en gisslanattack som spreds under 2014. – Prisonlocker laddades ner i offrets dator utan att det märktes. Det startade sedan ett program som krypterade filerna på datorn. Datorn blev då oanvändbar. Offret fick sedan ett erbjudande om att köpa en krypteringsnyckel som dekrypterade filerna, så att datorn blev användbar igen. – En skillnad mot liknande tidigare program, som Cryptolocker, var att Prisonlocker såldes som ett lätthanterligt paket för hundra dollar. Programmet var också känt som Powerlocker.
[gisslanattacker] [ändrad 23 mars 2022]
”serversnyltande” – en teknik som spammare använder för att utnyttja oskyldiga IP‑adresser. – Spammarnas webbplatser smusslas in på någon annans server med hjälp av så kallade trojanska hästar. Dessutom slussas spammet genom ett stort antal andra servrar, utan ägarnas vetskap, för att göra det omöjligt att spåra avsändarens IP‑adress. Försök att spåra spammarens IP‑adress ger därför olika svar varje gång.
[skadeprogram] [spam] [ändrad 25 september 2018]
ett skadeprogram som krypterade den infekterade datorns hårddisk och sedan krävde lösensumma av ägaren. – CryptoLocker utförde alltså en gisslanattack. Programmet, som upptäcktes 2013 och stoppades 2014, följde med till synes oskyldiga filer som laddas ner från nätet. Ett bra förebyggande medel är att säkerhetskopiera datorns hårddisk ofta och regelbundet, och att inte låta lagringsmediet med säkerhetskopian vara ansluten till datorn mellan gångerna. – Se artikel i Scientific American (länk). – Se också Ransomlock och Prisonlocker.
[gisslanattacker] [inaktuellt] [skadeprogram] [ändrad 9 september 2021]
- – ett spionprogram som kan installeras i smyg på iPhone och Android‑telefoner, och som används av auktoritära regimer för att övervaka oppositionella och journalister. – Pegasus uppges kunna skicka e‑post, SMS och bilder vidare från telefonen till den som har installerat programmet; det kan också spela in telefonsamtal och aktivera telefonernas mikrofoner i smyg. Denna användning av Pegasus, som utvecklas av det israeliska företaget NSO Group (nsogroup.com), avslöjades i juli 2021 av en grupp organisationer och massmedier, bland annat The Guardian och Amnesty International. Programmet var dock känt sedan tidigare. – I november 2021 svartlistades NSO av USA:s regering – se commerce.gov/news…. – NSO Group uppger att företaget säljer Pegasus enbart till granskade och godkända stater. – Se artikel i The Guardian och Amnestys webbsidor;
- – arbetsnamn på det Microsoft-projekt som ledde till Windows CE†;
- – Ferranti Pegasus – en dator som utvecklades på 1950‑talet av brittiska Ferranti†. Den såldes i 40 exemplar. En Pegasus som fanns på Science Museum i London kördes från 1959 till 2009. – Mer i Wikipedia;
- – en robot som postorderföretaget Amazon använder för att sortera utgående paket. Den infördes i början av 2019. Se denna artikel på Amazons webbsidor.
– Pegasos – Πήγασος – var i grekisk mytologi en bevingad häst. Pegasus är den latinska stavningen av samma namn.
[historiska datorer] [it-historia] [robotar] [skadeprogram] [underrättelseverksamhet] [windows] [övervakning] [ändrad 4 januari 2023]
– kortform för robot, uttalas ”bått”. Svensk plural: bottar, i singular ofta: bott. Ordet används oftast om datorprogram som fungerar relativt självständigt, så kallade mjukvarurobotar:
- – program som utför rutinartade arbetsuppgifter utan mänsklig tillsyn, till exempel att följa webbsidors länkar från sida till sida och att samla in sidornas innehåll till en katalog eller ett index. Se också robotiserad processautomatisering (RPA). – Jämför med agent;
- – program som självständigt utför komplicerade operationer, eventuellt med inslag av artificiell intelligens;
- – i datorspel: datorstyrd mot- eller medspelare till en mänsklig spelare. (Kallas också NPC);
- – i chatt: datorprogram som kan föra skriftliga samtal med människor: dialogrobot. – Se också socialbot;
- – ett slags smygprogram, se botnät.
