gräsrotsfinansiering

svenska för crowd­­funding – finansiering av ett projekt med frivilliga bidrag från privat­­­personer. Även: folkfinansiering, medborgarfinansiering. – Insamlingen sker genom en kampanj på på internet. Bidragsgivarna ger bort pengarna. Det handlar alltså inte om lån eller köp av aktier. Men bidragsgivarna kan belönas med ett exemplar av den färdiga produkten eller på andra sätt. – Även företag som har råd att finansiera projekt med egna pengar använder ibland kampanjer för gräsrotsfinansiering som ett sätt att mäta intresset för projektet. – En sajt som har specialiserat sig på sådana kampanjer är Kick­starter. – Gräsrotsfinansiering är i Sverige skattepliktig i vissa fall, se information från Skatteverket (länk)– Se också crowd.

[finansiering] [gräsrotsbaserat] [ändrad 19 mars 2018]

crowdsourcing

massförfrågan, massbaserad problemlösning, gräsrotsbaserat problemlösning – det att man genom internet tar hjälp av allmän­heten för att lösa upp­gifter eller utveckla pro­dukter. – Upp­drags­givaren lägger ut uppgiften på internet och låter alla som vill vara med. Det behöver inte finnas någon person­lig kontakt mellan upp­drags­­givare och deltag­are. Man kan låta intres­se­rade lämna in förslag som uppdrags­givaren väljer bland, eller man kan låta de intresse­rade rösta fram en lösning. Det före­kommer att det bästa förslaget belönas, men det är inte alltid så. Metoden har använts i katastrof­hjälp, till exempel efter jord­bäv­ningen i Haiti 2010. – Ut­trycket crowd­sourcing myntades 2006 av den ameri­kanska journal­isten Jeff Howe i artikeln The rise of crowd­sourcing. Ordet an­spelar på out­sourcing (utläggning av arbete), se också försörj­ning (sourcing). – Läs också om crowd, crowd mining samt friend­sourcing, crime­sourcing, unsourcing, co-creation och Ushahidi.

[gräsrotsbaserat] [produktutveckling] [ändrad 24 september 2018]

tagjacking

”taggnappning” – användning av en ”lånad” hash­­tagg för spridning av reklam eller annat ovidkommande. – Påhittat exempel: en grupp vänner på Twitter börjar använda en hashtagg, #festenilördags, för att skriva om festen i lördags. Det gör att de snabbt kan sortera fram tweetar om den festen ur flödet. Tag­­jacking innebär att någon utomstående sätter samma hashtagg på ovid­kom­mande inlägg, reklam eller annat, och på så sätt saboterar samtalet om festen. Mer utstu­derat är att skriva inlägg, märkta med hashtaggen, som först verkar relevanta, men som inne­håller länkar till reklam, porr eller annat.

[bluff och båg] [sociala medier] [ändrad 2 mars 2018]

socialbot

social robot – datorprogram som skapar kontonsociala nätverk och presenterar sig som människa. Syftet är ofta att komma åt privat information eller att kartlägga medlemmar av nätverket. – En socialbot som har skaffat ett konto (robotkonto)Face­book eller annat socialt nätverk skickar vänförfråg­ningar till andra med­lemmar, och om det lyckas samlar den in personlig information om de personerna. Informationen används sedan i kommersiella eller suspekta syften, och den kan också användas för att bygga upp andra social­botar med mer tro­värdig bak­grund. – Ut­talas socialbått. – Stavas på engelska också social bot. – Läs mer i denna studie (från 2011).

[bluff och båg] [bot] [mjukvarurobotar] [sociala nätverk] [ändrad 10 juni 2019]

trollfilter

åtgärd som utestänger troll från diskussioner på internet. Alltså personer som skriver provocerande, hatiska, kränkande eller olagliga saker, vanligtvis anonymt. – Notera att det inte finns något program som kallas för trollfilter. Vanligtvis brukar ”trollfilter” innebära att man kräver registrering och inloggning för alla som vill göra inlägg i en diskussion. – Se också bozo filter.

BBS-lagen

Lag om ansvar för elektroniska an­slags­­tavlor – svensk lag om vem som ansvarar för inne­­hållet på allmänna forum på internet eller i andra datornät. (Se BBS.) – Lagen kräver bland annat att den som tillhandahåller ett sådant forum ska hålla upp­sikt över det som pub­li­ce­ras och ta bort inlägg som strider mot lagen, till exempel otillåtna person­­upp­­gifter, bilder på sexuella över­grepp mot barn och hets mot folkgrupp. – BBS‑lagen är inte tillämp­lig på forum som skyddas av ytt­rande­­fri­­hets­­grund­lagen (YGL). – Lagtexten finns här.

[juridiska lagar] [sociala medier] [yttrandefrihet] [ändrad 2 juli 2017]

kommentarsfält

(comment field eller comments field) – även: kommentarfält – textruta nedanför tidningsartiklar och bloggar, avsedd för läsarnas kommentarer. (Ofta kallas hela listan med kommentarer för kommen­tars­fältet.) Läsare kan skriva kommentarer direkt i fältet, och de publiceras antingen direkt eller efter gransk­ning och god­kännande (se moderering). Det kan krävas att läsaren först registrerar sig och / eller att hon löser en uppgift för att bevisa att hon är en människa (se robot­filter), så att man slipper kommentar­spam som skrivs av automatiska program. – Jäm­för med kommentars­ruta för engelska shoutbox. – Läs också om kommen­tars­fält för alla.

[diskussioner] [ändrad 2 februari 2018]