HDTV

high definition tv – skarp-tv, hög­de­fi­ni­tions-tv – tv med större detaljrikedom och mer bild­skärpa än vanlig tv – ett format för tv som började komma i bruk på 00‑talet. – I HDTV består bilden av ungefär två miljoner pixel (bildpunkter), jämfört med en halv miljon i vanlig tv. HDTV har också ett annat bildformat än vanlig tv: i stället för 4:3 är proportionerna 16:9 – samma som på bio. Ljudet sänds i sex kanaler. – Observera att den vanliga översättningen högupplösnings‑tv är tekniskt fel. Definition, som inte är en teknisk term, är inte samma sak som upplösning. – Läs också om pixel­mått. – Ett ännu mer detalj­rikt format är 8k.

[förkortningar på H] [tv] [upplösning] [ändrad 27 december 2020]

textdelning

  1. – spridning av textremsor till film och tv‑serier genom internet. Det gäller undertexter som har gjorts av privatpersoner, inte de undertexter som har gjorts av film- och tv‑bolagens översättare. – Företeelsen blev omtalad i juli 2013 när polisen ingrep mot textdelningssajten Undertexter. Enligt åklagaren som beordrade ingreppet är spridning av översättningar ett brott mot upphovsrätten om det görs utan tillstånd av upp­hovs­rätts­havaren. – Ordet: Anspelar på fildelning. På engelska talar man bland annat om open captions;
  2. – fildelning av text. (Alltså till skillnad från fildelning av musik, film och program;)
  3. ironiskt: otillåten kopiering av text. Ordet användes i den betydelsen 2012 när chefredaktören på en svensk landsortstidning ertappades med att ha plagierat en annan journalists text och därför blev avskedad.

[fildelning] [film] [jargong] [radio och tv] [upphovsrätt] [ändrad 5 september 2020]

IP-tv

internet protocol television – IP-television – överföring av tv‑program via internet, alltså med internetprotokollet IP. – IP‑tv är ett alternativ till traditionell kabel‑tv, och fördelen är att det sparar utrymme i nätet. Kabel‑tv sänder nämligen alla kanaler i utbudet till alla tittare hela tiden, trots att varje kund bara tittar på en kanal i taget. Med IP‑tv sänder tv‑operatören till varje kund bara det som kunden vill titta på. IP‑tv ger också utrymme för interaktiva tjänster.

[förkortningar på I] [ip] [tv] [ändrad 10 januari 2019]

respeaking

en metod för textning av tv-program i realtid: en människa upprepar extra tydligt vad som sägs i tv‑sänd­ningen, varpå ett taligenkännings­‑program över­sätter det till text som visas i en text­remsa. – Kallas ibland för skuggtalarteknik.

[radio och tv] [tillgängligt] [ändrad 16 maj 2020]

frekvensmodulering

– förkortat FM – den vanligaste metoden att överföra signalen i rundradio‑sändningar. Signalen (tal, musik) överförs som små variationer, modulering, på en fast radiofrekvens, en bärvåg. Frekvensmoduler­ing innebär att det blir små variationer i radiofrekvensen som innehåller signalen. När radio­mot­tag­a­ren tar emot signalen filtrerar den bort bärvågen. Det som finns kvar är avvikelserna, som i princip är identiska med signalen. Frekvens­modu­ler­ing används för all analog radio i Sverige, eftersom det ger en stabilare och mer störningsfri signal än den äldre tekniken amplitudmodulering (AM), som fortfarande är vanlig i USA. FM‑sändningar, som sker på frekvenserna 87,5–108 megahertz (ultrakortvåg), har däremot begränsad räckvidd jämfört med AM‑sändningar på kortvåg, mellanvåg och långvåg. Anledningen till att man inte använder frekvensmodulering på de frekvensbanden är att FM kräver stor bandbredd. Det skulle med FM bara få plats med ett fåtal radiostationer på hela mellanvågsbandet (300 kilohertz–3 megahertz). – Planerna på att släcka FM‑bandet i Sverige och gå över till digitalradio med DAB-teknik gavs upp 2015. – I mars 2017 rekommenderade Internationella teleunionen (ITU) att alla smarta mobiler skulle ha inbyggd mottagare för FM‑radio, främst för att FM-radio är det troligen bästa och mest robusta sättet att nå allmänheten i krissituationer, se detta uttalande. I juni 2017 blev det lag i Mexiko att smarta mobiler ska ha FM‑mottagare. – På engelska: frequency modulation.

[fysik] [radio] [samhällsskydd] [ändrad 8 juli 2020]

amplitudmodulering

(AM) – den teknik för sändning av ljud i radio som används på kortvåg, mellanvåg och långvåg. Ljudet kodas som variationer i amplitudenbärvågen. Bärvågen är den frekvens som man ställer in radion på, till exempel 1439 kilohertz. Frekvensen är oföränderlig i AM, men amplituden (signalstyrkan) varierar. Radiomottagaren filtrerar bort bärvågens frekvens. Då återstår variationerna i amplitud. Det är det vi hör i radion som tal och musik. – I FM-radio kodas signalen däremot som små variationer i radiosignalens frekvens. – Amplitudmodulering används i rundradio på frekvensbanden kortvåg, mellanvåg och långvåg, trots att FM ger högre ljudkvalitet och stabilare mottagning. Anledningen är att AM kräver mindre utrymme (bandbredd) – det får plats många fler radiostationer på samma frekvensband med AM. Sveriges Radio slutade sända AM-radio 2010. Det är främst i USA som AM-radio fortfarande har en stark ställning.

[radio och tv] [ändrad 17 mars 2020]