Ord och uttryck i it-branschen
(internet group management protocol) – ett protokoll för multisändning (multicast) på internet. Ingår i internetprotokollet IP, och måste finnas på alla internetservrar. – Protokollet anger hur en dator som tar emot vissa multisändningar (som ingår i en multisändningsgrupp) ska meddela routrar i närheten att den har materialet, och kan vidarebefordra det till dem. Den officiella beskrivningen av IGMP, RFC 2236, finns här.
[förkortningar på I] [ip] [rfc] [ändrad 22 november 2018]
”face to face.”
en användarmiljö med grafiskt användargränssnitt, mus och videokonferens, utvecklad på 1960‑talet av Douglas Engelbart†. – NLS visades upp 1968 i San Francisco på ”The mother of all demos”. (NLS är kort för online system) – NLS hade, förutom tangentbord och mus, en liten klaviatur med fem tangenter som användaren behövde lära sig hantera för att kunna styra maskinen. En video av demonstrationen finns på denna länk. – NLS var så långt före sin tid att det inte togs på allvar, utom av de forskare som senare anställdes på Xerox PARC och där utvecklade persondatorn Xerox Alto. Den hade en del av NLS funktioner. – NLS bytte senare namn till Augment, ibland kallat NLS/Augment. – Läs mer på Doug Engelbart Institutes webbsidor (länk) och i boken What the dormouse said: How the sixties counterculture shaped the personal computer industry av John Markoff.
[förkortningar på N] [grafiskt användargränssnitt] [it-historia] [ändrad 10 oktober 2018]
Palo Alto Research center, förr Xerox PARC, sedan januari 2002 bara PARC – ett legendariskt forskningsinstitut i Palo Alto där mycket av det vi tar för givet i moderna persondatorer har uppfunnits. – Den första datorn som påminner om en modern persondator var Xerox Alto†, som utvecklades 1973 på PARC, men som inte såldes kommersiellt. Den följdes 1981 av Xerox Star†, som såldes kommersiellt, men som inte kunde hävda sig mot de billigare persondatorerna från företag som Apple och IBM. – Kända forskare som har arbetat på PARC är Alan Kay, Bob Metcalfe, Anita Borg† och Mark Weiser†. – Xerox grundade PARC 1970 under ledning av fysikern George Pake (1925—2004, (se Wikipedia) med uppdraget att uppfinna ”framtidens kontor”. Stig Hagström† var forskningschef på PARC:s materialforskningsavdelning 1976—1987. På PARC utvecklades det grafiska användargränssnittet, det lokala nätverket, ethernet och laserskrivaren. Legendariskt är också hur Xerox ständigt har försummat att marknadsföra uppfinningarna (med undantag för laserskrivaren). Det blev Steve Jobs† som, efter att ha sett Xerox Alto, såg till att det grafiska användargränssnittet med fönster, ikon, mus och pekare blev normen för en användarvänlig persondator. – Tillsammans med Stanford‑universitetet har Xerox PARC varit den kreativa motorn i Silicon Valley, men storhetstiden var på 1970‑talet. Se boken Dealers of lightning: Xerox PARC and the dawn of the computer age av Michael Hiltzik (1999). – Sedan januari 2002 är PARC, som tidigare var en avdelning, ett helägt dotterbolag till Xerox. – Se parc.com.
[forskningsinstitut] [förkortningar på P] [it-historia] [ändrad 11 april 2019]
International standard serial number – identifikationskod för tidningar och tidskrifter, inklusive sådana som ges ut i digital form. Är till för att ge varje periodisk publikation ett särskilt nummer. Används i hela världen. Läs mer på Kungliga bibliotekets webbsidor (länk). – Läs också om ISAN, ISBN, ISMN, ISRN och ASIN.
[arkiv och bibliotek] [förkortningar på I] [massmedier] [ändrad 29 juni 2017]
international standard music numbering – internationellt standardmusiknummer – identifikationskod för tryckta noter, sånghäften och tillhörande material (men inte för böcker om musik och inte för inspelningar av musik). Används i hela världen. – Läs mer på Kungliga bibliotekets webbsidor. – För inspelningar av musik och för musikvideor används ISRC‑nummer. För musikaliska verk som sådana används ISWC. – Se också ISAN, ISBN, ISRN, ISSN och ASIN.
[arkiv och bibliotek] [böcker] [förkortningar på I] [musik] [ändrad 4 september 2018]
International standard recording code – internationella id‑nummer för ljudinspelningar och musikvideor. Numren identifierar specifika inspelningar, inte de inspelade verken. Hanteringen av ISRC‑nummer sköts av organisationen IFPI, se isrc.ifpi.org. – För musikaliska verk finns ISWC‑nummer. För noter finns ISMN‑systemet. – Se också ISBN.
[förkortningar på I] [alla förkortningar] [ljudinspelningar] [ändrad 6 april 2017]