en robot från Boston Dynamics. – Atlas är människoliknande (humanoid): den går på två ben, har huvud och armar och är 188 centimeter lång. – Atlas har utvecklats för att användas i sådant räddningsarbete som är riskabelt för människor. Fördelen med att göra roboten människolik är att den kan använda existerande utrustning avsedd för människor. Atlas deltog i en tävling för sådana robotar sommaren 2015, anordnad av amerikanska krigsmaktens forskningsinstitut DARPA, se denna länk. – Se Boston Dynamics webbsidor (länk).
nanotekniska apparater som (i vissa framtidsscenarier) övervakar andra nanotekniska apparater för att se till att de inte förökar sig utom kontroll. – Ordet anspelar på grey goo och blue i betydelsen polis.
det att en farkost i rörelse rakt fram ändrar rörelseriktning åt höger eller vänster. På svenska: gir, girning. Termen används i motsvarande betydelse i datorgrafik, datoranimeringar och robotik. – Jämför med pitch(stigning) och roll(rullning).
en flygande kamera i format som ett armbandsur. Den har inte realiserats som produkt. Det var en mycket liten drönare som i hopfällt skick kunde bäras runt handleden, och som hade inbyggd kamera. Den kunde användas för att ta så kallade dronies. – Nixie visades upp på CES‑mässan i januari 2015, men fanns då inte att köpa. – Se flynixie.com (stängd).
(drone) – datorstyrt obemannat flygplan. – Bestyckade drönare har använts av USA för krigföring i Pakistan och Afghanistan, men det finns också drönare för fredliga ändamål, lek och hobby. – Skillnaden mellan modellflygplan och drönare för hobbyändamål är oskarp. Allmänt kan man säga att ett klassiskt modellflygplan är helt och hållet radiostyrt av en fjärrpilot på marken. En drönare har däremot ett inbyggt styrsystem med datorer. Drönare kan därför till exempel hålla sig flygande, hålla kursen och ändra kurs utan mänsklig manövrering när den väl har ställts in. Autonoma drönare kan utföra uppgifter självständigt, till exempel inspektera byggnader utan att dess rörelser styrs av en operatör. – Transportstyrelsen gör ingen skillnad mellan radiostyrda modellflygplan och drönare så länge som drönarna flyger enbart inom synhåll från operatör (se denna länk). – Drönare kallas på engelska också för unmanned aerial vehicles, förkortat UAV, small unmanned aerial vehicles, SUAV, militärt för unmanned combat aerial vehicles, UCAV, unpiloted aircraft systems eller unmanned aerial systems, UAS, och remote piloted aircraft systems, RPAS. – En vanlig typ av leksaksdrönare är multikopter, ett slags helikopter med fyra eller fler rotorer. – Även obemannade ubåtar kallas för drönare / drones, på engelska också unmanned underwater vehicles, UUV. – Juridiskt: I Sverige måste man ha tillstånd från Transportstyrelsen för att flyga drönare som väger mer än 7 kg, och för att flyga drönare i närheten av en flygplats krävs ytterligare ett tillstånd (länk). – Se också counter unmanned aerial systems (CUAS). – I USA beslöt FAA (≈luftfartsverket) 2015 att det krävs särskild licens för den som styr en drönare, och att operatören måste ha drönaren inom synhåll (se FAA:s webbsidor). I Australien, USA och Finland har Alphabets dotterbolag Wing(wing.com) sedan 2021 framgångsrikt levererat mat till kunder med drönare – Fotografering med drönare föll fram till den 1 augusti 2017 i Sverige under Kamerabevakningslagen. Från den 1 augusti 2017 gällde i stället, för privatpersoner och företag, Personuppgiftslagen†(PuL); sedan den 25 maj 2018 gäller i stället EU:s dataskyddsförordning. EU:s organ för flygsäkerhet, EASA(easa.europa.eu), antog i juni 2019 bestämmelser om drönare (länk). De ska tillämpas med början den 1 januari 2021 – se Transportstyrelsens webbsidor (en bit ner). – IDG:s artiklar om drönare, se denna länk.
uppgivet namn på en mycket produktiv robotförfattare. – Det är oklart om Heinz Duthel är ett påhittat namn eller namnet på en verklig person som sätter sitt namn på robotböcker. Men någon som uppger sig vara Heinz Duthel gör ibland inlägg på diskussionsforum. – Hundratals böcker i vitt skilda ämnen finns utgivna i Heinz Duthels namn. Till skillnad från många andra robotförfattare finns en person som påstås vara Heinz Duthel på bild. – Läs också artikel av Rasmus Fleischer på bloggen Copyriot(länk)(arkiverad) med uppföljare (länk)(arkiverad).
datorsimulerad fågel i en simulerad flock. – Boids utvecklades 1986 av forskaren Craig Reynolds(länk) när han försökte simulera rörelsemönstret hos fågelflockar och fiskstim. Han kom fram till att tre enkla regler räcker för att simulera varje individs rörelser i en flock:
– undvik att krocka;
– sträva efter att hamna mitt ibland dina närmaste grannar i flocken;
– flyg åt samma håll som de närmaste grannarna i flocken.
– Det hör till saken att fågelflockars rörelser med blixtsnabba kursförändringar länge har betraktats som ett komplicerat problem – hur kommunicerar de? – men Reynolds modell ger en lösning. – Ordet boid anspelar på ett äldre New York‑uttal av bird och på ändelsen -oid (=liknande), som i android. – Jämför med emergent beteende och swarm logic.
(chatbot) – datorprogram kan föra ett samtal med människor. – En dialogrobot ska till exempel kunna ge korrekta svar på frågor. Dialogrobotar används i seriösa sammanhang, till exempel för rutinmässig kundtjänst och teknisk support. Det är inte nödvändigt att dialogrobotar uppfattas som människor, utan de kan ses som en förbättrad variant av talsvar. – Ordet robot syftar har på att programmet agerar självständigt på ett till synes intelligent sätt, utan mänsklig styrning. (Det är alltså ingen plåtgubbe.) – En dialogrobot som används i chatt på internet kan också kallas för chattrobot, på engelska chatbot eller chatterbot. – Under namnet bottar blev dialogrobotar en trend under 2016. – Se också Eugene Goostman, Elbot, Eliza, Loebnerpriset, Tay†, Turingtest, Watson och XiaoIce. – Kallas också för chattrobot, konversationsrobot (conversation bot) och konversations-AI (conversational AI). – Monologrobot är ett skämtsamt ord för datorprogram som genererar text eller tal utan någon motpart.
en dialogrobot som i juni 2014 påstods ha klarat ett Turingtest. – Det innebar i detta fall att en tredjedel av domarna i en tävling trodde att de förde ett skriftligt samtal med en människa av kött och blod när de i själva verket samtalade med dialogroboten. (En dialogrobot är ett program som körs i en vanlig dator – inte en robot som liknar en människa.) – Dialogroboten utger sig för att vara en ukrainsk pojke vid namn ”Eugene Goostman”. – Segern i tävlingen, som arrangerades av universitetet i Reading i England (länk), rönte internationell uppmärksamhet, trots att flera program har klarat liknande test tidigare – inklusive ”Eugene Goostman”, som bland annat flera gånger varit nära att få Loebnerpriset†. – Programmet fungerar enligt beprövade principer, och skiljer sig inte mycket från de äldsta dialogprogrammen som Eliza. Det är rätt lätt att genomskåda, vilket bland annat framgick av en artikel i Computer Sweden(länk). Även Ray Kurzweil underkände ”Eugene Goostman” (länk).
