fråga

(query, även: search) –– om data­baser: begäran om information ur databasen. Det kan gälla ett urval information, eller att informationen ska ordnas på ett visst sätt. En fråga kan också, i svensk terminologi, vara en ändring eller strykning. – Fråga är den traditionella svenska termen för engelska query. –– En fråga kan begära ett urval av information (”ge mig en lista på alla kunder i databasen som bor i Malmö”), att informationen ska sorteras på ett visst sätt (efter efternamn, efter postnummer) eller en kombination av villkor. Man kan också använda sök­be­gräns­are, vilket innebär att bara en angiven del av data­basen ska genom­sökas. Frågor till en databas kan ställas av en användare eller av ett annat program. –– En fråga som ””ta fram namn och adress till alla villaägare som är mellan 30 och 50 och kör Volvo, och sortera dem efter ålder”” uttrycks då i ett frågespråk (query language) som SQL. Andra operationer, som att lägga till, ändra eller ta bort information i en databas kallas också ofta för frågor. – Läs också om lagrade procedurer och vyer (som är två olika saker). ––– Ordet sökning används mest av icke‑professionella användare och om sökningar i databaser som Google. Skillnaden mellan frågor i databaser och sökningar med sökmotorer är att frågorna i en databas formuleras med utgångspunkt i databasens strukturerade uppbyggnad. Exempel: vill man ha en lista över alla som bor i staden Nora räcker det med att söka efter ”Nora” i fältet ””Postort””. Man behöver inte söka igenom hela data­basen efter ordet ”Nora”, och man får därför bara träff på staden Nora, inte på alla som heter Nora i förnamn. Sökningar i sökmotorer är däremot som regel fri­text­sökningar, eftersom webbsidor och textdokument inte brukar vara strukturerade –– det finns inget enkelt sätt att avgöra ifall ”Nora” syftar på en kvinna eller på en stad, utan det får användaren räkna ut själv. – Se också uppslagning (look-up).

[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [ändrad 4 september 2018]

typeahead

  1. – typeahead find –– se autoförslag och inkrementell sökning;
  2. textbuffring –– det att en dator sparar användarens tangent­tryckningar när den inte hinner bearbeta dem omedelbart. Det som händer då är att användaren trycker på tangenterna, men inga tecken kommer upp på bild­skärmen. Vanligtvis kommer då efter några sekunder alla skrivna tecken upp på en gång (inklusive de repetitioner som användaren har gjort för att ingen­ting händer).

jokertecken

(wild card) –– tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i data­baser och med sök­motorer på webben. –Det finns två vanliga joker­tecken:

– Fråge­tecken brukar stå för exakt ett val­fritt tecken, och aste­risk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Ex­em­pel: h?nd ger träff på hand, hind och hund. Men katt* ger träff på ord som katt, Katte­gatt, katten, katter­na och katt­sand. –– Läs också om skal­match­ning och höger­trun­ke­ring. –– När man söker med så kallade regul­jära uttryck använder man andra tecken. –– Se också Datatermgruppen (länk).

[sökningar] [ändrad 7 september 2018]