Kategori: rörliga bilder

Övergripande kategori i IDG:s ordlista för artiklar som har med rörliga bilder att göra. Allt från rörliga GIF-bilder till långfilmer.

reaction GIF

reaktions-GIF – rörlig bild i GIF-format, använd som svar på meddelande. En reaktions-GIF kan till exempel visa någon som rycker på axlarna, räcker ut tungan eller får ett raseri­anfall. Det kan vara ett mycket kort klipp ur en film eller tv‑serie, eller något tecknat. – En rörlig GIF‑bild har en varaktighet på några sekunder, men upprepas om och om igen, och är en mycket liten fil, så den kan infogas i elektroniska meddelanden utan problem. – Reaktions‑GIF:ar kan ses som en rörlig motsvarig­het till humörfigurer (smileys). – En samling reaktions‑GIF:ar finns på giphy.com.

[meddelanden] [rörliga bilder] [ändrad 21 januari 2020]

chroma key

eller chromakey – i film och tv: en teknik för att filma aktörer och deras bakgrund var för sig, oberoende av varandra. – En eller flera aktörer filmas mot en jämn blå eller grön bakgrund. Den bakgrund som faktiskt ska visas filmas separat. Den enfärgade bakgrunden maskas bort, och aktörerna läggs in mot den andra bakgrunden. Det omvända förekommer också, alltså att objekt eller aktörer som ska göras helt eller delvis osynliga målas blå eller gröna, och spelas in mot den bakgrund som ska visas i filmen. Tekniken kallas också för blue screen eller green screen. Valet av bakgrundsfärg beror bland annat på vad aktörerna har på sig, eftersom grönt respektive blått i klädseln också försvinner när bakgrundsfärgen tas bort. I princip kan vilken färg som helst användas, men med tanke på människors hudfärger används i praktiken nästan bara grönt och blått. Chroma key har använts sedan 1930‑talet, alltså med ”kemisk” film och i analog video. Den digitala tekniken är alltså ingen förutsättning, men har gjort det enklare. – Se också grönskärm. – Läs också om motion capture.

[foto] [rörliga bilder] [ändrad 29 december 2020]

Z-buffring

i dator­grafik: lagring av värdena för bildpunkternas (pixlarnas) läge i en bilds djupdimension (Z‑axeln). Detta behövs när en bild som är beskriven digitalt i tre dimensioner ska visas i två dimensioner, som på en bildskärm. – Varje bildpunkt får då, som vanligt, en plats i den tvådimensionella bilden som bestäms av dess värde på X- och Y‑axlarna. Men i tre dimensioner kan två eller flera bild­punkter från olika objekt ha samma X- och Y‑koor­di­nater. Då kommer bara den som har lägst värde på Z‑axeln (=den som är närmast betraktaren) att ingå i den tvådimensionella bilden. Den skymmer så att säga de andra bildpunkterna som konkurrerar om platsen. Z‑koordinaterna lagras i ett särskilt minne, Z‑buffern. – På engelska: Z‑buffering.

[bildbehandling] [datoranimering] [3d] [ändrad 26 oktober 2017]

jiffy

– engelsk jargong för kort tid, ett ögon­blick:

  1. – tiden mellan två signaler från datorns tidgivare (system timer inter­­rupts). Den tiden varierar mellan olika datorsystem. Brukar mätas i millisekunder;
  2. – i datoranimering: 1/100 sekund. Mått­enhet för tiden mellan två bildvisningar i en film;
  3. – om växelström: tiden som en vågrörelse tar, i Sverige alltså 1/50 sekund.

