diaspora*

  1. ett program för sociala nätverk, skrivet i öppen käll­kod. Syftet med diaspora* (skrivs så) är att an­vänd­arna ska kunna vara med i ett Facebook‑liknande nät­verk utan att behöva lämna ifrån sig per­son­liga uppgifter till en central server. – Proj­ektet dia­spora* startades 2010 av en grupp studenter i New York. – Arbetet bakom diaspora* beskrevs i boken More awesome than money (länk) av Jim Dwyer. – Läs mer på diasporafoundation.org. – Jäm­­för med Free­dom box, Mycube†, Syme och Tent.io†;
  2. – ett internetbaserat dator­spel som var populärt runt år 2000, numera nerlagt. – Se Wikipedia.

– Ordet: Diaspora är grekiska och betyder unge­fär det utspridda eller det skingrade. Det an­vänds främst om judar ”i för­­sking­ringen” – i diasporan –, men också om andra folk­­­ som inte bor i sina ursprungliga hemländer.

[distribuerade sociala nätverk] [nerlagt] [personlig integritet] [spel] [ändrad 27 mars 2018]

antisociala nätverk

(anti-social networks) – omvändning av sociala nätverk: i stället för att ha en lista över vänner, som man utbyter in­for­ma­tion med, gör man upp en lista med fiender. Man kan sedan bli ”vän” med fien­der­nas fiender. Antisociala nätverk bör främst (men inte alltid) ses som skämt. – Kända antisociala nät­verk är (var) Enemy­book, Hatebook och Snubster, alla nerlagda (2016), men 2016 kom den antisociala dejtingappen Hater (haterdater.com). – Läs också om det antisociala bloggverktyget txt.fyi.

[kuriosa] [sociala nätverk] [ändrad 17 januari 2018]

LinkedIn

socialt nätverk inriktat på arbete och karriär. – LinkedIn har en mer seriös prägel än Face­book och Myspace. Det är anpassat för den som vill bygga upp ett pro­fessionellt kontakt­nät, presentera sig för tänk­bara arbets­givare (man kan lägga upp sin merit­för­teck­ning på sajten) och utbyta tips och råd med kollegor. – LinkedIn har ett forum för frågor och svar där man kan betyg­sätta svaren. Personer som svarar ofta och bra acku­mu­lerar höga betyg och får status som experter. – LinkedIn öppnades 2003 i USA, och hade 2016 ungefär 105 miljoner aktiva användare. – Finns på linkedin.com. – I juni 2016 blev det klart att Microsoft köper LinkedIn för 26 miljarder dollar.

Jaiku

ett nerlagt socialt nätverk för mikrobloggar. Det fanns 2006–2012. – Jaiku påminde om Twitter, men var något äldre. Jaiku öppnades för all­män­heten i juli 2006 av Jyri Enge­ström och Petteri Koponen i Helsing­fors. Namnet Jaiku anspelade på den japanska dikt­formen haiku – mikro­blog­gan­det ansågs påminna om de kon­cent­re­rade formu­le­ringarna i haikudikter – och på jojk. – Jaiku såldes i oktober 2007 till Google. I januari 2009 med­de­lade Google att all utveck­ling av Jaiku inom Google skulle upp­höra av bespa­rings­skäl. Och i januari 2012 lades Jaiku ner. – Käll­koden till Jaiku är till­gäng­lig som öppen källkod under namnet Jaiku­engine, se här.

[nerlagt] [sociala medier] [ändrad 25 september 2018]

flame bait

”flejmbete” – avsiktligt provokativt inlägg; brandfackla – inlägg i diskussion på internet, gjort enbart för att framkalla hetsiga reaktioner. – Se flame. – De som lägger ut flame baits kallas på svenska för flejmare. – Se också troll.

[diskussioner] [ändrad 9 mars 2018]

post

  1. – på engelska record – i databaser: samman­­hörande data om en person, ett föremål eller en händelse. Brukar visas som en rad (row) i en tabell. Varje post be­står i sin tur av ett eller flera fält, som namn, adress, telefon­nummer. Posten identi­fieras av ett nyckel­­fält, till exempel personnummer;
  2. – a post – ett in­lägg (i diskussion på inter­net). Den engelska termen post eller posting an­vänds ofta på svenska i denna betydelse. Skriv hellre in­lägg. – To postatt göra ett in­lägg (i diskussion på inter­net), att publi­cera ett inlägg, att göra ett in­lägg; även att posta (med engelsk­­påverkat uttal – ”Hon har postat det på Face­book”). Ursprunglig betydelse av engelska to post är att sätta upp eller att anslå [ett plakat];
  3. – kort för post-production. – ”We’ll fix it in post” – ”vi rättar till det i postproduktion”, ofta underförstått: ”vi skjuter upp pro­blemet tills vidare”.

– Se också item och e‑post.

