trådkapning

  1. – det att någon tar över en diskussion på internet (en tråd) med ovidkommande inlägg. Det leder till att diskussionen börjar handla om något annat än vad den skulle handla om. Se också crossposting och avämnes;
  2. – ett sätt att sprida skadeprogram genom diskussioner på nätet. Angriparen skaffar sig först på något sätt användarnamn och lösenord för en deltagare i diskussionen. Det bör vara en anställd på en organisation som ska attackeras. Angriparen använder sedan de uppgifterna för att logga in på den diskussion det gäller. Där bifogar angriparen skadeprogrammet som en bilaga till ett tidigare inlägg. Förhoppningen är att andra deltagare i diskussionen ska öppna bilagan, som ju tycks komma från en betrodd person, och därmed installera skadeprogrammen.

– På engelska (båda betydelserna): thread hijacking.

[diskussioner] [it-säkerhet] [30 maj 2021]

PYMK

people you may knowFacebooks förslag om personer som man kanske vill ha som ”vänner”. – PYMK‑förslagen är ibland långsökta och svåra att förstå – de kan gälla personer som man aldrig har hört talas om. Förklaringen är att Facebook bygger upp något som kallas för skuggprofiler (shadow profiles – en term som Facebook inte gillar) av sina användare. (Se profil.) Skuggprofilerna innehåller mer information än vad användarna själva har matat in i sitt Facebook‑konto. En delförklaring är att Facebook ber sina användare att ge Facebook tillgång till deras adressböcker på datorer och mobiltelefoner. Om en användare gör det kan det räcka med att ett telefonnummer från adressboken återfinns hos en annan Facebook‑användare för att Facebook ska komma med ett PYMK‑förslag. – Se denna artikel från Gizmodo (från 2017).

[förkortningar på P] [personlig integritet] [sociala nätverk] [28 april 2021]

Safe tech act

ett amerikanskt lagförslag om att ge utgivare av sociala medier och diskussionsforum visst juridiskt ansvar för det som deltagarna publicerar. – Safe Tech Act lades fram i februari 2021 av de demokratiska senatorerna Mark Warner, Mazie Hirono, och Amy Klobuchar. Det är en modifiering av Section 230 av Communications decency act, som säger att utgivare av sociala medier och diskussionsforum är immuna mot åtal för vad deltagarna publicerar. – Section 230 har sedan slutet av 2010‑talet kritiserats i USA både från vänster och höger. – Safe Tech Act säger att immuniteten inte ska gälla åtal för olaga förföljelse, trakasserier och olaga hot. Den gäller inte heller åtal för vållande till annans död, och den stipulerar att utgivarna är tvungna att rätta sig efter förelägganden från domstol, till exempel att inlägg ska tas bort. – Se senator Mark Warners webbsidor.

[lagar] [sociala medier] [15 februari 2021]

cyberoligark

benämning på de största it-företagen och deras ägare, i synnerhet de största inom sociala medier. – Alltså främst Facebook och Twitter, men även andra som har möjlighet att påverka vilken information och vilka åsikter som släpps fram. – Uttrycket cyberoligarker användes av Frankrikes finansminister Bruno Le Maire i januari 2021 med anledning av att bland andra Twitter hade stängt av USA:s president Donald Trump efter stormningen av USA:s kongress. – En oligark är en medlem av en oligarki, alltså ett fåtalsvälde.

[företag] [sociala medier] [13 januari 2021]

reply guy

”svarskille” – en person, vanligtvis man, som skriver för många och irriterande kommentarer till inlägg på Twitter eller andra sociala medier. Särskilt om det är kvinnor som har skrivit inläggen. En reply guys kommentarer är ofta hållna i en familjär ton, som om han kände den som han riktar kommentarerna till, samtidigt som han kan vara nedlåtande (”lilla gumman”), mästrande eller förolämpande. I vissa fall skriver reply guys så många kommenterar till samma inlägg att det blir svårt att följa den seriösa konversationen. Sea lioners är en typ av reply guy. Nio typer av reply guys beskrivs här: länk. En ironisk konstitution för reply guys finns på denna länk. – För att försvåra för reply guys införde Twitter i augusti 2020 möjligheten att begränsa rätten att kommentera.

[illa omtyckta personer] [sociala medier] [13 augusti 2020]

Stop hate for profit

en kampanj som uppmanar företag att inte köpa annonser i sociala medier så länge som sociala medier ger utrymme åt hatbudskap. – Stop hate for profit grundades i juni 2020, och i slutet av månaden hade ett 60‑tal företag anslutit sig (se lista). De företagen har alltså slutat att annonsera i sociala medier. Flera andra företag, bland annat Coca‑Cola och Unilever, har i juni 2020 meddelat att de slutar annonsera i sociala medier under en begränsad tid. – Se stophateforprofit.org.

[kampanjer] [näthat] [sociala medier] [30 juni 2020]

BUMMER

beteckning på sociala medier i Jaron Laniers bok Ten arguments for deleting your social media accounts right now (länk) från 2018 (svensk översättning: Tio skäl att genast radera dina sociala medier, 2019). – BUMMER uppges i boken vara en förkortning av Behavior of users modified and made into an empire for rent. Annars är bummer ett engelskt kraftord för besvikelse, ungefär som fan också!

[förkortningar på B] [sociala medier] [ändrad 27 december 2021]