relevans

om sökningar: hur bra resultatet av en sökning stämmer med sökvillkoren eller med vad den sökande tros söka efter. – Länge utgick man från att ju fler gånger som ett sökord förekom på en webbsida, desto mer relevant skulle sidan anses vara – men det kriteriet har blivit oanvändbart på grund av sökordspackning. Rankningssystem som PageRank utgår i stället från en bedömning av webbsidornas anseende, baserat på hur många andra sidor som länkar till dem. Andra faktorer som sökmotorn känner till om när det gäller den sökandes preferenser kan också spela in. Sökresultat från sökmotorer brukar ordnas med de mest relevanta svaren först. – På engelska: relevancy.

[sökningar] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]

mask

  1. – (worm) – skadeprogram som sprids från dator till dator och som fyller alla minnes­utrym­men i drabbade datorer med kopior av sig själv. – Skill­naden mot data­virus är att maskar inte förstör något. Men genom att över­­­belasta datorn och nät­verket gör maskarna att systemet blir lång­sam­mare och lång­sammare, och så små­ningom slutar att fungera. – Clifford Stolls bok The cuckoo’s egg från 1989 (En hacker i systemet, 1991), som be­skriver ett sabotage som verkligen har hänt, är troligen den bästa icke-tekniska intro­duk­tionen till maskar;
  2. – (mask – samma ord på svenska och engelska  – som i svenska maske­ring) – sök­villkor, gräns­snitt för sök­villkor: in­struk­tioner, ofta i form av en text­sträng, för sökning i en data­mängd; sida eller del av sida med fält som kan förses med in­struk­tioner för sådana sök­ningar. Man tänker sig en schablon som täcker över (=maskar) det som inte är relevant för sök­ningen. – Bör hellre kallas för sök­villkor eller sökmall, eftersom ordet mask har fått olyck­liga asso­cia­tioner, se ovan. – Se också sub­näts­mask.

[skadeprogram] [sökningar]

fråga

(query, även: search) –– om data­baser: begäran om information ur databasen. Det kan gälla ett urval information, eller att informationen ska ordnas på ett visst sätt. En fråga kan också, i svensk terminologi, vara en ändring eller strykning. – Fråga är den traditionella svenska termen för engelska query. –– En fråga kan begära ett urval av information (”ge mig en lista på alla kunder i databasen som bor i Malmö”), att informationen ska sorteras på ett visst sätt (efter efternamn, efter postnummer) eller en kombination av villkor. Man kan också använda sök­be­gräns­are, vilket innebär att bara en angiven del av data­basen ska genom­sökas. Frågor till en databas kan ställas av en användare eller av ett annat program. –– En fråga som ””ta fram namn och adress till alla villaägare som är mellan 30 och 50 och kör Volvo, och sortera dem efter ålder”” uttrycks då i ett frågespråk (query language) som SQL. Andra operationer, som att lägga till, ändra eller ta bort information i en databas kallas också ofta för frågor. – Läs också om lagrade procedurer och vyer (som är två olika saker). ––– Ordet sökning används mest av icke‑professionella användare och om sökningar i databaser som Google. Skillnaden mellan frågor i databaser och sökningar med sökmotorer är att frågorna i en databas formuleras med utgångspunkt i databasens strukturerade uppbyggnad. Exempel: vill man ha en lista över alla som bor i staden Nora räcker det med att söka efter ”Nora” i fältet ””Postort””. Man behöver inte söka igenom hela data­basen efter ordet ”Nora”, och man får därför bara träff på staden Nora, inte på alla som heter Nora i förnamn. Sökningar i sökmotorer är däremot som regel fri­text­sökningar, eftersom webbsidor och textdokument inte brukar vara strukturerade –– det finns inget enkelt sätt att avgöra ifall ”Nora” syftar på en kvinna eller på en stad, utan det får användaren räkna ut själv. – Se också uppslagning (look-up).

[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [ändrad 4 september 2018]

typeahead

  1. – typeahead find –– se autoförslag och inkrementell sökning;
  2. textbuffring –– det att en dator sparar användarens tangent­tryckningar när den inte hinner bearbeta dem omedelbart. Det som händer då är att användaren trycker på tangenterna, men inga tecken kommer upp på bild­skärmen. Vanligtvis kommer då efter några sekunder alla skrivna tecken upp på en gång (inklusive de repetitioner som användaren har gjort för att ingen­ting händer).

jokertecken

(wild card) –– tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i data­baser och med sök­motorer på webben. –Det finns två vanliga joker­tecken:

– Fråge­tecken brukar stå för exakt ett val­fritt tecken, och aste­risk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Ex­em­pel: h?nd ger träff på hand, hind och hund. Men katt* ger träff på ord som katt, Katte­gatt, katten, katter­na och katt­sand. –– Läs också om skal­match­ning och höger­trun­ke­ring. –– När man söker med så kallade regul­jära uttryck använder man andra tecken. –– Se också Datatermgruppen (länk).

[sökningar] [ändrad 7 september 2018]