konfirmandlärarmålet

ett åtal som gällde publicering av personuppgifter på internet och som har fått betydelse för rätts­tillämp­ningen. Åtalet gällde också publicering av känsliga personuppgifter på en webbsida. – En konfirmandlärare publicerade 1998 en webbsida med korta presentationer av henne själv och hennes arbetskamrater. Bland annat skrev hon att en av dem hade skadat foten och var del­tids­sjukskriven. Hon åtalades då av åklagare och dömdes i tingsrätten till 4 000 kronor i böter för att hon hade:

  • – behandlat personuppgifter utan att anmäla det till Datainspektionen, att hon hade:
  • – pub­licerat känsliga person­upp­gifter och för att hon:
  • – genom publiceringen på internet hade gjort uppgift­erna tillgängliga i tredje land.

– Konfirmandläraren överklagade till Göta hovrätt, som begärde ett utlåtande från EU‑domstolen (som då hette EG‑dom­stolen). EU‑dom­stolen fann att publiceringen av uppgifterna inte var tillåten, men att publicering på internet inte kunde jämställas med att göra uppgifter tillgängliga i tredje land. (Med ”tredje land” menas länder utanför EU och EES – Norge, Liechtenstein och Schweiz.) Efter EU‑domstolens utlåtande fann Göta hovrätt konfirmandläraren skyldig till brott mot Personuppgiftslagen† och mot EU:s dataskyddsdirektiv†, men inte för att ha överfört uppgifterna till tredje land. Men hon fick inget straff. – Målets betydelse gäller alltså främst möjligheten att publicera personuppgifter på internet, där de i princip blir tillgäng­liga i hela världen. Detta är alltså i sig inte förbjudet enligt EU‑rätten.

[eu] [juridik] [personuppgifter] [rättsfall och skandaler] [ändrad 12 februari 2020]

Costeja-domen

eller Costeja-målet – ett viktigt utslag i EU‑domstolen om rätten att bli bortglömd. – EU‑domstolen bestämde att Google måste ta bort länken från målsäganden Costejas namn till vissa inaktuella och besvärande tidningssidor i Googles databaser. Men tid­nings­sid­orna får finnas kvar i Googles databaser, och de får fortfarande vara åtkomliga, men bara om man använder andra sökord än Costejas namn. – Domen gällde en spansk medborgare som runt 1990 tvingades sälja sitt hus på auktion för att betala skulder. En tidningsartikel om detta blev senare tillgänglig på Google, och Costeja gick till domstol för att få in­for­ma­tionen borttagen. Ärendet gick hela vägen till EU‑domstolen, som fällde utslag 2014. – Se EU-domstolens webbsidor. – På engelska: the Costeja verdict, the Costeja case.

[eu] [personlig integritet] [rättsfall] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]

gate

  1. – grind – beteckning på en elektronisk funktion. I datorer är en grind / gate något som realiserar en logisk funktion som AND eller OR;
  2. – i en transistor är en grind / gate den anslutning till transistorn som bestämmer ifall transistorn ska släppa igenom ström eller stoppa den. Detta har en nära anknytning till betydelse 1;
  3. – i uttryck som Gamergate står gate för skandal. Ordet anspelar på Watergate­affären (se Wikipedia).

[elektronik] [jargong] [logik] [ord på -gate] [rättsfall och skandaler] [ändrad 12 februari 2020]

Panamadokumenten

(the Panama documents eller the Panama papers) – en enorm samling datafiler som 2016 läckte från den panamanska advokatfirman Mossack Fonseca (mossfon.com), och som avslöjade hur advokatfirman hjälpte kända politiker, idrottsmän och andra med skatteflykt. Mossack Fonseca lades ner i mars 2018. – Panama‑dokumenten blev kända den 3 april 2016, men hade då undersökts och kontrollerats i över ett år av det internationella journalist­samarbetet International consortium of investigative journalists, ICIJ (icij.org). Ur­sprung­ligen var det den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung (länk) som tog emot dokumenten. – Panama­dokumentens innehåll tyder på att bland annat Rysslands president Vladimir Putin, Islands statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Ukrainas president Petro Porosjenko, brittiska då­var­ande premiärministern David Camerons far (men inte han själv), skåde­spel­aren Jackie Chan och fotbollsspelaren Lionel Messi har anlitat Mossack Fonsecas tjänster för att undanhålla skatt. – Avslöjandena var besvärande för många banker och finansföretag, inte minst för svenska Nordea (se länk). – Panama­dokumenten var den största läckan av hemliga dokument som dittills hade inträffat. Totalt var det elva miljoner datafiler med en samman­lagd volym på 2,6 terabyte. Det är många gånger mer än de dokument som Edward Snowden och Wikileaks har offentliggjort. ICIJ uppger att Panama­dokumenten aldrig kommer att offentlig­göras i sin helhet, bland annat av hänsyn till privatpersoner som figurerar i do­ku­menten, men som inte har gjort något olagligt. – Läckan har, förutom de skatteetiska aspekterna, väckt frågan om hur Mossack Fonseca skötte sin it‑säkerhet. – Engelska The Register skriver om hur läckan blev möjlig i denna artikel: länk. – ICIJ tycks däremot ha skött sin säkerhet mön­ster­gillt, trots att flera hundra journalister i hela världen medverkade i förhands­granskningen av dokumenten och kommunicerade över internet. – Se också denna artikel i Wired: länk. – Läs också om Paradis­doku­menten.

