Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om teknisk dokumentation från internets tekniska ledningsgrupp IETF, alltså requests for comment, RFC. Det är en underavdelning till kategorin standarder.
felkod på webben: denna sida är blockerad på grund av statliga bestämmelser. Med andra ord: internet‑censur. – Felkod 451 ersätter, där den är tillämplig, felkod 403. – Felkod 451 infördes 2015, se RFC 7725 (länk). Numret 451 anspelar på Ray Bradburys bok Fahrenheit 451. – Se också IP‑blockering.
[censur] [felkoder] [rfc] [ändrad 5 juli 2020]
(IPoAC) – IP med brevduvor – tillämpning av internetprotokollet IP med brevduvor som fysiskt medium. – IP over avian carriers utvecklades av David Waitzman och finns beskriven i tre RFC, släppta den 1 april 1990 och den 1 april 1999 samt den 1 april 2011 i utförande för IPv6. – Linux‑användargruppen i Bergen i Norge testade tekniken 2001, och kom fram att det går långsamt, men att kapaciteten blir hög om man låter brevduvorna bära minneskort. Men man får gardera sig mot dataförlust. – Se RFC 1149, RFC 2549 och RFC 6214 samt The informal report from the RFC 1149 event (borttagen) och referat i CNet.
[djur] [internet] [kuriosa] [rfc] [ändrad 5 augusti 2021]
en som administrerar en e-postserver. – En postmaster ansvarar för att in- och utgående e‑post når mottagaren; – postmaster address – e‑postadress enligt mönstret postmaster@domanens.namn, till exempel postmaster@idg.se. Den adressen ska användas för rapportering av tekniska problem. Alla domäner som hanterar e‑post med protokollet SMTP (alltså nästan alla domäner som finns) måste ha en postmasteradress. Det ska också finnas någon som läser e‑post till postmasteradressen och som vidtar åtgärder vid behov. Detta enligt RFC 2821 (länk) i internets regelverk. – För rapportering av missbruk, som till exempel spam, används i stället en abuse address.
simple mail transfer protocol – ett protokoll som ofta används för sändning av e‑post från avsändaren till internetoperatören, som sedan sänder det till den slutliga mottagaren. – SMTP används oftast i kombination med POP3 eller IMAP, som används för hämtning av e‑post. SMTP är det ursprungliga protokollet för både sändning och mottagning av e‑post, men det används numera nästan bara för sändning. Orsaken är att SMTP är dåligt på att hantera e‑post som efter nerladdning ska ligga kvar på operatörens e‑postserver, vilket användarna brukar önska. – Det finns en vidareutvecklad version av SMTP som heter ESMTP. – 2016 kom en ny version av SMTP med kryptering och höjd säkerhet, se SMTP MTA‑STS. – Den officiella beskrivningen av SMTP från internets tekniska ledningsgrupp IETF, RFC 821, finns här.
[e-post] [förkortningar på S] [rfc] [ändrad 2 januari 2020]
Post office protocol, version 3 – ett protokoll för mottagning av e-post. POP3 sköter om mottagning och lagring av abonnentens e‑post på internetoperatörens server tills abonnenten hämtar posten till sin dator. Typiskt för POP3 är att meddelandena raderas från servern när abonnenten hämtar dem. I det alternativa protokollet IMAP ligger e‑posten kvar på servern tills abonnenten raderar dem. Notera att POP3 används enbart för mottagning av e‑post. När man sänder e‑post använder man SMTP. – Specifikationen för POP3, RFC 1939, finns på denna länk.
[e-post] [förkortningar på P] [rfc] [ändrad 9 januari 2019]
lightweight directory access protocol – en förfrågningstjänst för kataloguppgifter på internet. Det är ett distribuerat system för att tillhandahålla uppgifter om personer, nätverk och tjänster för de som behöver dem. LDAP är en bantad version av DAP, avsedd främst för persondatorer. När det lanserades på 1990‑talet konkurrerade det med whois++. Senaste versionen specificerades 2006 i RFC 4511, se här. – Läs mer i Wikipedia.
[förkortningar på L] [internet] [rfc][ändrad 3 februari 2018]
ett protokoll som gör att två internettelefoner kan komma överens om en krypteringsnyckel inför samtalets början. – ZRTP använder protokollet Diffie‑Hellman för utväxling av krypteringsnycklar och för kommunikation Secure real‑time transport protocol, SRTP. –ZRTP har utvecklats främst av Phil Zimmermann, därav Z i förkortningen; RTP står för real‑time protocol. – ZRTP har godkänts av internets tekniska ledningsgrupp IETF som RFC 6180 (länk). Det har anpassats till alla vanliga datorer, operativsystem och smarta mobiler.
[förkortningar på Z] [kryptering] [mobilt] [rfc] [ändrad 24 december 2020]
ett nonsensord som ofta används som platshållare. – En platshållare är i detta fall ett ord eller annan markör som visar var det senare ska sättas in ett riktigt namn, ord eller värde. Foobar och kortformen foo används ofta i programmering, dokumentation och i mallar. Det finns många andra nonsensord som används som platshållare i olika sammanhang, till exempel lorem ipsum i typografi. – Foobar lär ha använts sedan slutet av 1930‑talet, och kommer av den militära förkortningen FUBAR. En grundlig definition och historisk genomgång av foo och foobar finns i RFC:n ”Etymology of ’Foo’” från internets tekniska ledningsgrupp IETF: länk.
[programmering] [rfc] [språk] [ändrad 14 maj 2020]
(NTP) – ett protokoll som gör att datorer på internet kan visa samma tid. (Se internettid.) Det håller i slutet av 2010-talet på att ersättas av Network time security, NTS. – NTP följer UTC, se tidsskala, och om NTP tillämpas rätt avviker tiden på anslutna datorer från UTC med bara några tusendels sekunder. – NTP utvecklades av David Mills (blogg) på University of Delaware, och har använts sedan 1985. Den nuvarande versionen av NTP är version 4, NTPv4, från 2010, specificerad i RFC 5905 (länk). – NTP har, på grund av att det utvecklades under en tid när många nutida attacker inte kunde förutses , säkerhetsproblem. Det går att sabotera en NTP‑server, och de har också använts för överbelastningsattacker. En lösning är att kryptera paketen som överför tidsinformationen, men det är resurskrävande.
[internet] [rfc] [tidmätning] [ändrad 30 oktober 2019]
(Applicability statement 2) – en standard för säker dataöverföring, baserad på webbprotokollet HTTP. AS2 är en nyare version av AS1. AS1 överförde data mellan företag som e‑post, medan AS2 överför data som om det var webbsidor, vilket går snabbare. AS2 innehåller också säkerhetsåtgärder som kryptering och elektroniska signaturer. I stället för HTTP används ofta den säkrare varianten HTTPS. Standarden AS2 har fastställts av internets tekniska ledningsgrupp IETF.– Se RFC 4130: länk.
[förkortningar på A] [it-säkerhet] [rfc] [webben] [ändrad 16 mars 2020]