Digital radio mondiale

(DRM) – ett system för digital AM-radio. DRM+ är motsvarande teknik för FM‑radio. – Sänd­ningar med DRM‑teknik pågår sedan 2003 i ett antal länder, dock inte i Sverige. Existerande AM‑sändare kan byggas om för DRM‑sändning, men lyss­narna måste skaffa särskilda radiomottagare. Motsvarande gäller för DRM+. – Satsningen på digital AM‑radio motiveras med att radio­frekvenser är en begränsad resurs, medan kraftfulla processorer är billiga. Det anses därför försvarbart att begära att lyssnarna skaffar nya radioapparater. Signalen komprimeras därför hårt när den sänds på det glest utnyttjade AM‑bandet och ”packas upp” av mottagaren. DRM har dock haft föga framgång, utom i Indien (2018).– Läs mer på drm.org. – Läs också om DAB, DVB‑T2 Lite (se DVB) och HD radio technology.

[radio och tv] [ändrad 6 november 2018]

rundradio

(broadcasting) – sändning av radioprogram till allmänheten. Det som i dagligt tal kallas för radio. – Programmen sänds enligt tablå, och kan tas emot av alla som har den utrustning som behövs och som bor inom radiotjänstens täckningsområde. – Även internetradio kallas för radio och kan räknas som rundradio, trots att det tekniskt sett inte är radio (utsändning med elektromagnetiska vågor). Samma gäller när man tar emot radioprogram över kabel‑tv‑nätet, vilket tekniskt sett inte heller är radio. – Jämför med poddar.

[radio och tv] [ändrad 20 mars 2022]

digitalradio

radiosändning där radioprogrammen överförs i digital form. – Fördelen i jämförelse med med vanlig analog radio (FM och AM) är att de tillgängliga radiofrekvenserna kan användas mer effektivt. Man kan också överföra annan in­for­ma­tion än ljud, alltså text, bild och video, förut­satt att mottagaren kan hantera det. Ljud­kvali­teten blir inte nödvän­digt­vis bättre. De svenska sändning­arna med digital­radio använder den europeiska standarden DAB (mer exakt: DAB+). – Regeringen föreslog i juni 2013 att FM‑nätet skulle avvecklas senast 2022 och ersättas med digi­tal radio. I en utredning som överlämnades till regeringen i december 2014 före­slog utredaren Nina Wormbs att övergången skulle ske så snabbt som möjligt (länk). Men i remissvar våren 2015 avrådde både Riksrevisionen (arkiverad länk) och PTS (länk) i bestämda ordalag från övergång till DAB. I juni 2015 meddelade regeringen genom kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke att planerna på övergång till DAB inte ska förverkligas. – Se artikel i Svenska Dagbladet: länk. – Norge började 2017 att avveckla radiosändningar på FM‑bandet för att ersätta det med DAB, vilket en majoritet av norrmännen var emot. – Digital­radio ska inte för­väx­las med internetradio, som tekniskt sett inte är radio, utan strömmande sändningar på internet. Däremot kan internet­radio vara utsänd­ningar av program från radiostationer, så i den bemärkelsen är det radio. – Se också hybridradio. – I enklare reklam förekommer det att vanliga radioappa­rater med digital frekvens­visning kallas för ”digitalradio”, men det är bara dumt.

[massmedier] [politik] [radio] [trådlöst] [ändrad 16 juni 2017]

tv-avgift

egentligen radio- och tv-avgift – en avskaffad avgift som fram till slutet av 2018 skulle betalas av alla hushåll som hade utrustning som kunde ta emot tv‑sändningar. (Se television för att se vad räknas. Någon avgift för enbart radio togs inte ut.) Tv‑avgiften avskaffades vid årsskiftet 2018–2019 och ersattes då med en särskild skatt som alla skattebetalare måste betala. – I juni 2014 fastslog Högsta förvaltningsdomstolen att datorer, smarta mobiler och surfplattor inte ska räknas som tv‑mottagare (länk). Från feb­ru­ari 2013 hade den organisation som hanterade tv-avgiften, Radiotjänst i Kiruna, nerlagd vid utgången av 2019, nämligen krävt att även apparater som kan ta emot utsändningar genom internet skulle vara belagda med tv‑avgift. Men det be­slutet förklarades alltså ogiltigt. Tv‑avgifter som hade betalats av personer som har dator, men inte tv, skulle betalas till­baka. – Det var riksdagens public servicekommitté som 2017 föreslog att tv-avgiften skulle avskaffas och ersättas med en skatt, se meddelande från regeringskansliet. – Term­i­no­logi: Ordet tv‑licens användes ofta, men det har hetat tv‑avgift sedan 1966. – Om skatten, se Skatteverkets webbsidor.

– In English: The radio and tv fee, usually called the tv fee (tv-avgift or, previous­ly, tv-licens) had, until the end of 2018, to be paid by all Swedish households and organizations that had the equipment needed for receiving television transmissions (it was not re­quired for those who had only a radio receiver). Starting in 2019, it was replaced with a special tax, to be paid by all tax-payers. –The fees, and the new tax, finance Swedish public service television, SVT (svt.se), and radio, SR (sverigesradio.se). – In February, 2013, the agency that collected tv fees, Radiotjänst i Kiruna, closed down at the end of 2019, declared that owners of computers, tablets and smartphones, even if these had no TV receiver, were required to pay the tv fee, since they could receive streaming transmissions of TV programs over the internet. The decision caused an uproar, even though most people who own such devices own a TV set too, and were thus required to pay the tv fee anyway. However, in June, 2014, the Swedish supreme administrative court found that com­pu­ting devices were not TV sets, and that TV fees collected from device owners that do not have a regular TV set should be repaid.  – For more summaries in English, please click at this link.

