Global system for mobile communication – från början av 1990-talet till mitten av 2010-talet det dominerande systemet för mobila röstsamtal i Europa, Asien, Afrika och Australien. – GSM används också i delar av USA och Latinamerika. GSM kommer att avvecklas i Europa under 2020-talet. Antalet GSM‑abonnenter kulminerade i mitten av 2010‑talet, men GSM har senare överflyglats av 3g och 4g. – GSM använder frekvenserna 900 och 1 800 megahertz i större delen av världen, men 1 900 megahertz i USA. Det är ett kretskopplat system med tidsdelning(TDMA). GSM kallas ibland för 2g, andra generationens mobiltelefoni, men det är en benämning som har uppstått i efterhand (en retronym). Innan tredje generationen, 3g, infördes tillkom GPRS, en vidareutveckling av GSM, även känd som 2,5g. – Jämför med NMT.
generalized multi-protocol label switching – en förbättrad version av MPLS, avsedd i synnerhet för optisk datakommunikation. Kallas också för multi‑protocol lambda switching. – En teknisk genomgång av GMPLS finns här.
ett italienskt forskningsnätverk, skilt från internet. Det är ett så kallat NREN‑nätverk, alltså ett nationellt forsknings- och utbildningsnätverk. – Namnet: GARR står förGruppo per l’armonizzazione delle reti della ricerca, alltså ”Gruppen för harmonisering av forskningsnätverk”. – Se garr.it.
en standard för dataöverföring med en gigabit i sekunden i kopparnät (telefonledningar). – Den hastigheten får man bara när avståndet till telestationen är högst 100 meter. Om avståndet är 250 meter minskar hastigheten till 150 megabit per sekund. – G.fast är en DSL‑teknik. Den ska användas för anslutning av hushåll och småföretag när det inte är praktiskt möjligt med optisk fiber (FTTH). G.fast blev standard 2014 – se dokument från ITU(länk). Fast i standardens namn uppges stå för fast access to subscriber terminals, troligen en bakronym.
Google, Apple, Facebook, Amazon – grupp av företag som tillsammans nästan har monopol på information på internet. Förkortningen GAFA uppkom i Frankrike, där den står för den amerikanska kulturimperialismen. – Se denna artikel.
general public license – en användarlicens som är knuten till fri mjukvara. Licensen utvecklades 1989 inom GNU‑projektet. – Licensen är utformad för att säkerställa att det som är fri mjukvara alltid ska förbli fri mjukvara. GPL ger användaren / köparen rätt att fritt sprida och sälja programmet, med eller utan ändringar, men bara på villkor att licensvillkoren följer med och är bindande för alla nya användare och köpare. Principen fri mjukvara ska gälla i obegränsat antal led. Alla program som på något sätt samverkar med det program som licensen gäller blir också fri mjukvara. (Licensen är ”smittsam”.) – GPL skyddas av upphovsrätten genom en speciell tillämpning av den, se copyleft. – Notera att GPL gäller vid spridning av program. Om man sprider programkod vidare måste man rätta sig efter licensen, men om man inte sprider koden vidare, utan bara använder den för eget bruk, behöver man inte dela med sig av ändringar och förbättringar. – Se GNU:s webbsidor och se också GPLv3 (GPL version 3). – Läs också om shim. – Läs också om Creative commons, Free art license, GNU Free documentation license, IDDN och kopimi.
Gigabit interface converter – standard för sändtagare(transceivers) för tele- och datakommunikation, både optisk och elektronisk. En variant av GBIC i mindre fysiskt format är small form factor pluggable(SFP), även kallat mini-GBIC.
Ett Unixkompatibelt operativsystem som utvecklas och sprids som fri mjukvara. – GNU utvecklas i komponenter och används vanligen med Linux som kärna, eftersom den kärna som utvecklas inom GNU‑projektet, GNU Hurd, fortfarande har brister. (Linux är i praktiken en kombination av GNU och Linux och kallas, särskilt i GNU‑kretsar, därför ofta för GNU/Linux.) GNU fungerar som Unix, men innehåller ingen kod från den officiella Unixversionen (se Single Unix Specification) eller från BSD. – GNU‑projektet, som också utvecklar andra program, startades 1984 av Richard Stallman. – GNU‑projektet och alla som deltar fick 2001 utmärkelsen Usenix lifetime achievement award (se länk, en bit ner på sidan). – Förkortningen GNU påstås stå för GNU is not Unix, en så kallad rekursiv förkortning. – Uttal: Operativsystemets namn uttalas ungefär som på svenska, alltså med hörbart G. (Ordet för djuret gnu uttalas på engelska däremot ungefär som new, alltså utan hörbart G.) – Läs mer på gnu.org.