- – app med dialogrobot. Bottar i denna betydelse blev en trend i början på 2016. Tanken är att man ska kunna uträtta många slags ärenden genom ett muntligt samtal med en bot, som svarar med syntetiskt tal. Man ska till exempel kunna beställa biljetter och taxi eller boka bord i en muntlig dialog med en sådan bot;
- – bot kan också vara kort för robot när man menar en mekanisk anordning. Se till exempel crabot och deliverbot.
– Läs också om botspeak, bot code och spambot.
[ord på bot] [mjukvarurobotar] [ändrad 18 november 2018]
ett skadeprogram, en så kallad trojansk häst. – Zlob följer med när man laddar ner vissa program för uppspelning av videofiler. Sedan visar Zlob på den infekterade datorn en varning för att datorn är infekterad med spionprogram, och rekommenderar ett virusskydd mot det. Om man då laddar ner det programmet följer det med ett skadligt program som kan ställa till problem både för värddatorn och för nätverket. Zlob upptäcktes 2005. – En variant av Zlob heter Dnschanger.
[skadeprogram] [ändrad 2 maj 2020]
smygprogram som har gjorts så att det är extra svårt att avlägsna det när man väl har upptäckt det. Det kan avsiktligt vara skrivet så att det får avinstalleringsfunktionen i Windows att krångla. Det klänger sig fast vid hårddisken som en havstulpan (barnacle) på en båtbotten, därav namnet.
[skadeprogram] [ändrad 13 januari 2018]
skurk, rövare, laglös; en som avsiktligt bryter mot accepterade regler. Observera stavningen: rogue, inte rouge, som betyder röd. – Ibland: kort för rogue security software – skurkaktiga säkerhetsprogram, skurkar – program som marknadsförs med att de stoppar virus och andra hot, men som i själva verket ställer till skada och/eller samlar in information om användaren. – Se också rogue web server.
[it-säkerhet] [skadeprogram] [språktips] [ändrad 19 maj 2017]
(engelska botnet, se bot) – uttalas ”båttnätt” – ett antal datorer som har infekterats av skadeprogram, och som därför kan fjärrstyras av angriparen utan ägarens vetskap. – En infekterad dator i ett botnät kallas för zombie. – Botnetprogrammen, så kallade trojanska hästar, installeras utan att datorernas ägare märker något (se smygprogram och scrumping). Programmen brukar vara till för sabotage, ofta mot tredje part (se distribuerad överbelastningsattack), eller annan brottslig verksamhet. – Fördelen för angriparen, som kallas för bot herder, är att det är svårt att spåra angreppen längre tillbaka än till den infekterade datorn (zombien). – Botnetprogram kan fungera självständigt, men de kan också fjärrstyras av den som har installerat dem. (Se command and control server, ledningsserver.) De samverkar med varandra. – I princip finns det inget som hindrar att botnättekniken används för seriösa och hederliga ändamål, men det är ovanligt. – För att upptäcka och avlägsna botnät kan det räcka med vanliga antivirusprogram. Det finns också specialiserade skyddsprogram, botnet scanners, på svenska botnätskannrar. – Läs mer i Wikipedia. – Ordet bot är kort för robot. – Se också botcloud.
[bot] [skadeprogram] [ändrad 19 januari 2018]
(command and control server) – server som styr ett botnät. (Alltså skadeprogram som har infekterat ett stort antal datorer utan att ägarna märkt något.) – Command and control, förkortat C2, är en militär term som på svenska motsvaras av ledning.
[skadeprogram] [ändrad 9 februari 2020]