e-posthygien

(email hygiene) – goda vanor som skyddar datorn mot datavirus och minskar mängden spam. Till exempel:

  • – att du aldrig öppnar e‑post­bilagor från okända av­sändare;
  • – att du aldrig svarar på spam. Då be­kräftar du nämligen att din e‑post­­adress finns och fungerar. När spammaren vet det kan hon sälja adressen vidare till andra spammare, och då får du ännu mer spam;
  • – du bör inte heller skicka kedje­brev vidare, i synnerhet inte virus­­varningar eller bluffar (hoaxes), som att stor­­företag skänker bort saker (se Anna Swelung);
  • – att du använder pro­gram som upp­täcker och stoppar data­virus, spion­­program och andra oönskade pro­gram.

Mail abuse prevention system

uppköpt amerikanskt företag som utvecklade teknik för att bekämpa spam. Numera del av Trend Micro, Företaget sammanställde och sände ut en förteckning över internetservrar som det ansåg borde svartlistas, eftersom de underlättade spridning av spam. Se realtime blackhole list. – Maps blev 2004 köpt av det amerikanska företaget Kelkea, som Trend Micro i sin tur köpte 2005. Maps teknik används nu i Trend Micros tjänst Email reputation services, se ers.trendmicro.com.

[spam] [uppköpt] [ändrad 24 januari 2018]

Can-Spam

Controlling the assault of non-solicited pornography and marketing act of 2003 – amerikansk lag mot spam. Det är den första lag mot spam som gäller i hela USA. – Lagen förbjuder inte spam (massutskick av e‑post­reklam) som sådan, men den förbjuder ett antal knep som spammare brukar använda. Can‑Spam ställer krav på alla som skickar reklam med e-post:

  1. – det ska tydligt framgå att det är reklam;
  2. – det ska finnas en sann och relevant ärenderad;
  3. – det ska finnas en användbar avsändar­adress;
  4. – och en fysisk postadress;
  5. – mottagaren ska kunna tacka nej till framtida utskick (opt‑out, se nej‑krav), och:
  6. – avanmälningar ska registreras inom tio arbetsdagar.

– Lagen kritiserades från början som tandlös. Hela lagtexten finns här.

[förkortningar på C] [lagar] [spam] [ändrad 17 december 2018]

robotfilter

uppgift som en besökare på en webb­­sida måste lösa för att be­visa att hon verk­ligen är en människa och inte en robot. Annars får hon inte tillgång till information eller tjänster. – Ofta är uppgiften att känna igen suddiga eller rör­liga bokstäver och siff­ror. Rätt svar ska skrivas in i ett fält på webbsidan. Sådana upp­gifter kallas på engelska oftast för captcha. – Robotfilter används för att hindra robotar (auto­matiska program) från att skaffa e‑post­konton eller andra konton, eller från att logga in automa­tiskt på tjänster och sociala medier. Ett robotfilter är ofta en förvrängd bild av siffror och bok­stäver som användaren måste känna igen och skriva in i ett fält. Tecknen är så förvrängda att en dator inte ska kunna tolka dem med teckenigen­­känning. Ett känt robotfilter, Gimpy (länk), är ut­format som flera vanliga ord, skrivna så att bokstäverna delvis över­­­lappar varandra. Andra robotfilter är gjorda som enkla dator­spel. Nyare robotfilter kräver att man markerar vilka av flera bilder som innehåller ett visst objekt, till exempel bilar eller skyltar. – Robotfilter an­vänds för att hindra automatiska spamprogram från att skaffa sig e‑postkonton och skicka spam från dem. Filter av Gimpys typ fungerar bra som spam­­­filter, men de förut­sätter att användaren inte är blind eller färgblind. Metoden har kritiserats för att den utestänger dessa grupper. Det finns därför alternativa robotfilter som använder ljud. – I oktober 2013 demonstre­rade det amerikanska före­taget Vicarious ett program som klarar robotfilter av typ captcha (länk). – Läs också om vidareutvecklingen Recaptcha (och No captcha recaptcha). – Om brister i robotfilter av typ captcha, se denna artikel från 2018. – Läs också om kontrollsvar (challenge‑response) och kognometri. – På svenska kallas robotfilter också för valideringskoder och robot­fällor. – Se också Datatermgruppen.

[it-säkerhet] [spam] [ändrad 20 december 2019]

social spam

socialt spam – oönskad reklam (spam) som sprids genom sociala nätverk. Detta kan ske genom att spammaren skaffar konton med falska identiteter, skaffar ”vänner” på nät­verket och sedan skickar spam till dem. Med användning av den falska identiteten kan spammaren också kartlägga vännernas nätverk av kontakter och utsätta även dem för spam. Andra metoder är att lägga upp special­sidor som verkar oskyldiga, men om man klickar på länkarna på dessa sidor hamnar man på spammarens sidor (med erbjudanden om potens­medel, sätt att bli rik kvickt eller annat). Det förekommer också att spammare lyckas manipulera andra användares sidor på sociala nätverk och lägga in länkar till spammarnas egna sidor. Sociala spammare kan också lägga upp ett antal falska konton och ha dem som ”vänner” för att ge intryck av att vara etablerad sedan länge på det sociala nätverket. – På engelska social spam, social spamming eller social networking spam.

[sociala nätverk] [spam] [ändrad 5 december 2019]

kräkpost

e-post som är oönskad på grund av sitt enfaldiga eller föråldrade innehåll, särskilt om det är något som mot­ta­garen har läst hundra gånger förut. Exempel är kedje­brev, virus­­varningar, vand­rings­sägner, uttjatade skämt, upprop och annan e‑post som folk skickar urskillningslöst till alla de känner. Kallas på engelska för barfmail, bacn, glurge eller meatloaf. Det kallas också för granny spam, efter­som det ofta skickas av äldre an­höriga. – De som skickar kräk­­post gör det vanligen utan en tanke på pengar, och bara till folk de känner. Skillnaden mot spam är alltså att av­sändaren känner mottagaren, och vanligen menar väl.

[e-post] [spam] [ändrad 5 augusti 2019]