Common business-oriented language – ett av de äldsta programspråken, presenterat 1959 och fortfarande i bruk. – Som framgår av det fullständiga namnet är Cobol utvecklat för att användas för affärer och administration. Det är också gjort för att vara så likt vanlig engelska som möjligt. Cobol bygger delvis på Grace Hoppers† programspråk Flowmatic, och utvecklades delvis under Hoppers ledning, men på initiativ av Mary K Hawes. – Att en stor del av de äldre program som fortfarande var i drift då var skrivna i Cobol framgick under 2000‑problemets tid, då det blev brist på programmerare som behärskade Cobol, och som kunde göra de ändringar som behövdes. – Skrivs ibland COBOL.
[förkortningar på C] [programspråk] [ändrad 27 mars 2022]
Internet corporation for assigned names and numbers – den organisation som ansvarar för internets adressystem, DNS. Det innebär att ICANN ansvarar för toppdomänerna på internet, alltså .com, .net, .org, .edu med flera samt för landsdomäner som .se och .nu. – Det är ICANN som bestämmer om nya toppdomäner får inrättas. Det är också ICANN som fastställer standarder för tilldelning av IP‑adresser och vilka protokoll som ska användas på internet. – ICANN är registrerat som ideell förening (non‑profit organization) i USA, och grundades 1998 av USA:s regering. Syftet var att successivt frigöra internet från statlig kontroll och göra det internationellt. Fram till 2009 behöll USA genom sitt handelsdepartement en viss kontroll av ICANN genom rätt att granska verksamheten. 2009 övergick det externa inflytandet till ett organ, Governmental advisory committee (GAC) som består av representanter för hundra länder. USA har rätt att tillsätta en ledamot i alla GAC:s utskott. – Före 1998 förvaltade företaget Network Solutions toppdomänerna. – Bakom ICANN står nära anknutna organisationer som IETF och W3C samt företag, universitet och ideella organisationer. – Se icann.org (brukar fungera, trots överstrykning).
[förkortningar på I] [internets ledande organ] [ändrad 8 februari 2020]
– förkortning för Android application package file: ett filformat för spridning och installation av program för Android. – Mer i Wikipedia.
[android] [filformat] [förkortningar på A] [ändrad 14 oktober 2018]
quick response code – ett svartvitt rutmönster som representerar en webbadress (URL) eller annan information. Det är en rutkod, en mer informationstät vidareutveckling av streckkod. Kännetecknande för QR‑kod är inramade svarta fyrkanter i tre av fyra hörn. QR‑koder används bland annat för snabb inläsning av data i smarta mobiler: man fotograferar QR‑koden med telefonens kamera, och ett inbyggt program tolkar sedan koden. Vanligtvis är det en webbadress. Telefonen startar då en webbläsare och går automatiskt till den adressen. QR‑koder kan givetvis också avläsas med speciella läsare. – Systemet uppfanns 1994 i Japan på företaget Denso Wave (qrcode.com). – Se också mobil taggning. – Jämför med Data matrix, en annan rutkod.
[användargränssnitt] [data] [förkortningar på Q] [ändrad 15 november 2018]
förkortning för Filesystem in userspace – program som man kan använda för att lägga upp filsystem i datorns användarutrymme (user space). Normalt körs filsystem i kärnutrymmet (kernel space), vilket innebär att den som vill köra ett eget filsystem måste programmera i operativsystemets kärna. Det slipper man med FUSE. FUSE installeras som en modul i operativsystem av Unix‑typ. Fuse finns för Linux, macOS, OpenSolaris† och FreeBSD. – Läs mer på fuse.sourceforge.net. (Det engelska ordet fuse betyder stubin.)