[inaktuellt] [lagar] [radio och tv] [ändrad 29 december 2019]

webOS

ett operativsystem för smart hem­elektronik, som tv. – webOS utvecklades först av Palm†, men såldes till dåvarande Hewlett‑Packard†, sedan vidare till LG. Numera utvecklas webOS vid LG Silicon Valley Lab (lgsvl.com). Hewlett‑Packard slutade stödja webOS den 15 januari 2015. – Palm lanserade webOS 2009 som ett operativ­system för smarta mobiler och surfplattor. 2010 köpte Hewlett‑Packard Palm, främst för att bli ägare till webOS. Men i augusti 2011 beslöt Hewlett‑Packard att avveckla webOS, och i februari 2013 såldes det till LG. Under 2014 släppte LG tv‑apparater med webOS, se LG:s webbsidor. Mobiltelefoner med webOS har sålts under varumärkena Palm och Hewlett‑Packard. – I början av 2011 meddelade Hewlett-Packard att alla persondatorer från Hewlett‑Packard skulle ha webOS förinstallerat, jämsides med Windows. Men i augusti 2011 beslöt Hewlett‑Packard att sälja ut eller lägga ner till­verkningen av persondatorer och att sluta tillverka webOS-produkter. Det beslutet upphävdes senare samma år. – Sommaren 2012 bildade Hewlett‑Packard det sedermera nerlagda dotter­bolaget Gram†, som skulle utveck­la mjukvara baserad på webOS. I början av 2012 släppte Hewlett‑Packard källkoden till webOS till projektet Open webOS. – webOS är baserat på Linux. Det kallades före lanseringen för Nova. – Utvecklingsplatt­formen för webOS heter Mojo.

[linuxdistributioner] [radio och tv] [ändrad 21 januari 2021]

television

tekniskt sett är television upptagning, utsändning och visning av rörliga bilder med elektronisk utrustning. – I dagligt tal menar man med television utsändningar av tv‑pro­gram. (Se också video.) När Radiotjänst i Kiruna (företaget som administrerade tv‑avgiften†, avskaffad 2019) i februari 2013 beslöt att innehav av internetanslutna persondatorer och annan internetansluten utrustning skulle vara belagt med tv‑avgift (vilket senare upphävdes) fastställde företaget dessa kriterier för vad som ska räknas som tv‑utsändningar:

  • – sändningen kan tas emot samtidigt av många personer utan särskild begäran. Om man slår på tv:n och väljer rätt kanal så kan man se sändningen. Tv‑on‑demand räknas alltså inte som tv‑utsänd­ning i denna be­märkelse;
  • – sändningen ingår i ett schema­lagt utbud av tv‑program (så kallad tablå‑tv).

– Den som hade utrustning som kan ta emot sådana utsändningar skulle alltså betala tv‑avgift. Men i juni 2014 fastslog Högsta förvaltningsdomstolen att utrustning som kan ta emot tv‑sändningar enbart genom internet inte är avgiftspliktig (se länk).

[radio och tv] [ändrad 21 juli 2021]

paddpejling

skämtsamt om kontroll av eventuellt innehav av surf­­platta (så kallad padda). – Ordet padd­­pejling anspelar på tv‑pejling, alltså sökande efter tv‑apparater, vars ägare inte har betalat tv-avgift, med hjälp av elektroniska mätinstrument. (Något som inte har före­­kommit sedan 1990‑talet). – Surf­plattor och persondatorer be­lades i februari 2013 med tv‑avgift, men det av­skaffades i juni 2014.

[surfplattor] [tv] [ändrad 6 december 2018]

carrier

  1. – nätgrossist, stamnätsoperatör – företag (operatör) som tillhandahåller kapaci­tet i tele- eller data­nät till andra företag. De andra företagen kan vara tjänsteleveran­törer eller andra carriers. – Carrier översätts ibland med nätoperatör, men det ordet används också synonymt med operatör, så termen kan lätt missförstås. Ett och samma före­tag kan vara både carrier och tjänsteleverantör. – Skilj mellan carrier och accessnätoperatör. En carrier kan äga ett stam­nät eller stads­nät utan att samtidigt äga accessnätet;
  2. – kort för carrier wave – se bärvåg. I mobiltelefoni kan det också översättas med kanal. Det syftar inte bara på själva bärvågens frekvens utan på det omgivande frekvensbandet som är nödvändigt för att man ska kunna överföra information (se bredband);
  3. – hållare – standardiserat fodral för blad­server eller hårddisk, anpassad för spåren i racket.

[datakommunikation] [hårdvara] [ändrad 10 januari 2013]

broadcasting

– utsändning, rundradio, tv-sändningar:

  1. – utsändning – radio- eller tv-sändning från en till många (envägskommuni­ka­tion);
  2. – se rundradio;
  3. – ”allmänt anrop” i högtalarsystem eller snabbtelefon;
  4. – i datornät: sändning av paket eller meddelande till alla andra datorer i det lokala nätet– se rundsändning.

– Se också broadcast, broadcast storm, broadcast tv och radio broad­casting samt casting.

[datakommunikation] [radio och tv] [telefoni] [ändrad 27 november 2012]