antisociala nätverk

(anti-social networks) – omvändning av sociala nätverk: i stället för att ha en lista över vänner, som man utbyter in­for­ma­tion med, gör man upp en lista med fiender. Man kan sedan bli ”vän” med fien­der­nas fiender. Antisociala nätverk bör främst (men inte alltid) ses som skämt. – Kända antisociala nät­verk är (var) Enemy­book, Hatebook och Snubster, alla nerlagda (2016), men 2016 kom den antisociala dejtingappen Hater (haterdater.com). – Läs också om det antisociala bloggverktyget txt.fyi.

[kuriosa] [sociala nätverk] [ändrad 17 januari 2018]

LinkedIn

socialt nätverk inriktat på arbete och karriär. – LinkedIn har en mer seriös prägel än Face­book och Myspace. Det är anpassat för den som vill bygga upp ett pro­fessionellt kontakt­nät, presentera sig för tänk­bara arbets­givare (man kan lägga upp sin merit­för­teck­ning på sajten) och utbyta tips och råd med kollegor. – LinkedIn har ett forum för frågor och svar där man kan betyg­sätta svaren. Personer som svarar ofta och bra acku­mu­lerar höga betyg och får status som experter. – LinkedIn öppnades 2003 i USA, och hade 2016 ungefär 105 miljoner aktiva användare. – Finns på linkedin.com. – I juni 2016 blev det klart att Microsoft köper LinkedIn för 26 miljarder dollar.

Jaiku

ett nerlagt socialt nätverk för mikrobloggar. Det fanns 2006–2012. – Jaiku påminde om Twitter, men var något äldre. Jaiku öppnades för all­män­heten i juli 2006 av Jyri Enge­ström och Petteri Koponen i Helsing­fors. Namnet Jaiku anspelade på den japanska dikt­formen haiku – mikro­blog­gan­det ansågs påminna om de kon­cent­re­rade formu­le­ringarna i haikudikter – och på jojk. – Jaiku såldes i oktober 2007 till Google. I januari 2009 med­de­lade Google att all utveck­ling av Jaiku inom Google skulle upp­höra av bespa­rings­skäl. Och i januari 2012 lades Jaiku ner. – Käll­koden till Jaiku är till­gäng­lig som öppen källkod under namnet Jaiku­engine, se här.

[nerlagt] [sociala medier] [ändrad 25 september 2018]

flame bait

”flejmbete” – avsiktligt provokativt inlägg; brandfackla – inlägg i diskussion på internet, gjort enbart för att framkalla hetsiga reaktioner. – Se flame. – De som lägger ut flame baits kallas på svenska för flejmare. – Se också troll.

[diskussioner] [ändrad 9 mars 2018]

post

  1. – på engelska record – i databaser: samman­­hörande data om en person, ett föremål eller en händelse. Brukar visas som en rad (row) i en tabell. Varje post be­står i sin tur av ett eller flera fält, som namn, adress, telefon­nummer. Posten identi­fieras av ett nyckel­­fält, till exempel personnummer;
  2. – a post – ett in­lägg (i diskussion på inter­net). Den engelska termen post eller posting an­vänds ofta på svenska i denna betydelse. Skriv hellre in­lägg. – To postatt göra ett in­lägg (i diskussion på inter­net), att publi­cera ett inlägg, att göra ett in­lägg; även att posta (med engelsk­­påverkat uttal – ”Hon har postat det på Face­book”). Ursprunglig betydelse av engelska to post är att sätta upp eller att anslå [ett plakat];
  3. – kort för post-production. – ”We’ll fix it in post” – ”vi rättar till det i postproduktion”, ofta underförstått: ”vi skjuter upp pro­blemet tills vidare”.

– Se också item och e‑post.

[databaser] [diskussioner] [jargong] [ändrad 4 september 2018]

medium

det som bär, innehåller eller förmedlar något:

  1. – företag och infrastrukturer som förmedlar ord, ljud och bild som massmedier, etermedier;
  2. – fysiska bärare av information, som papper, film, magnetband, dvd och usb-minnen, hårddiskar och flashlagring;
  3. – tekniska system som förmedlar ord, ljud eller bild, som telefonnät, bredband, kabelnät;
  4. – signalbärare som kopparkabel, optisk fiber och radiovågor;
  5. – Medium – amerikanskt företag som erbjuder en webbaserad plattform för publicering av olika slags material. Grundat 2012, se medium.com.

– Ordet bör användas om det som förmedlar eller förvarar information, inte om informationen som sådan – inte om det som förmedlas. – Ordet: Medium böjs så här: ett medium, det mediet, flera medier, medierna. Mass­medium – massmedier. I samman­­sätt­ningar: medie-: medie­analys, mass­medie­forskning. – Den engelska termen multi­media (som börjar bli ålder­domlig) kan, om den behövs, ersättas med multi­medier. – Formen media är latinskt flertal, och ska inte användas på svenska; absolut inte som ental. – Se också Medie­språk­gruppens re­kom­men­da­tioner (länk en bit ner på sidan under Sub­stan­tiv.) – Se också gammel­­medier, multi­medier, rich media och sociala medier.