[filer] [förkortningar på F] [unix] [ändrad 5 juni 2017]
Sun Microsystems – tidigare amerikanskt dataföretag, sedan 2010 del av Oracle. – Sun var specialiserat på Unix och avancerade servrar. Sun hade en egen processorkonstruktion, Sparc, och en egen version av Unix, Solaris. Dessutom utvecklade Sun programspråket Java. – Sun grundades 1982 som Stanford University Network. Företaget började verksamheten med att bygga arbetsstationer av standardkomponenter. Arbetsstationer var Suns huvudprodukt till början av 1990‑talet, sedan blev huvudprodukten servrar. Under 00‑talet blev det svårt för företaget att hävda sig på marknaden, eftersom billiga servrar baserade på persondatorteknik blev vanliga. I slutet av 00‑talet definierade sig Sun därför som mjukvaruföretag. – Sun köpte i början av 2008 det svenska databasföretaget MySQL, vilket ledde till misstankar om intressekonflikter när Oracle senare köpte Sun. – Sun existerar inte längre som bolag eller som division av Oracle. Oracle använde länge Sun som varumärke för hårdvaruprodukter, men inte nu längre (se oracle.com/it-infrastructure).
[företag] [pseudoförkortningar] [uppköpt] [ändrad 4 februari 2021]
Ultra mobile PC – en typ av handdator som utvecklades av Microsoft, men som tillverkades av andra företag enligt Microsofts specifikation. Datortypen var vanlig i slutet av 00‑talet. – UMPC har blivit överspelat av surfplattor, datortypen Ultrabook och av Microsofts egen Surface. UMPC var först känt under arbetsnamnet Origami. En UMPC hade pekskärm, trådlös internetanslutning och tv‑mottagare, kunde spela upp ljud och video samt användas för spel. Operativsystemet var vanliga Windows. De första UMPC visades upp i mars 2006, tillverkade av Samsung. Mest kända UMPC:n blev ändå kanske datorn Oqo, som tillverkades 2005—2009. – Jämför med minibärbar. – Se Microsofts webbsidor (länk, från 2011).
[förkortningar på U] [persondatorer] [ändrad 30 maj 2017]
Domain keys identified mail – en metod för äkthetskontroll av e‑post. – Syftet med DKIM är att man ska kunna avslöja förfalskade avsändare av sådant som spam (spoofing) och försök till nätfiske (phishing). Man kan med DKIM se ifall meddelandet verkligen kommer från den domän som står i avsändaradressen (till exempel domänen idg.se). Man kan också se ifall innehållet i meddelandet har ändrats. – DKIM är en efterföljare till det tidigare Domainkeys. Metoden har utvecklats av Yahoo och Cisco och presenterades 2004. Den har fastställts som standard av internets tekniska ledningsgrupp IETF i RFC nummer 5585: länk. – En svårighet som DKIM inte löser är att e‑post ibland sänds av skadeprogram som har installerats på offrets dator, och som använder offrets adressbok för att skicka e‑post. E‑posten kan då tekniskt spåras till den uppgivna avsändaren, men det är ändå inte han eller hon som har skrivit e‑posten. – Se dkim.org (från 2007). – Läs också om Sender policy framework (SPF) och DMARC.
[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på D] [rfc] [ändrad 18 december 2020]
Internet protocol – det grundläggande protokollet för all kommunikation på internet. – Förkortningen IP, som i IP‑telefoni (se internettelefoni) och IP‑tv, används ofta som ett annat ord för internet, i synnerhet när det gäller andra applikationer än e‑post och webb. Men IP kan användas även utanför internet. – IP är ena delen av TCP/IP, och IP är den del av kombinationen som inte kan bytas ut på internet. (TCP kan till exempel ersättas av UDP.) IP:s uppgift är att dela upp meddelanden (text, bild, ljud) i småbitar (paket), adressera dem individuellt med angivande av en väg från router till router och, hos mottagaren, att sätta samman dem till ett komplett meddelande igen. IP är uppkopplingslöst, det vill säga att det sänder när det har något att sända utan att kolla med mottagaren först. – I OSI‑modellen räknas IP närmast till skikt 3 (nätverksskiktet) – men IP passar inte riktigt in i OSI. – Version 4 av IP håller sedan 2010‑talet på att ersättas av version 6. (Någon version 5 finns inte.)
[förkortningar på I] [ip] [ändrad 15 december 2020]
(global navigation satellite system) – samlingsnamn för satellitnavigeringssystem som GPS, Galileo, Glonass och Beidou. (Indiens IRNSS är inte globalt.)
[förkortningar på G] [rymden] [utomhusnavigering] [ändrad 21 juni 2017]