[databaser] [diskussioner] [jargong] [ändrad 4 september 2018]

medium

det som bär, innehåller eller förmedlar något:

  1. – företag och infrastrukturer som förmedlar ord, ljud och bild som massmedier, etermedier;
  2. – fysiska bärare av information, som papper, film, magnetband, dvd och usb-minnen, hårddiskar och flashlagring;
  3. – tekniska system som förmedlar ord, ljud eller bild, som telefonnät, bredband, kabelnät;
  4. – signalbärare som kopparkabel, optisk fiber och radiovågor;
  5. – Medium – amerikanskt företag som erbjuder en webbaserad plattform för publicering av olika slags material. Grundat 2012, se medium.com.

– Ordet bör användas om det som förmedlar eller förvarar information, inte om informationen som sådan – inte om det som förmedlas. – Ordet: Medium böjs så här: ett medium, det mediet, flera medier, medierna. Mass­medium – massmedier. I samman­­sätt­ningar: medie-: medie­analys, mass­medie­forskning. – Den engelska termen multi­media (som börjar bli ålder­domlig) kan, om den behövs, ersättas med multi­medier. – Formen media är latinskt flertal, och ska inte användas på svenska; absolut inte som ental. – Se också Medie­språk­gruppens re­kom­men­da­tioner (länk en bit ner på sidan under Sub­stan­tiv.) – Se också gammel­­medier, multi­medier, rich media och sociala medier.

Cisco Eos

nerlagd utvecklingsplattform för interaktiva sociala webbplatser, avsedd för musik- och filmbolag. Avvecklad under 2011. – Webbplatser som var baserade på Cisco Eos skulle kunna tillhandahålla musik och video gratis eller mot betalning, samtidigt som det skulle vara svårt eller omöjligt att kopiera filer olovligt. Webb­platserna skulle också kunna fungera som sociala nätverk eller communities för folk med samma intressen. I typfallet skulle musikbolaget göra en webbplats för varje artist för att knyta till sig artistens beundrare och för att tillhandahålla musik, bilder, video och annan information om just den artisten. – Mer på Wikipedia. – Namnet: Eos var ingen förkortning, utan namnet på en grekisk gudinna.

[nerlagt] [sociala medier]

nätetikett

(netikett, nätikett, på engelska netiquette) – god ton på internet. – Trots att inter­net ibland fram­ställs som en häx­brygd av bomb­­recept och pornografi har det växt fram ett antal regler som de flesta följer i diskussionsforum, i chatt och i sociala nät­verk:

  1. – man skriver inte hela meningar eller delar av meningar med stora bokstäver: det räknas som att SKRIKA;
  2. – inga personangrepp, hets mot folkgrupp och liknande är acceptabla;
  3. – man väljer sina ord med tanke på att ironi och dubbel­tydig­heter inte alltid upp­fattas i skrift. Humörfigurer eller emoji kan därför användas för att markera skämt och ironi;
  4. – man lägger inte sina inlägg i fel diskussions­forum – oavsett hur angelägna man själv tycker att de är (se crossposting);
  5. – reklam var länge tabu på inter­net, och:
  6. – alla avskyr spam.

– Ordet netiquette skapades 1995 av Sally Hambridge, då anställd på Intel och medlem av internets tekniska ledningsgrupp IETF. Hennes riktlinjer för nätetikett har publicerats i IETF:s officiella do­ku­ment­a­tion RFC, klicka här.

– Läs också om Godwins lag och om gadgetiquette.

[diskussioner] [internet] [ändrad 3 juli 2019]

Flashback

  1. Tecknat katthuvud i serieteckningsstil med cigarrett i munnen.
    Symbol för Flashback.

    – ett svenskt diskussions­forum på internet, känt för sin kompromiss­lösa syn på yttrande­frihet. – Flashback har funnits på internet i olika former sedan 1995. Tidigare fanns en tryckt tidning med samma namn. Grundare är Jan Axelsson. – Flash­back dömdes 2002 till höga skade­stånd för att ha publicerat namnet på en dömd brottsling. Jan Axelsson och hans före­tag förbjöds då också att driva diskussions­forum på internet i Sverige. Flash­back öppnades då på en utländsk server. Företagsstrukturen bakom Flash­back har sedan dess gjorts om flera gånger. – Flash­back tillåter mycket frispråkiga inlägg, men har som policy att ta bort inlägg som strider mot svensk lag. Kritiker anser ändå att Flash­back ger utrymme åt rasistiska och sexistiska in­lägg och åt hetskampanjer mot personer, näthat. Aftonbladet hade i februari 2015 en mycket kritisk artikel­serie om Flash­back. – Debattörer på Flash­back har flera gånger utfört gott journalistiskt arbete, och 2011 fick Flash­back Sveriges Radios journalist­­pris Medie­ormen (se länk). – Se flashback.org. – Flash­back driver också en anonymitetsserver;

  2. – en trojansk häst som infekterar Mac-datorer. Flash­back upptäcktes i slutet av 2011. Flash­back utnyttjar en sår­bar­het i den version av Java som används på Mac. Oracle rättade till sår­bar­heten i Java i början av 2012, men det dröjde ytterligare ett par månader innan Apple skickade ut den rättade versionen. – Mer i Wikipedia.

[diskussioner] [skadeprogram] [yttrandefrihet] [ändrad 26 februari 2018]