audioblogg. Mottagaren behöver ett program, en podcaster, som hämtar, lagrar och spelar upp ljudfilerna. – Ordet pod­casting syftar på broad­casting, på svenska rundradio, och på Apples musik­spelare iPod. Det första pro­gram­met för podd­radio gjordes nämligen för iPod av Adam Curry (länk). Men man behöver inte just en iPod för att lyssna på poddradio. – Se också Datatermgruppen (länk).

[ljudinspelningar] [pod] [publicering] [radio och tv] [ändrad 4 september 2017]

ACAP

  1. – Automated content access protocol – system med maskin­läs­bara till­stånd och förbud för sök­motorer (spindlar) som samlar in in­for­ma­tion från webb­sidor. – ACAP har ut­veck­lats av ett antal stora medieföretag som ett sätt att reglera in­sam­lingen av nyhets­artiklar och annat upp­hovs­rättsligt skyddat material till bloggar och så kallade ag­gre­ga­torer (webb­platser som samman­ställer nyheter från olika nyhetsmedier). – ACAP kan ses som en vidare­ut­veck­ling av Robots exclusion protocol (robots.txt). Den första versionen av ACAP kom 2007. Ingen av de stora sök­motor­er­na har accepterat ACAP. – Jäm­för med sitemaps och nofollow. – Se the-acap.org;
  2. – se Advanced common application platform;
  3. – se Application configuration access protocol.

[förkortningar på A] [personliga data] [radio och tv] [sökmotorer] [upphovsrätt] [ändrad 8 januari 2018]

satellitradio

(satellite radio) – radiosändning från satellit direkt till lyssnarnas mottagare. Blev vanligt i USA och Kanada på 00-talet. – Satellitradio täcker stora områden på markytan jämfört med marksänd radio, och har hög kapacitet – alltså utrymme för många kanaler. – I USA fanns det först två operatörer av satellitradio, Sirius och XM, som i början av 2007 gick samman till SiriusXM (länk). I Kanada finns ett dotterbolag med samma namn. – Lyssnarna måste betala en abonnemangsavgift (därför kallas det också för pay radio), men i gengäld är sändningarna fria från reklam och det finns ”smala” kanaler. – Innehållet i satellitradio i USA regleras inte av FCC, vilket har lett till att svärjande radiopratare som Howard Stern (länk) har gått över till satellitradio. – Sändningarna görs på frekvenser runt 2,4 gigahertz. De är digitala och kodade och kräver speciella mottagare, som oftast är kombinerade med vanliga FM- och AM-radiomottagare. Mottagarna är inte större än andra radioapparater. – SiriusXM hade länge problem med ekonomin, men får fler och fler lyssnare, främst för att de flesta nya bilar i USA har mottagare som kan ta emot SiriusXM:s sändningar. – Sändningarna från satellit går inte att ta emot i Sverige, även om man har mottagare och ett abonnemang, men programmen sänds också över internet till betalande lyssnare.

[radio och tv] [rymden] [ändrad 12 december 2017]

strömmande

(streaming) – om video och musik på internet: som spelas upp för mottagaren samtidigt som det överförs. Mottagaren behöver inte vänta på att en komplett fil har laddats ner. När det gäller radio och tv på internet skulle detta inte ens vara möjligt, eftersom sändningarna pågår dygnet runt. – Det finns två huvudtyper av strömning:

  1. live streaming – direktströmning – fungerar för lyssnaren som direktsändning i radio och tv. Mottagaren hör inte nödvändigtvis sändningen från början, utan kan komma in när som helst – som när man slår på en radio. Alla åhörare hör och ser samma sak ungefär samtidigt (att det inte blir exakt samtidigt, som med vanlig radio, beror på att dataöverföring tar olika lång tid till olika mottagare);
  2. on-demand streaming – beställströmning – ljud eller video skickas till mottagaren på begäran. Så fungerar tjänster som Youtube och Spotify. Strömmande teknik används av sådana tjänster dels därför att man utgår från att användarna inte har tålamod att vänta tills hela filen har laddats ner, dels för att förhindra kopiering av materialet. Det lagras aldrig något som kan kopieras på hårddisken hos mottagaren, utom en mindre buffert.

– Se också Datatermgruppen (länk).

[film] [publicering] [radio och tv] [videoteknik] [ändrad 19 december 2018]

4k

bildformat med ungefär 4 000 bildpunkter (pixel) på bildens lång­sida. Det ger extra hög upp­lösning jämfört med till exempel HDTV. Det finns flera vanliga 4k-format: 4096⨯2304, 4096⨯2160, 4096⨯2034 och 3840⨯2160 (känt som 4K UHD). – k i 4k står för tusen. För­­kort­ningen 2k kan på samma sätt stå för bild­­format med runt 2 000 bild­­punkter på lång­sidan. (Båda förkort­ning­arna skrivs oftast med stort K, alltså 2K och 4K, men när k står för tusen ska bok­­staven k enligt internation­ell standard vara liten).

[bildskärmar] [radio och tv] [ändrad 5 februari 2019]

spektrum

(spectrum) – inom it: alla radiofrekvenser som används för informationsöverföring. Det omfattar radiofrekvenser som används för radio, tv, kommunikationsradio, mobiltelefoni och trådlösa datanät. – Se också spektrumförvaltning. – I allmän bemärkelse är spektrum en ordnad serie frekvenser: regnbågen är ett spektrum av ljus. – I ännu mer allmän betydelse används det om något som förekommer i större eller mindre grad, till exempel autismspektrum.

spektrumförvaltning

(spectrum management) – reglering av användningen av radio-­spektrum. – Till radiospektrum räknas alla radio­frekvenser som kan användas för radio, tv, mobil­telefoni, kommunikations­radio och tråd­lös data­över­föring. Syftet med spektrum­förvaltning är att uppnå effektiv användning av radio­frekvenserna (frekvens­tilldelning), före­bygga störningar och andra tekniska problem samt att sam­arbeta med andra länder för att för­hindra störningar och skapa inter­nationella tekniska standarder. – Spektrum­förvaltning i Sverige sköts av PTS.

Joost

Niklas Zennströms och Janus Friis vilande projekt för över­föring av tv och video på internet. – Pro­jektet blev känt sommaren 2006 under namnet ”The Venice project”. Det byggde på samma tekniska kom­mu­ni­ka­tions­system som Skype och Kazaa†, alltså på Global index. Namnet Joost blev officiellt i januari 2007. Systemet användes under något år. I juli 2009 med­delade Joost att före­taget drar sig till­baka från konsument­marknaden för att enbart sälja teknik till medie­bolag. Senare samma år såldes före­tagets till­gångar. Själva före­taget är inte ner­lagt, men det har ingen verk­sam­het – se joost.com/pause (stängd).

[datakommunikation] [nerlagt] [radio och tv] [videoteknik] [ändrad 11 maj 2017]