Ord och uttryck i it-branschen
ett operativsystem för sensorer i trådlösa sensornätverk – så kallade motes. – TinyOS sparar ström genom att gå på tomgång 99 procent av tiden: all databehandling och kommunikation görs under några millisekunder varje sekund. Det utvecklades i projektet Smart Dust. – Läs mer på engelska här (från 2012) och se tinyos.net (arkiverad). Kod till TinyOS finns på GitHub, se denna länk. – Jämför med Contiki.
[operativsystem] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 28 oktober 2019]
sensorer som kommunicerar trådlöst med varandra i ett meshnätverk. – Idén är att man lätt och billigt ska kunna samla in och sammanställa mätvärden i ett system som är lätt att utplacera (inga ledningar). – I de mest extrema formerna, som används till exempel i miljöstudierna, är sensorerna är små enheter (”motes”) som kan utplaceras planlöst, kanske kastas ut från ett flygplan. Enda kravet är att alla sensorer har trådlös kontakt med de andra, direkt eller indirekt. Varje sensor mäter en eller ett fåtal saker, men det kan vara vad som helst – ljud, ljus, tryck, rörelser, väder och vind – beroende på vad sensornätet ska användas till. De kan användas som tjuvlarm eller för att upptäcka skador på hus efter jordbävningar. Sensorerna innehåller enkla datorer, batterier och en radiodel. De kommunicerar med varandra och vidarebefordrar mätvärden så att de når en uppsamlingspunkt. Varje mätvärde innehåller uppgift om vilken sensor det kommer från. Sensorns plats kan, om det behövs, mätas med en inbyggd GPS‑mottagare eller genom att sensorerna själva mäter var de finns i förhållande till varandra. Trådlösa sensornät kom i bruk i början av 2000‑talet och har fått stor användning. – Trådlösa sensornät utvecklades först på Berkeley-universitetet i det numera nedlagda projektet smart dust. – På engelska: wireless sensor network, WSN.
[sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 24 mars 2021]
[datorer] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 9 november 2017]
(förkortat IoT) – se sakernas internet.
– förkortning för internet of things, se sakernas internet.
”civionik” – användning av elektronik för övervakning av byggnaders tillstånd. Elektroniska mätinstrument (sensorer) byggs in i hus, broar och vägar och lämnar underlag till bedömning av hur konstruktionerna står emot påfrestningar och slitage samt deras behov av underhåll och reparationer. – Ordet: Kombination av civil engineering och electronics. Även: civionic engineering.
[elektronik] [industriell it] [sakernas internet] [ändrad 24 januari 2020]
(ursprungligen Open services gateway interface, numera bara pseudoförkortningen OSGi) – en standardiserad plattform för överföring av datorbaserade tjänster till användare i bostäder, fordon och andra miljöer samt till mobila användare, oberoende av datortyp och operativsystem. – Exempel på tjänster är internetanslutning, telefoni, radio och tv, tjuv- och brandlarm, navigation, medicinsk övervakning, övervakningskameror och fjärrstyrning av utrustning. OSGi ska kunna användas i persondatorer, mobiltelefoner, surfplattor, datorspel, hemelektronik och fordon. – Läs mer på osgi.org.
[pseudoförkortningar] [sakernas internet] [ändrad 16 december 2019]
en sökmotor som kartlägger datorer, servrar och nätutrustning på internet. Till skillnad från Google och andra kända sökmotorer bryr sig Shodan inte om innehållet på webbplatser. Den följer bara länkarna mellan datorer, servrar och annan utrustning på internet, till exempel i sakernas internet, och ser hur långt den kan komma. – Undersökningar med Shodan har visat att it‑system för viktiga samhällsfunktioner, som kraftverk och dammar, ofta är oskyddade för intrång. – Shodan utvecklades av den amerikanska programmeraren John Matherly, och har varit i drift sedan 2009. Shodan åtar sig att göra undersökningar på beställning av företag, till exempel att upptäcka oskyddade anslutningar för telnet. – Se shodan.io.
[nätverk] [sakernas internet] [sökmotorer] [ändrad 12 februari 2019]
(ubiquitous) – på svenska också ubik – tillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt; ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it – om information och kommunikation som är tillgängliga genom trådlösa it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp. – Ordet var ett trendord på 00‑talet; tillgången på mobilt bredband och sakernas internet har sedan dess gjort att det har blivit överspelat.
– Läs också om u‑samhället, pervasive computing och intelligent miljö (ambient intelligence).
[bredband] [it-system] [sakernas internet] [språktips] [ändrad 17 september 2020]
(ambient intelligence) – en teknisk vision: samverkande inbyggda datorer i hem, offentliga miljöer och på arbetsplatser, programmerade för att förutse och tillgodose människors behov. Det beskrivs ibland som en vidareutveckling av ubikvitära (”ubika”) it‑system med fokus på programmen snarare än på apparaterna. – Den intelligenta miljön förutsätter, förutom föremål med inbyggda datorer, system för enkel interaktion med mänskliga användare (som inte har datorskärmar framför sig), kommunikation mellan datorerna, system med sensorer som kan känna av vad som finns i närheten och vad som händer (se trådlöst sensornätverk), program som kan sätta in sensorernas data i sammanhang samt program med inlärningsförmåga. – Se också sakernas internet.
[användargränssnitt] [it-system] [sakernas internet] [ändrad 16 december 2019]