Shodan

en sökmotor som kartlägger datorer, servrar och nät­utrustning på inter­net. Till skillnad från Google och andra kända sök­motorer bryr sig Shodan inte om inne­hållet på webb­platser. Den följer bara länkarna mellan datorer, servrar och annan utrustning på inter­net, till exempel i sakernas internet, och ser hur långt den kan komma. – Undersökningar med Shodan har visat att it‑system för viktiga samhällsfunktioner, som kraft­verk och dammar, ofta är oskyddade för intrång. – – Sho­dan utvecklades av den amerikanska program­meraren John Matherly, och har varit i drift sedan 2009. – Shodan åtar sig att göra undersökningar på beställning av före­tag, till exempel att upp­täcka oskyddade anslutningar för telnet. – Se shodan.io.

[nätverk] [sakernas internet] [sökmotorer] [ändrad 12 februari 2019]

ubikvitär

(ubiquitous) –– på svenska också ubik –– tillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt; ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it –– om information och kommu­nika­tion som är tillgäng­liga genom it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp:

  1. – om it‑system som är inte­gre­rade i omgiv­ningen och lätt till­gäng­liga; som fungerar utan tradi­tio­nella användar­gräns­snitt som bildskärm och tangent­bord. – Ut­trycket ubiqui­tous computing myntades 1988 av den ameri­kanska forskaren Mark Weiser. Han beskrev den 1991 i artikeln ”The Computer for the 21st Century” i Scien­tific American (länk). Hans vision kan beskrivas som ett avancerat trådlöst nät med inte­grerade handdatorer, stora bild­skärmar på väggarna och servrar. Mark Weiser tänkte sig ett samspel mellan datorer i olika storlekar: inch devices, foot devices och yard devices. Numera räknas också företeelser som ”intelli­genta hus”, kroppsburna datorer och datorer som är integrerade i vardags­föremål (sakernas internet) som ubikvitära system;
  2. – i Japan används termen i betydelsen att trådlös bred­bands­anslut­ning till internet ska vara tillgänglig överallt i landet.– – Läs också om u‑samhället, pervasive computing och intelligent miljö (ambient intelligence).

[bredband] [it-system] [sakernas internet] [språktips] [ändrad 6 juli 2018]

 

sakernas internet

(internet of things, förkortat IoT) –– anslutning av olika apparater, mätutrustning, maskiner, fordon och annat, som inte kan räknas som datorer, till internet. – Genom att sakerna är anslutna till inter­net kan de fjärr­styras av människor eller av andra maskiner genom det allmänt tillgängliga nätet med minsta möjliga krångel vad anslutningen beträffar. De kan också skicka data som används för mätningar, diagnos och automatisk styrning. Oftast är sakerna för­sedda med tråd­lös kommunikation i själv­kon­figurerande nät. – Sakernas inter­net har anknytning till det som på 00‑talet kallades för ubikvitära system. Om det gäller hem talar man ibland om det smarta hemmet, se också domotik. – Se också IPSO, spime, U‑sam­hället och ask the fridge. – Svensk rapport från 2009 om internet of things, se här (pdf). – MSB:s information om säkerhetsproblem med sakernas internet, se denna länk.

[sakernas internet] [ändrad 30 december 2018]

Windows 10 IoT

sedan 2015 namn på en grupp operativsystem från Micro­soft, avsedda att användas som inbyggda system, till exempel i hem­elektronik och sakernas internet. – Windows 10 IoT är ett utförande av Windows 10. Det är en efterföljare till Windows Embedded, som i sin tur var en vidare­utveck­ling av Windows CE, en version av Windows för handhållna datorer, konsumentelektronik och in­byggda system. Det var avsett för företag som ville utveckla egna system för särskilda ändamål. Windows CE kom 1996. Namnet ändrades 2007 till Windows Em­bedded CE, sedan till Windows embedded compact. –För­kort­ningen CE lär från början ha stått för ”consumer elec­tronics”, men det blev sedan en pseudo­­för­kort­ning. Det började som ett projekt med namnet Pegasus. Det var då inte en bantad version av Windows, utan ett särskilt operativ­system – – Läs mer på Micro­softs webbsidor.

[inbyggda system] [sakernas internet] [windows] [ändrad 15 maj 2018]

AliOS

ett Linux-baserat operativsystem för tv och annan hemelektronik samt smarta mobiler. Det har ut­veck­lats av det kinesiska före­taget Alibaba, närmare bestämt av dotter­bolaget Alicloud, och släpptes 2011. 2012 påstod Google att AliOS (som då hette Yun OS) var en inkompa­ti­bel om­ar­bet­­ning av Android. Det ledde till att Acer i sep­tem­ber 2012 stoppade lan­se­r­ingen i Kina av en ny mobil­tele­fon med AliOS. Men sedan dess har AliOS blivit det mest spridda operativsystemet för hemelektronik i Kina. En variant för sakernas internet är AliOS Things. – Se alios.cn (på kinesiska). – AliOS hette tidigare först Yun OS, senare Aliyun OS.

[linux] [mobilt] [ändrad 5 december 2018]

sensor

anordning som mäter ett tillstånd i omgivningen och vidarebefordrar mät­värdet. – Sensorer kan mäta temperatur, buller, ljus, lufttryck, be­last­ning, rörelse, acceleration och annat. Kallas också för avkännare. En sensor som ska reagera på en viss händelse, som att ett mätvärde når en förvald nivå, kallas också för detektor. När man vill betona att anordningen inte bara mäter ett värde, utan också vidarebefordrar det till annan utrustning, talar man om givare. Se också aktuator. – Sensor ska inte förväxlas med censor (tjänsteman som utövar censur).

[elektronik] [sakernas internet] [ändrad 17 november 2017]

Xively

tjänst som förmedlar data från sensorer till alla som önskar an­vända dem. – Sensorerna till­hör Xivelys kunder. Sensorerna kan i princip upp­fånga data om allt som är mät­bart: buller, miljö­för­oreningar, el­för­brukning, neder­börd, temperatur… Data­flödet skickas till Xively som gör det till­gängligt för alla som vill an­vända det. Den som till­handa­håller sensor­data till Xively kan välja att ta be­talt för sina data, men måste i så fall också be­tala en avgift till Xively. – Xively hette Pachube fram till sommaren 2012, sedan Cosm fram till maj 2013. Numera ingår Xively i företaget Logmein. – Se xively.com.

[sakernas internet] [ändrad 23 maj 2017]