humanoid

robot som påminner om en människa, men som inte kan för­växlas med en människa. En plåt­­niklas. En humanoid har armar och ben, kan gå, ta tag i saker med händer eller klor och har ett huvud, vanligtvis med video­ka­me­ror på ögonens plats. Sådana robotar kan, särskilt om de är lika stora som människor, ha praktisk betydelse eftersom de kan an­vända människors verktyg och annan utrustning och därför er­sätta människor i riskfyllda situationer. – De robotar som före­kommer i science fiction, och som kan för­växlas med riktiga människor, brukar kallas för androider eller hubotar.

[robotar] [språktips] [ändrad 7 maj 2017]

cybug

cyborg bug – levande insekt som har försetts med elektro­nik så att den kan styras av människor och samla in infor­mation som kan sändas vidare med radio. – Cybugs är ett för­slag från ameri­kanska krigs­maktens forskningsinstitut DARPA, och har hittills inte förverk­li­gats. Tanken bakom förslaget är att man ska kunna använda insektens rörelse­förmåga samt driva elektron­iken med in­sektens energi. Elektro­niken ska opereras in i insekten redan på larvstadiet. – Namnet: Cybug an­spelar på cyborg, och inne­håller också bug – insekt, kryp, ohyra (se också bugg). – En mer formell beteck­ning på cybug­projektet är Hi-Mems: Hybrid insect micro‑electromechanical system.

[borgar] [forskning och experimentell teknik] [ändrad 10 december 2018]

Eliza

ett datorprogram som kunde parodiera en psykoterapeut i skriftlig dialog med en människa. – Programmet, med en nyare term en dialogrobot, använde knep som att göra frågor av den mänskliga mot­partens utsagor: ”Jag har huvud­värk.” – ”Varför tror du att du har huvudvärk?”. Program­met kunde därigenom ge intryck av att förstå och veta mer än vad det faktiskt gjorde (nämligen ingenting). – Eliza skrevs och utvecklades 1964—1966 av Joseph Weizen­baum (1923—2008, se Wikipedia) på MIT. Syftet med programmet var inte att visa att datorer kan föra en riktig dialog, utan att visa att människor låter sig duperas av ett relativt enkelt program. Weizenbaum beskrev Eliza som en parodi på hur psyko­tera­peuter talar med sina patienter. – The Eliza effect, Eliza‑effekten – det att ett program för artificiell intelligens, liksom Eliza, verkar vara mer intelligent än det faktiskt är. – Eliza har återskapats i en version som finns på nätet – klicka här. – Namnet: Eliza syftar på ”Eliza Doolittle”, huvud­person i George Bernard Shaws pjäs Pygmalion och i musikalversionen My fair lady. – Läs också om Jolly Roger Telephone Co., ”Eugene Goostman” och om Elbot.

[it-historia] [kuriosa] [mjukvarurobotar] [psykologi][språkteknik] [ändrad 19 januari 2018]

ransom note

  1. utpressningsbrev, utpressningsmejl – meddelande om att en dator har blivit kapad av en utpressningstrojan och att ägaren måste betala en lösensumma för att kunna använda datorn igen;
  2. – ett slags robot­filter (captcha): några bok­stäver eller siffror som visas på bildskärmen, och som användaren måste skriva in i ett fält för att få till­gång till en webb­sida eller tjänst. Syftet är att hindra auto­matiska pro­gram (robotar) från att komma åt sidan eller resursen. Tecknen visas vanligt­vis som en förvrängd bild för att försvåra för dator­program (robotar) att känna igen tecknen.

[it-säkerhet] [mjukvarurobotar] [ändrad 7 februari 2020]

droid

kort för android (ibland även kort för operativ­systemet Android). – I över­förd be­märkelse: byrå­krat, en som följer regler och bestämmelser in i det absurda, utan att förstå dem – som en robot. –”These are not the droids you’re looking for” är en ofta citerad replik från Stjär­nor­nas krig. I filmen är det en hyp­no­tisk sug­gestion (i själva verket var det precis de droiderna som de kejserliga stormtrupperna letade efter); när det citeras är det ofta sar­kas­tiskt: ”du är inne på fel spår”.

