Kategori: dialogrobotar

Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om dialogrobotar (chatbots). Kategorin dialogrobotar är en underavdelning av kategorin mjukvarurobotar.

dialogrobot

(chatbot) – datorprogram kan föra ett samtal med människor. – En dialogrobot ska till exempel kunna ge korrekta svar på frågor. Dialogrobotar används i seriösa samman­hang, till exempel för rutinmässig kund­tjänst och teknisk support. Det är inte nödvändigt att dialog­robotar uppfattas som människor, utan de kan ses som en förbättrad variant av talsvar. – Ordet robot syftar har på att programmet agerar själv­ständigt på ett till synes intelligent sätt, utan mänsklig styrning. (Det är alltså ingen plåtgubbe.) – En dialog­robot som används i chatt på internet kan också kallas för chatt­robot, på engelska chatbot eller chatterbot. – Under namnet bottar blev dialogrobotar en trend under 2016. – Se också Eugene Goostman, Elbot, Eliza, Loebnerpriset, Tay†, Turingtest, Watson och XiaoIce. – Kallas också för chattrobot, konversationsrobot (conversation bot) och konversations-AI (conversational AI). – Monologrobot är ett skämtsamt ord för datorprogram som genererar text eller tal utan någon motpart.

[ai] [dialogrobotar] [språkteknik] [ändrad 11 augusti 2022]

Eugene Goostman

en dialogrobot som i juni 2014 påstods ha klarat ett Turing­test. – Det innebar i detta fall att en tredjedel av domarna i en tävling trodde att de förde ett skriftligt samtal med en människa av kött och blod när de i själva verket sam­talade med dialogroboten. (En dialog­robot är ett program som körs i en vanlig dator – inte en robot som liknar en männi­ska.) – Dialogroboten utger sig för att vara en ukrainsk pojke vid namn ”Eugene Goostman”. – Segern i täv­lingen, som arrangerades av universitetet i Reading i England (länk), rönte internation­ell uppmärksam­het, trots att flera program har klarat liknande test tidigare – inklusive ”Eugene Goostman”, som bland annat flera gånger varit nära att få Loebnerpriset†. – Pro­gram­met fungerar enligt beprövade principer, och skiljer sig inte mycket från de äldsta dialogprogrammen som Eliza. Det är rätt lätt att genomskåda, vilket bland annat fram­gick av en artikel i Computer Sweden (länk). Även Ray Kurzweil underkände ”Eugene Goost­man” (länk).

[ai] [dialogrobotar] [fiktiva personer] [ändrad 7 maj 2019]

Eliza

ett datorprogram som kunde parodiera en psykoterapeut i skriftlig dialog med en människa. – Programmet, med en nyare term en dialogrobot, använde knep som att göra frågor av den mänskliga motpartens utsagor: ”Jag har huvud­värk.” – ”Varför tror du att du har huvudvärk?”. Program­met kunde därigenom ge intryck av att förstå och veta mer än vad det faktiskt gjorde (nämligen ingenting). – Eliza skrevs och utvecklades 1964—1966 av Joseph Weizen­baum (1923—2008, se Wikipedia) på MIT. Syftet med programmet var inte att visa att datorer kan föra en riktig dialog, utan att visa att människor låter sig duperas av ett relativt enkelt program. Weizenbaum beskrev Eliza som en parodi på hur psykoterapeuter talar med sina patienter. – The Eliza effect, Eliza‑effekten – det att ett program för artificiell intelligens, liksom Eliza, verkar vara mer intelligent än det faktiskt är. – Eliza har återskapats i en version som finns på nätet – klicka här. – Namnet: Eliza syftar på ”Eliza Doolittle”, huvud­person i George Bernard Shaws pjäs Pygmalion och i musikalversionen My fair lady. – Läs också om Jolly Roger Telephone Co., ”Eugene Goostman”, Elbot, Betsy (länk) och Woebot.

[dialogrobotar] [it-historia] [kuriosa] [psykologi][språkteknik] [ändrad 15 april 2022]