mote

  1. – ’stoftkorn’ – mycket liten sensor med inbyggd data­kommu­nika­tion. Sådana används i tråd­lösa sensor­nät­verk. Motes kommu­ni­cerar med var­andra och vidare­befordrar var­andras med­delanden så att de når en upp­samlings­punkt, en dator. – Benämningen mote kommer från pro­jektet Smart dust;
  2. – se Michigan Micro Mote.

trådlöst sensornätverk

sensorer som kommunicerar trådlöst med varandra i ett meshnätverk. – Idén är att man lätt och billigt ska kunna samla in och sammanställa mätvärden i ett system som är lätt att utplacera (inga ledningar). – I de mest extrema formerna, som används till exempel i miljöstudierna, är sensorerna är små enheter (”motes”) som kan utplaceras planlöst, kanske kastas ut från ett flygplan. Enda kravet är att alla sensorer har trådlös kontakt med de andra, direkt eller indirekt. Varje sensor mäter en eller ett fåtal saker, men det kan vara vad som helst – ljud, ljus, tryck, rörelser, väder och vind – beroende på vad sensornätet ska användas till. De kan användas som tjuvlarm eller för att upptäcka skador på hus efter jordbävningar. Sensorerna innehåller enkla datorer, batterier och en radiodel. De kommunicerar med varandra och vidarebefordrar mätvärden så att de når en uppsamlingspunkt. Varje mätvärde innehåller uppgift om vilken sensor det kommer från. Sensorns plats kan, om det behövs, mätas med en inbyggd GPS‑mottagare eller genom att sensorerna själva mäter var de finns i förhållande till varandra. Trådlösa sensornät kom i bruk i början av 2000‑talet och har fått stor användning. – Trådlösa sensornät utvecklades först på Berkeley-universitetet i det numera nedlagda projektet smart dust.

[sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 21 juni 2017]

Osgi

(ursprungligen Open services gateway interface, numera bara pseudo­för­kort­ningen OSGi) – standardiserad plattform för överföring av datorbaserade tjänster till användare i bostäder, fordon och andra miljöer samt till mobila användare, oberoende av datortyp och operativsystem. –Exempel på tjänster är internetanslutning, telefoni, radio och tv, tjuv- och brand­larm, navigation, medicinsk övervakning, övervakningskameror och fjärr­styrning av utrustning. Osgi ska kunna användas i persondatorer, mobil­tele­foner, handhållna datorer, datorspel, hemelektronik och fordon. – Läs mer på osgi.org.

Edge

  1. webbläsare från Micro­soft. Den skulle ersätta Internet Explorer, och introducera­des 2015 med Windows 10. I december 2018 uppgavs det att Microsoft ska byta ut Edge mot en webbläsare baserad på Googles plattform Chromium. Den påstås gå under arbetsnamnet Anaheim. Eventuellt kommer den nya webbläsaren också att kallas för Edge. (Se Windows Central.) – Under utveck­lings­arbetet hade Edge gått under namnet Project Spartan. – Intresset för Edge har aldrig varit stort. I slutet av 2018 har Edge fyra procent av hela marknaden för webbläsare, och av användarna av Windows 10 var det 2016 mindre än en fjärdedel som använde Edge, trots att det är förinstallerat. – Se Microsofts webbsidor – länk;
  2. EDGE – enhanced data rates for GSM evolution – över­spelad teknik för bred­bands-kom­mu­ni­ka­tion över GSM- och TDMA‑näten. Det var ett så kallat 2,5g, alltså ett mellan­­­stadium mellan GSM och 3g. Maximalt 384 kilobit per sekund var möjligt. – In­tres­set för EDGE var störst i USA, medan Europa satsade på alter­na­tivet UMTS innan 3g slog igenom;
  3. – i diagram över nätverk (grafer), se kant (även: båge);
  4. – i datornätverk: kanten, kanterna, utkanten, periferin – de anslutna enheter som är längst från servrarna eller annan nätverksutrustning. Edge computing – principen att vissa beräkningar bör exekveras i perifer utrustning, inte centralt i servrar. Uttrycket används främst om sakernas internet.

[mobilt] [nätverk] [sakernas internet] [webbläsare] [ändrad 5 december 2017]

Shodan

en sökmotor som kartlägger datorer, servrar och nät­utrustning på inter­net. Till skillnad från Google och andra kända sök­motorer bryr sig Shodan inte om inne­hållet på webb­platser. Den följer bara länkarna mellan datorer, servrar och annan utrustning på inter­net, till exempel i sakernas internet, och ser hur långt den kan komma. – Undersökningar med Shodan har visat att it‑system för viktiga samhällsfunktioner, som kraft­verk och dammar, ofta är oskyddade för intrång. – Sho­dan utvecklades av den amerikanska program­meraren John Matherly, och har varit i drift sedan 2009. Shodan åtar sig att göra undersökningar på beställning av före­tag, till exempel att upp­täcka oskyddade anslutningar för telnet. – Se shodan.io.