[avslöjanden] [datalackor] [juridik] [skandaler] [ändrad 22 juli 2018]

San Bernardino-fallet

the San Bernardino case – en juridisk konflikt mellan Apple och FBI om kryptering. – Konflikten uppstod efter en terroristattack den 2 december 2015 i San Bernardino, Kalifornien, då 14 människor dödades. FBI beslagtog en iPhone som tillhörde en av gärningsmännen, men lyckades inte knäcka krypteringen av den information som fanns lagrad på telefonen. FBI bad då i februari 2016 Apple om hjälp med att göra ett nytt utförande av operativsys­temet iOS som skulle kunna installeras på telefonen och dekryptera informationen. Apple vägrade med hänvisning till att ett sådant operativsystem skulle kunna komma på avvägar, och till exempel an­vändas av diktaturer. Företaget vill inte heller förlora kundernas för­tro­ende för att Apple inte snokar i deras privata information. Apple har fått stöd av flera andra it‑företag. – FBI gick till domstol för att tvinga Apple, men i slutet av mars 2016 meddelade FBI att FBI trodde sig kunna knäcka krypteringen utan hjälp av Apple, och drog då tillbaka stämningen. Ett par dagar senare meddelade FBI att krypteringen hade knäckts. – Ny­hets­byrån Reuters skrev först att det var det israeliska företaget Cellebrite (länk) som hade åtagit sig att knäcka krypteringen (länk). Men enligt en artikel i Washington Post (länk) var det amerikanska hackare som hjälpte FBI.

[juridik] [kryptering] [rättsfall] [ändrad 18 september 2017]

Weltimmo

beteckning på ett utslag i EU‑domstolen: företag som tillhandahåller internetbaserade tjänster till ett EU‑land på det landets språk måste också följa it‑lagstiftningen i det landet. Detta gäller oavsett var före­taget hör hemma. – Utslaget kom i slutet av september 2015 och anses få stor betydelse för företag som Facebook. – Weltimmo‑målet är uppkallat efter ett företag som är registrerat i Slovakien, men som sålde tjänster i Ungern på ungerska. – Se EU‑domstolens webbsidor.

[eu] [rättsfall] [ändrad 18 september 2017]

Trustbuddy

en nerlagd svensk webbaserad låneförmedling. – Trust­buddy grundades 2007 och förmedlade lån mellan privatpersoner, så kallad p2p‑lån. P2p uttyds här som person‑till‑person. Lånen be­skrevs som högrisklån, vilket var ett annat sätt att säga att räntan var hög. Under 2015 ingrep Finansinspektionen mot Trustbuddy, bland annat därför att lån­givares pengar uppgavs ha kommit på avvägar. I oktober 2015 krävde Finansinspek­tionen att Trust­buddy omedelbart skulle upphöra med sin verk­sam­het, vilket ledde till att företaget begärde sig själv i konkurs. – Konkursförvaltaren fann i maj 2016 att inga pengar hade förskingrats. – Se Finansinspek­tionens webb­sidor (länk) och trustbuddy.se (nerlagd).

– In English: Trustbuddy was a Swedish peer-to-peer lending company that existed 2007—2015. Citing alleged irregularities, the supervising authority Finansinspek­tionen (link) ordered Trust­buddy to cease operations in October 2015. The company then filed for bankruptcy. In May 2016, the liquidator stated that no embezzlement had occurred. – For more summaries in English, please click at this link.

[företag] [nerlagt] [rättsfall] [ändrad 27 april 2020]