/b/

ett diskussionsforum på sajten 4chan, känt som grogrund för trender (mem) bland ameri­kanska ung­domar. Men det mesta på /b/ är por­no­grafi. Nästan alla inlägg på /b/ är skrivna under namnet Anony­mous, som på /b/ räknas som en särskild person. – Se boards.4chan.org/b/.

[diskussioner] [ändrad 30 oktober 2019]

B

  1. Bförkortning för byte. Skrivs med stort B. – Det är ingen officiell förkort­ning, men används ändå: MB för megabyte, GB för gigabyte, TB för terabyte och så vidare. – Det förekommer också att bit för­kortas med litet b, men undvik det. Det är risk för sammanblandning med B för byte. Skriv bit även i förkortningar, alltså kbit för kilobit, Mbit för megabit och Gbit för gigabit;
  2. – beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda diskett-stationen på datorer med DOS eller Windows. Skrivs ofta B: med kolon, eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan en­hets­bok­staven och den följande filspecifikationen (alltså be­teckningen på den fil på disketten som man vill öppna). Mo­derna datorer använder inte disketter, så en­hets­bok­stäverna A och B används normalt inte längre. – Se också A och C;
  3. – se /b/ (diskussionsforum);
  4. – se ctrl-b.
  5. – förkortning för bel, se decibel;
  6. – ett numera mycket ovanligt programspråk som utvecklades i slutet av 1960‑talet på Bell Labs av Ken Thompson och Dennis Ritchie. Det ses som en föregångare till det desto mer framgångsrika programspråket C.

[datalagring] [diskussioner] [förkortningar på B] [grafiskt användargränssnitt] [måttenheter] [programspråk] [tangentbord] [typografi] [ändrad 17 december 2019]

FOE

  1. – CERT FOE – Failure observation engine – även känt som BFF, Basic fuzzing framework – ett program för säkerhetstestning av Windows-program. BFF finns också för andra operativsystem. Utvecklat av CertCC. – Cert FOE / BFF testar säkerheten i program genom att mata in felaktiga indata. Utfallet ger en bild av vilka fel programmet kan hantera och vilka fel som får det att krascha. – Se CertCC:s webbsidor;
  2. – FoE, se Feed over email.

[bloggar] [e-post] [förkortningar på F] [it-säkerhet] [testning] [windows] [ändrad 7 september 2018]

blogject

an object that blogs – ett föremål som bloggar om sig själv. Före­målet har pro­gram­me­rats att regel­bundet lägga upp in­for­ma­tion om var det finns, vart det är på väg, vad som finns i om­giv­ningen, tem­pe­ratur och annat som kan upp­fattas auto­ma­tiskt. (Om före­målet i stället tweetar kallas det för tweetject.)

[bloggar] [ändrad 26 februari 2019]

Twitter

ett socialt medium för mikro­bloggar. Varje användare kan lägga in korta meddelanden på, tidigare, högst 140 tecken – samma max­längd som för sms. Hösten 2017 kör Twitter försök med en maxlängd på 280 tecken (se Twitters blogg). Med­de­lan­dena kallas för tweetar, och att skriva med­del­an­den kallas för to tweet, på svenska att tweeta (Twitters term på svenska) eller att twittra. Dessa meddelanden kan användarens kontakter (följare) i Twitter läsa och kommentera. – Twitter öppnades för allmänheten i ok­to­ber 2006, och hade över två miljoner användare i juli 2008. I november 2013 börsintroducerades Twitter. – Twitter har fått med­tävlare, men den mest kända, numera av­veck­lade Jaiku†, var faktiskt i gång före Twitter. – Se twitter.com.

[bloggar] [sociala medier] [ändrad 28 september 2017]

smurfing

– smurfning – allmänt för ord fusk, fiffel och annat fult. Exempel:

  1. – se smurf;
  2. – i datorspel på nätet: att spela under falskt namn (alltså ett annat namn än det som spelaren brukar använda). Görs ibland av skickliga spelare som vill spela mot svagare spelare och vinna, eller för att ex­pe­ri­men­t­era;
  3. – att göra inlägg på diskussionsforum under falskt namn, till exempel därför att man skriver sådant som gör att man riskerar att bli av­stängd. – Jämför med strawman;
  4. – se vote smurfing. – Jäm­för med spoof;
  5. – i finanser: att kringgå reglerna för rapport­e­ring av finansiella transaktioner. Kallas också för structuring.

[bluff och båg] [diskussioner] [företag och ekonomi] [jargong] [spel] [ändrad 11 december 2018]

Facebook

det mest kända sociala nät­verket. – Face­book är mer vuxet (eller studentartat) än Myspace, men det har en mer lekfull prägel än LinkedIn. Det beror bland annat på att Facebook tillåter att man lägger in program, som spel och tester, som har utvecklats externt. – Face­­book hade enligt egna uppgifter över 2,4 miljarder aktiva användare i början av 2019. Medlemskap är gratis. – Face­­book grundades 2004 som ett kontaktnät för studenter på Harvard. I september 2006 öppnades det för alla över 13. – Face­­book har kritiserats för att infor­ma­tionen som medlemmarna publicerar möjlig­gör kart­lägg­ning av enskilda personers intressen och kontaktnät. Det var länge omöjligt för före detta medlemmar att radera sin information på Face­book, men detta ändrades i början av 2008. (Se också Facebook suicide.) – Face­book finns på facebook.com. – I augusti 2014 kriti­serades Facebook bland annat från LGBT-håll efter att ett antal medlemmar hade ute­slutits för att de inte an­vände sina riktiga namn. Uteslutningarna drabbade bland annat dragshowartister. – Facebook kallas ibland för FB eller Fejan. – Se också facerape. – Läs också om Graph Search. – Från 2011 ryktades det om en mobil­tele­fon från Facebook. I april 2013 visade Facebook i stället upp Facebook Home†, en Facebookbaserad användar­miljö för mobiltelefoner. – Se också Facebook Autofill. – Facebook anordnar utvecklar­konfe­rensen F8. – Läs också om skandalen med Cambridge Analytica och om organisationen Freedom from Facebook and Google. – I december 2018 avslöjades att Facebook har låtit minst 150 företag, däribland Microsoft med sökmotorn Bing, ta del av information om Facebooks medlemmar, bland annat deras kontaktlistor. Se artikel i New York Times. – I juni 2019 bekräftade Facebook att företaget i samarbete med andra företag tänker lansera en kryptovaluta, Libra.

[sociala nätverk] [ändrad 18 juni 2019]

Facebook Autofill

avvecklad tjänst som skulle underlätta betalningar vid köp på smart mobil. När användaren beställde något från en app på mobilen fylldes an­vänd­a­rens kontokortsinformation i automatiskt. Det förutsatte att in­for­ma­tionen har lagrats på Facebook. Det krävdes också att företaget som tar emot be­tal­ningen har anpassat appen för tjänsten. – Autofill with Face­book in­tro­du­ce­rades i USA hösten 2013, men lades senare ner. I stället började Face­book under 2015 testa en funktion som fyller i användarnas per­son­upp­gifter automatiskt när hon klickar på en annons: annonsören får då till­gång till uppgifterna.

[betalningar] [nerlagt] [sociala nätverk] [ändrad 24 september 2017]