[robotar] [språktips] [ändrad 22 augusti 2017]

bugg

  1. (bug) – fel i programkod eller i andra tekniska konstruktioner. – Att leta efter sådana fel i ett program kallas för att debugga, avbugga eller avlusa, på engelska debug. – Engelska bug be­­tyder ohyra, kryp, skalbagge. Ordet har använts inom programmering sedan 1945, då en riktig bug (en mal) fick en elektronisk räknemaskin på Harvard att krascha. Malen klistrades in i loggboken, och finns fortfarande kvar där (se länk). Datorpionjären Grace Hopper hittade inte malen själv, men räknas som den som, med anledning av malen, införde ordet bug i it‑språket. Men ordet har använts i liknande betydelse i USA sedan 1800‑talet – det står i ett brev från 1878 av Thomas Edison (se artikel i amerikan­ska Techworld: arkiverad). – Se också buggbelöning, feature, glitch och paper­cut;
  2. – dold avlyssnings-apparat. Man buggar ett rum, därav ordet bugg­ning, på formell svenska rumsavlyssning. – Ut­­­trycket web bug (se spårpixel) syftar på bug i denna be­­tydelse;
  3. – se cybug.

[avlyssning] [fel] [it-historia] [robotar] [ändrad 7 juni 2020]

Butiá

En bärbar dator, XO-1, monterad på små hjul.
Också en robot.

robot baserad på skoldatorn XO-1. Det är helt enkelt en XO-1 på hjul, alltså något som påminner om själv­gående gräs­klippare och damm­­sugare. – Butiá har utvecklats i Uruguay för att användas för experi­ment i skolor. – Se denna länk med video (på spanska).

[barn] [läromedel] [robotar] [ändrad 22 december 2017]

grey goo

grå sörja – en enorm mängd nanotekniska apparater som i dystra framtidsvisioner antas uppfylla jordens yta och tränga undan människorna. Uttrycket kommer från K Eric Drexlers bok Engines of Creation från 1986, som kan läsas på e‑drexler.com (nere i maj 2020 – arkiverad). Eric Drexler tog senare avstånd från idén om grey goo i en artikel i tidskriften Nanotechnology från augusti 2004. – Men liknande tankar har framförts av Bill Joy. – Stavas också gray goo. – Se också blue goo och buckyjunk.

[framtidsvisioner] [nano] [robotar] [ändrad 14 maj 2020]

robot

  1. – maskin som utför en människas arbete. En industri­robot är en maskin som kan programmeras att, utan operatör, utföra olika arbets­uppgifter på fabriker. Industrirobotar är som ofta stilla­stående och är med avsikt utformade så att de inte liknar människor. Andra robotar kan förflytta sig och kan efterlikna mänskliga handlingar. – Robotar bör ha förmåga att anpassa sig till omvärlden, till exempel att inte köra på människor eller föremål – jämför med animatron. – Läs också om elektronisk person;
  2. – se bot;
  3. – på internet: självständigt fungerande program som utför rutin­artade arbets­uppgifter, till exempel insamling av information från webb­sidor. Ofta detsamma som en spindel. På engelska förkortas det ofta till bot, ett ord som har fått specifika betydelser, som i botnät. – Se också agent;
  4. – ett program som efterliknar en människas interaktion med ett it‑system;
  5. börsrobot – program för automatisk aktie­handel, se också robothandel,  högfrekvenshandel och robo‑advisor;
  6. – se också robotförfattare, robotförlag och robot­journal­istik;
  7. – se också Campaign against sex robots.

– På engelska blir det i sammansättningar ibland robo, till exempel i robocup och robocall. – I svenska krigs­­makten kallas styr­­bara raketer för ”robotar”. De kan också kallas för missiler, vilket är svårare att miss­tolka.

  • Robotar som på­minner om människor (två armar, två ben…) kallas också för humanoider;
  • Robotar i film och litteratur som är praktiskt taget omöjliga att skilja från levande människor kallas för androider eller hubotar.

– Ordet robot blev känt genom den tjeckiska för­fattaren Karel Čapeks (se Wikipedia) pjäs R.U.R. (Rossum’s Universal Robots) från 1921 (svensk översätt­ning 1983). Det var dock inte Karel Čapek som hittade på ordet, utan hans bror, Josef Čapek. Det tjeckiska ordet robota står för tungt och tråkigt arbete. I stort sett samma ord finns på andra slaviska språk.

[aktiehandel] [robotar] [språktips] [ändrad 5 september 2019]

robotbok

bok som är sammanställd av text från Wikipedia eller från andra källor på internet. – Robotböcker har blivit en stor del av internetbokhandlarnas utbud. Böckerna sammanställs av program (bottar) som på internet letar upp och kopierar information om de ämnen som böckerna handlar om. Detta är inget brott mot upphovsrätten, åtminstone inte om förlagan är Wikipedia, eftersom innehållet på Wikipedia får kopieras fritt. Däremot är robotböckernas faktiska värde litet, eftersom köparna skulle kunna läsa innehållet gratis på internet. Den mänskliga redaktionella insatsen brukar vara minimal. – Robotböcker ges ut av robotförlag och de personer, verkliga eller fiktiva, som står som författare kallas för robotförfattare.

[bluff och båg] [bokutgivning] [ändrad 9 februari 2020]