rot

  1. – (root) – den eller det som är överst i en hierarki. Hierarkin ses som ett upp‑och‑ner‑vänt träd: roten är alltså överst:
    • – den användare i Unix som har alla behörigheter i systemet. ”Sys­temet” kan vara en fristående dator eller ett datorer i ett nätverk. Roten kan bland annat lägga upp och ta bort användar­konton, tilldela rättigheter till konton och filer (se rwx) och ta bort och ändra filer som andra använd­are har skapat. Roten kan också kallas för administratör eller superuser. – Ordet ad­mi­nist­ra­tör används i Windows och i macOS (som bygger på Unix). Administratörs­rollen i Unix är inte riktigt likadan som i Windows. – I Unix och Unix­kompatibla system kan den som är inloggad som rot i princip göra vad som helst med allt som finns i systemet. Att ha rotaccess är att kunna logga in som rot;
    • – se också rootkit (spökprogram);
    • rotkatalog: den översta katalogen i ett filsystem: den katalog som innehåller alla andra kataloger. I Unix är rotkatalogen också systemadministratörens (rotens) egen katalog, som inte är identisk med rot­katalogen i betydelsen översta katalogen;
    • – se rotzon;
  2. ROTförkortning för random oblivious transfer (ett slags kryptering);
  3. ROT – förkortning för redundant, obsolete, trivial – alltså överflödig, föråldrad, ointressant. Förkortningen används om sparad information. – Läs också om mörka data.

[data] [filer] [förkortningar på R] [kryptering] [skadeprogram] [unix] [ändrad 16 oktober 2018]

RDF

  1. – resource description format – regler (ramverk) för beskrivning av innehållet på webbsidor på ett sätt som maskiner kan förstå och använda. RDF konstruerades för att beskriva metadata, men det har med tiden blivit ett sätt att direkt ordna datamängden. Informationen som sammanställs med RDF, RDF‑filen, kan alltså ses som en post i en databas. RDF‑filen ingår i webb­sidan, men visas normalt inte för be­sök­a­ren. Den är avsedd för funktioner i webbläsaren. Syftet är att möjliggöra mer intelligenta sökningar på webben. – Läs också om frågespråket Sparql. – RDF tripleRDF‑triplett – den grundläggande be­skriv­ningen av relationen mellan två objekt i RDF: subjekt, predikat (=relationen), objekt. Till exempel Tim Cook (subjekt) – är vd (predikat) – för Apple (objekt); en valp (subjekt) – är unge (predikat) – till en hund (objekt). – Läs mer på webbens tekniska ledningsgrupp W3C:s webbsidor (länk);
  2. – se reality distortion field.

[förkortningar på R] [jargong] [psykologi] [webbpublicering] [ändrad 12 juni 2012]

RSA

känd algoritm för asymmetrisk kryptering. RSA är också ett krypto­system baserat på RSA-algoritmen. – Den är upp­kallad efter upp­hovs­männen Ron Rivest (länk), Adi Shamir (se Wikipedia) och Leonard Adleman (länk). RSA presenterades 1977 och var den första asymmetriska krypteringsalgoritmen. Sedan dess har andra matematiker ut­vecklat liknande algoritmer. (Se också Diffie-Hellman.) – RSA-algo­ritmen till­hör före­taget RSA Se­cu­ri­ty. RSA Security ingår numera i EMC, men under eget namn (rsa.com), och marknadsför RSA‑algoritmen som del av ett kryptosystem. Andra organisa­tioner får an­vända RSA‑algoritmen mot betalning. – RSA Conference, RSAC, är en säker­hets­kon­ferens som har anordnats sedan 1991, se rsaconference.com.

[företag] [förkortningar på R] [kryptering] [mässor och kon­ferenser] [ändrad 10 januari 2019]

REST

för representational state transfer – ett sätt att programmera webbplatser så att de kan tillhandahålla programtjänster åt andra webbplatser. Detta ska fungera även om webbplatserna har programmerats av utvecklare utan kunskap om varandra eller om den andra webbplatsen. Webbplatserna förses med standardiserade gränssnitt på ett sätt som påminner om hur man gör i objektorienterad programmering. Beteckningen REST infördes år 2000 av Roy Fielding (länk), och har sedan dess blivit det kanske mest använda sättet att bygga upp webbaserade program. Pro­gram och resurser som följer reglerna för REST kallas för RESTful. – Läs mer här och i Wikipedia.

[förkortningar på R] [systemutveckling] [webben] [ändrad 27 mars 2018]

RFID

radio frequency identification – även: RF‑etiketter– system för kontakt­lös över­föring av små data­mängder på korta avstånd – några meter, ibland mer. RFID‑chipp är små knappar som, med dagens teknik, kan lagra data motsvarande upp till ett 60‑siff­­rigt tal. Dyrare typer kan ha raderbar information och kan förses med nya nummer. De kan byggas in i prislappar, förpackningar, id‑kort eller dokument (det finns en platt variant som kan ”skrivas ut” på pappers­liknande material). RFID är alltså en form av AIDC. RFID‑chipp har oftast inga batterier, utan aktiveras av en radio­signal från sändaren/mottagaren. (En bra förklaring finns här.) Det finns också modeller som är batteri­drivna eller går på elnätet, till exempel för biltullar. Vid anrop sänder RFID‑chippen ut sitt inbyggda nummer som uppfångas av sändaren / mottagaren på upp till några tiotal meters håll. – Tekniken är ett alternativ till olika typer av kortläsare och andra läsare, eftersom den fungerar på avstånd och därmed förenklar hanteringen. Om månadskortet för bussen har RFID‑chipp fungerar det utan att man behöver ta upp det ur fickan. Många varnar för att tekniken gör det möjligt att kartlägga människors rörelser och inköp i detalj. – Se också EPC. – Jäm­för med NFC.

[förkortningar på R] [kontaktlöst] [ändrad 10 augusti 2017]