Cisco Eos

nerlagd utvecklingsplattform för interaktiva sociala webbplatser, avsedd för musik- och filmbolag. Avvecklad under 2011. – Webbplatser som var baserade på Cisco Eos skulle kunna tillhandahålla musik och video gratis eller mot betalning, samtidigt som det skulle vara svårt eller omöjligt att kopiera filer olovligt. Webb­platserna skulle också kunna fungera som sociala nätverk eller communities för folk med samma intressen. I typfallet skulle musikbolaget göra en webbplats för varje artist för att knyta till sig artistens beundrare och för att tillhandahålla musik, bilder, video och annan information om just den artisten. – Mer på Wikipedia. – Namnet: Eos var ingen förkortning, utan namnet på en grekisk gudinna.

[nerlagt] [sociala medier]

nätetikett

(netikett, nätikett, på engelska netiquette) – god ton på internet. – Trots att inter­net ibland fram­ställs som en häx­brygd av bomb­­recept och pornografi har det växt fram ett antal regler som de flesta följer i diskussionsforum, i chatt och i sociala nät­verk:

  1. – man skriver inte hela meningar eller delar av meningar med stora bokstäver: det räknas som att SKRIKA;
  2. – inga personangrepp, hets mot folkgrupp och liknande är acceptabla;
  3. – man väljer sina ord med tanke på att ironi och dubbel­tydig­heter inte alltid upp­fattas i skrift. Humörfigurer eller emoji kan därför användas för att markera skämt och ironi;
  4. – man lägger inte sina inlägg i fel diskussions­forum – oavsett hur angelägna man själv tycker att de är (se crossposting);
  5. – reklam var länge tabu på inter­net, och:
  6. – alla avskyr spam.

– Ordet netiquette skapades 1995 av Sally Hambridge, då anställd på Intel och medlem av internets tekniska ledningsgrupp IETF. Hennes riktlinjer för nätetikett har publicerats i IETF:s officiella do­ku­ment­a­tion RFC, klicka här.

– Läs också om Godwins lag och om gadgetiquette.

[diskussioner] [internet] [ändrad 3 juli 2019]

Flashback

    1. Tecknat katthuvud i serieteckningsstil med cigarrett i munnen.
      Symbol för Flashback.

      – ett svenskt diskussions­forum på internet, känt för sin kompromiss­lösa syn på yttrande­frihet. – Flashback har funnits på internet i olika former sedan 1995. Tidigare fanns en tryckt tidning med samma namn. Grundare är Jan Axelsson. – Flashback dömdes 2002 till höga skade­stånd för att ha publicerat namnet på en dömd brottsling. Jan Axelsson och hans före­tag förbjöds då också att driva diskussions­forum på internet i Sverige. Flash­back öppnades då på en utländsk server. Företagsstrukturen bakom Flash­back har sedan dess gjorts om flera gånger. – Flash­back tillåter mycket frispråkiga inlägg, men har som policy att ta bort inlägg som strider mot svensk lag. Kritiker anser ändå att Flash­back ger utrymme åt rasistiska och sexistiska in­lägg och åt hetskampanjer mot personer, näthat. Aftonbladet hade i februari 2015 en mycket kritisk artikel­serie om Flash­back, se denna länk. – Debattörer på Flash­back har flera gånger utfört gott journalistiskt arbete, och 2011 fick Flash­back Sveriges Radios journalistpris Medie­ormen (se länk). – Se flashback.org. – Flash­back driver också en anonymitetsserver;

    2. – en trojansk häst som infekterar Mac-datorer. Flash­back upptäcktes i slutet av 2011. Flash­back utnyttjar en sår­bar­het i den version av Java som används på Mac. Oracle rättade till sår­bar­heten i Java i början av 2012, men det dröjde ytterligare ett par månader innan Apple skickade ut den rättade versionen. – Mer i Wikipedia.

[diskussioner] [skadeprogram] [yttrandefrihet] [ändrad 26 februari 2018]

flame

  1. – flamma, eller med försvenskad stavning: flejmargt med­delande till någon på ett diskussions­forum; ofta en hel skur med sådana arga meddelanden till samma person. – To flame [somebody]att flamma [någon], även: att flejma – att publicera sådana inlägg. Det kan vara en reaktion på olämpliga inlägg på internet, som flooding eller spam, men det kan också sakna vettig anledning. – Läs också vad Datatermgruppen skriver (länk). – Se också flame bait och flame war samt troll;
  2. Flame on / Flame off – markering i meddelande om att här kommer det ett argt inlägg (respektive: här slutar det);
  3. – The Flame, Flame Award – se Usenix lifetime achieve­ment award;
  4. – Flame – ett avancerat infiltrationsprogram för industri­spionage, upptäckt i maj 2012. Det hade då tro­ligen varit spritt i flera år. – Flame angriper i första hand industri i Mellan­östern. Det upptäcktes av Kaspersky Labs, se pressmeddelande. Flame är en mask som inte sprids automatiskt från den infekterade datorn till andra datorer. Flame upptäcktes under sökningarna efter det förmodade skadeprogrammet Wiper. – Tidi­gare liknande infektioner är Duqu och Stuxnet.

[diskussioner] [skadeprogram] [utmärkelser] [ändrad 6 september 2018]