infiltrationsprogram

skadeprogram som används för att samla in information i smyg. Kallas därför också för smygprogram. – Pro­grammet installeras på offrets dator utan offrets vetskap, och ställer inte till någon direkt skada, men det samlar in information och använder datorns internetanslutning för att vidarebefordra infor­ma­tionen till programmets avsändare. Informationen som samlas in kan vara affärshemligheter eller privata angelägen­heter som vilka man kommunicerar med på nätet. Det kan också vara information om säkerhetssystem, insamlad för att användas för en senare, allvarligare nätattack. – Infiltrationsprogram kan spridas som datavirus eller följa med vid nerladdning av gratisprogram, men de är till skillnad från vanliga datavirus gjorda för att inte märkas.

[skadeprogram] [ändrad 6 september 2018]

scrumping

to scrump – att stjäla, snatta, palla (äpplen) – när det gäller datorer: att stjäla resurser från någon annans it-system med ett botnät.

[jargong] [skadeprogram] [ändrad 30 januari 2019]

skumprogram

(scumware)skadeprogram som ändrar webb­sidors utseende. – Skumprogram byter ut länkarna på sidan mot andra länkar. Förändringen görs i besökarens dator, inte på webbservern som webbsidan kommer ifrån. Det är alltså besökaren som måste ha ett skum­program installerat för att drabbas av förändringen. Webb­sidans utgivare märker inget direkt. – Skumprogram smusslas in i datorer som smyg­program genom att de följer med andra program. Det ekonomiska syftet är att stjäla de betalande annonsörernas potentiella kunder genom att leda dem till andra webbannonser än de som annonsörerna har betalat för. För att upptäcka och avlägsna skum­program, vilket är svårt eftersom de är gjorda för att vara osynliga i filsystemet, använder man samma program som mot spionprogram. – Språkligt: Engelska scum som i scumware motsvarar närmast svenska avskum. Svenska skum i betydelsen suspekt är ett annat ord, troligen besläktat med skymning (tänk på ljusskygg). Men scumware är onekligen skumma program.

[skadeprogram] [ändrad 11 december 2019]

Superfish

  1. – ett oönskat program som Lenovo tidigare installerade på bärbara datorer. – Superfish registrerar användarens sökningar på webben och använder informationen för att lägga in annonser på de webbsidor som användaren besöker. Men programmet kan också underlätta man-i-mitten-attacker. Superfish blev känt bland användare i mitten av 2014. Efter protester tog Lenovo bort programmet, men i början av 2015 tycktes Lenovo ha börjat installera Superfish igen. Men i februari 2015 uppgav Lenovo officiellt att Superfish inte installeras längre (länk). Lenovo publicerade också anvisningar om hur man tar bort Superfish (länk). – Se artikel på sajten The Next Web: länk;
  2. – ett nerlagt företag som utvecklade en sökmotor för bilder.

[företag] [nerlagt] [skadeprogram] [sökmotorer] [ändrad 10 maj 2019]

Equation Group

The Equation Group – en grupp som sägs ligga bakom avancerade nätattacker och dataintrång. Det kan vara en grupp som är knuten till den amerikanska signalspaningsorganisationen NSA. – Gruppen blev känd i februari 2015 när Kaspersky Lab publicerade en rapport om den (länk). Namnet The Equation Group är det namn Kaspersky ger gruppen. Det uppges bland annat att The Equation Group har installerat program för dataavläsning i de fasta programmenhårddiskar från ledande tillverkare. Om det är sant finns avläsningsmöjligheten hos miljoner vanliga datoranvändare, och dessutom på en plats där programmet är svårt att spåra och avlägsna. Kaspersky tror också att det finns ett nära samband mellan The Equation Group och sabotage­programmet Stuxnet.

[hackare] [skadeprogram] [ändrad 13 november 2019]

XAgent

skadligt program som kan drabba iOS. (Alltså iPhone och iPad.) – Programmet försöker stjäla kontaktlistan, meddelanden och bilder. Risknivån är låg, eftersom XAgent bara smusslas in när man installerar ett program manuellt, inte genom App Store. Det är normalt bara utvecklare som kan göra det, såvida telefonen inte är uppbruten (jailbreakad). – XAgent verkar vara skrivet för version 7 av iOS, eftersom det är lätt att upptäcka i ver­sion 8. – XAgent upptäcktes i början av 2015 av Trend Micro (länk).

[macos och ios] [skadeprogram] [ändrad 23 oktober 2017]

spionprogram

(spyware) – insmusslat program som kartlägger användarens beteende vid datorn, till exempel vilka webbsidor hon besöker eller vilka lösenord hon anger. – Spionprogram installeras på datorn som smygprogram utan användarens vet­skap när hon laddar ned ett annat program. Det kan också vara en dold funktion hos ett program som verkar legitimt. Programmet samlar in och sparar information om webbadresser, e‑postadresser eller annat och vidarebefordrar det till en server när det får tillgång till internet (se också blind drop). Informationen används sedan för marknadsföring, till exempel spam, i vissa fall även för insamling av komprometterande information om användaren. Det finns särskilda program som upptäcker och avlägsnar spionprogram, men det är svårt, eftersom de är gjorda för att bli osynliga i datorns filsystem. – Läs också om skumprogram (scumware) och tangentloggare samt den avsiktliga felskrivningen apyware. Skillnaden mellan spionprogram och infiltrationsprogram är oskarp. Ordet spionprogram används oftast om program som installeras i kommersiellt syfte, alltså för att sprida reklam, medan infiltrationsprogram används för industrispionage.

[skadeprogram] [ändrad 12 april 2018]

sharebait

delningsbetelänk som publiceras på sociala nät­verk för att andra ska sprida den vidare (dela den), vilket i sin tur kan användas i suspekta syften. När länken har blivit spridd kan avsändaren till exempel byta ut länkens målsida mot något annat – reklam, propaganda, falska nyheter eller sidor som installerar skadeprogram i besökarnas datorer. Ett delningsbete är från början vanligtvis något som avsändaren vet lockar många till att dela, som bilder på gulliga djur eller komiska videoklipp. Många skickar länkar till delningsbeten till vänner och bekanta utan att ens ha klickat på länken själva. Mottagarna riskerar att få upp något helt annat än vad avsändaren såg. – Jäm­för med clickbait, se klick­bete.

[it-säkerhet] [marknadsföring] [webbpublicering] [ändrad 21 januari 2020]