[nätverk] [sakernas internet] [sökmotorer] [ändrad 12 februari 2019]

ubikvitär

(ubiquitous) – på svenska också ubiktillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt; ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it – om information och kommu­nika­tion som är tillgäng­liga genom it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp:

  1. – om it‑system som är inte­gre­rade i omgiv­ningen och lätt till­gäng­liga; som fungerar utan tradi­tio­nella användar­gräns­snitt som bildskärm och tangent­bord. – Ut­trycket ubiqui­tous computing myntades 1988 av den ameri­kanska forskaren Mark Weiser. Han beskrev den 1991 i artikeln The Computer for the 21st Century i Scien­tific American (länk). Hans vision kan beskrivas som ett avancerat trådlöst nät med inte­grerade handdatorer, stora bild­skärmar på väggarna och servrar. Mark Weiser tänkte sig ett samspel mellan datorer i olika storlekar: inch devices, foot devices och yard devices. Numera räknas också företeelser som intelli­genta hus, kroppsburna datorer och datorer som är integrerade i vardags­föremål (sakernas internet) som ubikvitära system;
  2. – i Japan används termen i betydelsen att trådlös bred­bands­anslut­ning till internet ska vara tillgänglig överallt i landet. – Läs också om u‑samhället, pervasive computing och intelligent miljö (ambient intelligence).

[bredband] [it-system] [sakernas internet] [språktips] [ändrad 6 juli 2018]

 

sakernas internet

(internet of things, förkortat IoT) – anslutning av olika apparater, mätutrustning, maskiner, fordon och annat, som inte kan räknas som datorer, till internet. – Genom att sakerna är anslutna till inter­net kan de fjärr­styras av människor eller av andra maskiner genom det allmänt tillgängliga nätet med minsta möjliga krångel vad anslutningen beträffar. De kan också skicka data som används för mätningar, diagnos och automatisk styrning. Oftast är sakerna för­sedda med tråd­lös kommunikation i själv­kon­figurerande nät. – Sakernas inter­net har anknytning till det som på 00‑talet kallades för ubikvitära system. Om det gäller hem talar man ibland om det smarta hemmet, se också domotik. – Se också IPSO, spime, U‑sam­hället och ask the fridge. – Svensk rapport från 2009 om internet of things, se här (pdf). – MSB:s information om säkerhetsproblem med sakernas internet, se denna länk.

[sakernas internet] [ändrad 26 juni 2019]

Windows 10 IoT

sedan 2015 namn på en grupp operativsystem från Micro­soft, avsedda att användas som inbyggda system, till exempel i hem­elektronik och sakernas internet. – Windows 10 IoT är ett utförande av Windows 10. Det är en efterföljare till Windows Embedded, som i sin tur var en vidare­utveck­ling av Windows CE, en version av Windows för handhållna datorer, konsumentelektronik och in­byggda system. Det var avsett för företag som ville utveckla egna system för särskilda ändamål. Windows CE kom 1996. Namnet ändrades 2007 till Windows Em­bedded CE, sedan till Windows embedded compact. För­kort­ningen CE lär från början ha stått för consumer elec­tronics, men det blev sedan en pseudo­­för­kort­ning. Det började som ett projekt med namnet Pegasus. Det var då inte en bantad version av Windows, utan ett särskilt operativ­system – Läs mer på Micro­softs webbsidor.

[inbyggda system] [sakernas internet] [windows] [ändrad 15 maj 2018]

AliOS

ett Linux-baserat operativsystem för tv och annan hemelektronik samt smarta mobiler. Det har ut­veck­lats av det kinesiska före­taget Alibaba, närmare bestämt av dotter­bolaget Alicloud, och släpptes 2011. 2012 påstod Google att AliOS (som då hette Yun OS) var en inkompa­ti­bel om­ar­bet­­ning av Android. Det ledde till att Acer i sep­tem­ber 2012 stoppade lan­se­r­ingen i Kina av en ny mobil­tele­fon med AliOS. Men sedan dess har AliOS blivit det mest spridda operativsystemet för hemelektronik i Kina. En variant för sakernas internet är AliOS Things. – Se alios.cn (på kinesiska). – AliOS hette tidigare först Yun OS, senare Aliyun OS.

[linux] [mobilt] [ändrad 5 december 2018]