svart svan

  1. – (black swan) – osannolik händelse som, om den inträffar, får omfattande konse­kvenser. En ”svart svan” är extremt osannolik enligt en potenslag. Men den kan inträffa och kan då få katastrofala följder – eller lyckosamma följder. – Benämningen svart svan i denna betydelse kommer från boken The black swan från 2007 av Nassim Nicholas Taleb. – Se också drakkung, grå noshörning, independently and identically distributed, den långa svansen,  Paretoprincipen­, svart elefant och Zipfs lag;
  2. – benämning på ett logiskt felslut: eftersom man bara har sett vita svanar drar man slut­satsen att svarta svanar inte finns. (De finns, men är säll­synta – se denna länk.)

[riskbedömning] [sannolikhet] [ändrad 26 april 2020]

Nashjämvikt

John Nash.

(Nash equilibrium) – i spelteori: en kombination av konkurrerande parters strategier (i affärer, spel, krig, kärlek eller annat) där ingen av de konkurrerande vinner på att ensam byta strategi. (Två eller flera deltagare kan däremot i vissa fall vinna på att samtidigt byta strategi, men det förutsätter att de samarbetar.) – Ett enkelt exempel på Nashjämvikt är höger- och vänstertrafik: alla vinner på att alla kör på samma sida, men det spelar ingen roll vilken sida det är. Ingen vinner på att köra på fel sida. – En Nashjäm­vikt ger oftast inte det bästa tänkbara utfallet för varje enskild inblandad, men det blir det bästa med tanke på vad de andra kan ta sig till. Enligt teorin finns det alltid en Nashjämvikt i varje scenario av konkurrentstrategier. – Uppkal­lat efter matematikern John Nash, Nobelpristagare i ekonomi 1994 (länk), huvudperson i filmen A Beautiful Mind från 2001 (se IMDb, länk). – Läs också om Schellingpunkter.

[matematik och logik] [personer] [spelfilmer] [spelteori] [ändrad 6 augusti 2019]

allmänningens tragedi

(tragedy of the commons) – antagandet att gemensamma resurser som är gratis kommer att utarmas. Ingen enskild använd­are tjänar nämligen på att hålla igen på sin egen användning. Kallas också för det fria tillträdets tragedi. Det är ett scenario som används i ekonomisk teori för att belysa riskerna med avgiftsfria gemensamma resurser, inklu­sive använd­ning av internet. – Allmänningen, the commons, var i England byns betes­mark som alla bybor ägde gemen­samt. Alla fick släppa sina får på allmänningen. Det fanns alltid plats för ett får till, men till sist blev det för många får, så allmänningen blev avbetad och värdelös. Även om några bybor insåg risker­na så vann de inget på att hålla sina egna får borta från allmänningen för att minska avbetningen. Då skulle de avstå bete åt någon annan utan att få något i gengäld. Det krävs alltså att alla bybor kommer överens om att hushålla med betet på allmänningen. – Den amerikanska forskaren Elinor Ostrom (1933—2012, se Wikipedia) visade i sin bok Governing the commons (1990; Allmänningen som samhällsinstitution, 2009) att det finns sätt att lösa problemet. Elinor Ostrom belönades 2009 med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (länk). – Resonemanget om allmänning­ens tragedi används ibland för att motivera porto på e‑post och som argu­ment mot nätneutralitet. Det påminner om middagsätarens dilemma i spelteorin. – Motteorier är bland annat comedy of the commons, Met­calfes lag och tragedy of the anticommons.

[ekonomi] [gratis] [spelteori] [ändrad 20 augusti 2018]

Ernie

Electronic random number indicating equipment – en slumptalsgenerator som genererar vinnande nummer för brittiska premieobliga­tioner. (Se slumptal.) – Ernie har använts sedan 1957, och är nu inne på fjärde generationen. Ernie tar fram slumptal genom att mäta variationerna i fysiska processer (alltså inte med enbart matematiska beräkningar, se pseudoslumptal). Den första Ernie utgick från variationerna i ljuset från ett antal neonrör, den fjärde versionen utgår från bruset i transistorer. Den första Ernie konstruerades av bland andra Tom Flowers†. – Läs mer på National Savings & Investments webbsidor.

[sannolikhet] [ändrad 15 juli 2017]

slumptal

  1. – i datorteknik: ett slump­mässigt valt tal inom ett givet intervall. – Talet ska väljas ut med en metod som gör att alla tal inom det givna intervallet blir lika sannolika. Sådana tal används inom programmering och kryptering. – Ett slumptal ska vara lika oförutsägbart som utfallet av ett tärningskast. En följd av slumptal ska också vara helt oförutsägbar, och om man slumpar fram tillräckligt många tal (många gånger fler än antalet möjliga tal) ska alla tal i serien förekomma ungefär lika många gånger. – Det har ifrågasatts om datorprogram alls kan generera riktiga slumptal, eftersom datorer inte är slumpmässiga. Program som genererar slumptal är därför ofta skrivna så att de påverkas av någon yttre eller annan oförutsägbar händelse. Program som slumpar fram krypteringsnycklar kan till exempel be användaren att röra på musen eller trycka på tangenterna på måfå, vilket påverkar resultatet av beräkningarna. Man kan då invända att detta visserligen påverkar vilket tal som programmet väljer, men inte nödvändigtvis betyder att alla tal har lika stor chans att bli valda. Många experter anser därför att slumptal inte alls är slumpmässiga, och föredrar därför att tala om pseudoslumptal. – Läs också om Ernie. – Se också slumpvandring;
  2. – i matematik: ett tal som utgör en oförut­sägbar följd av siffror. – Om du känner till en större eller mindre del av ett matematiskt slumptal ska du inte ha någon möjlighet att sluta dig till hur resten av talet ser ut. Man ska inte kunna hitta en beräkning som har fått det matematiska slumptalet som resultat.

– På engelska: random number.

[programmering] [sannolikhet] [ändrad 19 november 2020]

Littlewoods lag

”I genomsnitt ungefär en gång i månaden råkar varje människa ut för en händelse som är så osanno­lik att den fram­står som ett mirakel.” – Matematikern John Little­wood (1885—1977, se Wikipedia) vid Cambridge‑universitetet räknade ut detta med statistiska metoder. Han defi­ni­e­rade ett mirakel som något som in­träffar med en sanno­lik­het av en på miljonen eller mindre. – Mer i Wikipedia.

[lagar] [sannolikhet] [ändrad 13 november 2017]