[datoranimering] [datorns konstruktion] [elektrisk ström] [ändrad 9 april 2018]

YouTube

webbplats för öppen publicering av video. – You­Tube innehåller miljon­er video­klipp som har lagts dit av användare, och som vem som helst kan se. Från början var det meningen att användarna bara skulle publicera video­inslag som de själva hade gjort (användar­skapat innehåll). Men det mesta av materialet är klipp från tv‑program och filmer. – You­Tube grundades 2005 av Chad Hurley, Steve Chen och Jawed Karim, tidigare på PayPal, och köptes 2006 för 1,65 miljarder dollar av Google (som då hade en liknande tjänst, Google Videos, avvecklad 2011). – När det gäller upp­hovs­rätt har YouTube mestadels klarat sig, bland annat därför att video­klippen har låg bild- och ljud­kvalitet och oftast är korta. En amerikansk domstol har funnit att YouTubes pub­li­ce­ring av video­klipp från filmer och tv‑program faller under citat­rätt och åter­givnings­rätt. – You­Tube ger också upp­hovs­rätts­ägare möjlighet att i särskilda kanaler publicera sina verk med högre bildkvalitet. – YouTube Red är en strömmande tjänst för för musik, först presenterad i slutet av 2014. – Se youtube.com. – Läs också om Youtubify och YouTube-examen.

[kultur och underhållning på webben] [videoteknik] [webbtjänster] [ändrad 8 januari 2017]

tredimensionell

– om bilder och bildskärmar:

  1. – med djup­verkan, vilket kan åstad­kommas genom att man tar två bilder av samma motiv från två näraliggande punkter och betraktar dem genom specialglasögon som i View‑Master†. Synsinnet kombinerar de två bilderna till en. Den tredimensionella effekten kallas för stereoskopisk. Tekniken används i VR-kuber. – Se också autostereoskopisk;
  2. – utan djupverkan, men baserad på en ritning av motivet med tre dimension­er angivna. Användaren kan därför, med mus eller annat styrdon, vrida och vända på före­målen på bildskärmen och betrakta dem från olika håll. Bilderna har perspektiv. – Datoranimerade filmer är ofta gjorda med sådan teknik: en figur eller ett föremål ritas en gång för alla i tre dimensioner, och kan sedan användas i hela filmen. Detta kallas ibland för äkta 3d. – Se också Z‑buffring;
  3. – tredimensionell projektion, till exempel hologram och volumetriska bilder, som svävar som en spökbild i luften, och som man kan betrakta utan special­glasögon;
  4. – ibland kallas också bilder med perspektiv för tredimensionella. Alltså sådana bilder där avlägsna föremål visas som mindre än närbelägna. Typexempel är när en GPS‑navigator för bilar visar en bild av hur vägen framåt ser ut den smalnar av. Sådana bilder är tredimensionella bara om man jämför med vanliga kartor, som helt saknar perspektiv;
  5. – med skuggningar, schatteringar och ljus­dagrar som ger intryck av att en yta har tredimensio­nella detaljer, fast den i själva verket är plan.

– Se också iso­metrisk.

[bildskärmar] [datoranimering] [3d] [ändrad 31 augusti 2020]

frame

ett block med data, en ram:

  1. – i minneshantering, se ram (betydelse 2);
  2. – i dataöverföring, se frame relay: en data­mängd av bestämd storlek som nät­verket adresserar och hanterar som en enhet. Det ska skiljas från ett paket, som är en del av ett meddelande. (I OSI‑modellen finns ramar på nivå 2 medan paket finns på nivå 3.) Översättningen ram är missvisande, eftersom frame anspelar på picture frame, alltså på svenska (bild-)ruta – det som finns innanför ramen;
  3. – i webbläsare: ram – del av en webbsida bestående av flera delar som kodats som separata webb­sidor. Typiskt för sådana ramar är att om hela inne­hållet inte får plats i webbläsaren så får de en egen skrollningslist;
  4. – i video – bild – motsvarigheten till en filmruta, alltså en komplett stillbild. –Frame rate – bildfrekvens – antal gånger per sekund som den bild som visas på bildskärmen byts ut mot en annan. Detta ska skiljas från refresh rate – uppdateringsfrekvens. Exakt samma bildruta (frame) visas nämligen två eller tre gånger på skärmen. Det går alltså två eller tre uppdateringar av bildskärmen för varje bild;
  5. – se Iframe.

[datakommunikation] [minnen] [videoteknik] [webbpublicering] [ändrad 15 juni 2020]