översättning med användning av datorprogram. Oftast gäller det text, men det finns också maskinöversättning för talat språk. – Program för maskinöversättning har utvecklats sedan 1950‑talet, men maskinöversättning har visat sig mycket svårare än man väntade sig då. Bäst resultat har man nått inom områden med en begränsad och strikt definierad vokabular, som juridik. – Två huvudinriktningar finns inom maskinöversättning:
– Grammatisk: Översättningsprogrammet har tillgång till en tvåspråkig ordlista och grammatiska regler för båda språken. Det översätter texten genom att slå upp varje ord i ordlistan och tillämpa de grammatiska reglerna. Alltså ungefär samma tillvägagångssätt som en mänsklig översättare utan egen kunskap om målspråket skulle använda. – I praktiken har den grammatiska metoden inte fungerat så bra. Det finns ett klassiskt uttalande av forskaren Fred Jelinek på IBM: ”Varje gång jag sparkar en språkvetare fungerar taligenkännings-programmet bättre.” (Han hade nog sagt samma sak om maskinöversättning);
– Statistisk: Programmet jämför stora textmassor på båda språken. Det utgår från texter som man vet innehåller samma information på båda språken, till exempel redan kända översättningar. Texterna delas sedan upp i allt mindre delar, och programmet gör en bedömning av hur sannolikt det är att två ord, uttryck eller meningar betyder samma sak. Detta fungerar naturligtvis bättre ju mer text man har tillgång till, och det förutsätter att man använder datorer. Det mest kända exemplet på statistisk maskinöversättning är Google Översätt, men se också Skype Translator.
– På engelska: machine translation.
– Det finns också halvautomatiska verktyg som hjälper mänskliga översättare. Ett sådant är frasminne, ett program som, enkelt uttryckt, talar om för översättaren att ”förra gången du översatte det här uttrycket så översatte du det så här”. Frasminnen är mest användbara för facktexter.
språkvetenskap (lingvistik) med användning av datorprogram för analys och generering av mänskligt språk. – (Se naturligt språk, betydelse 1). Datalingvistik bygger på att datorteknik ger forskare möjlighet att gå igenom stora mängder text eller talat språk för att upptäcka mönster, regler och tendenser i språket. Datorteknik används också för att framställa språkliga yttranden, till exempel i maskinöversättning eller i form av syntetiskt tal (talsyntes). Utveckling av teknik för datalingvistik kallas för språkteknik. – Se till exempel ordstamsigenkänning. – På engelska: computational linguistics.
ett maskinöversättningsprogram från Microsoft. – Det översätter tal till tal i realtid och är avsett för Skype. Det visas också en textremsa samtidigt som översättningen läses upp med talsyntes. – Skype Translator kom i förhandsversion 2015. Förhandsversionen klarade engelska och spanska. Numera uppges Skype Translator kunna översätta till elva språk från 60 språk. – Se Skypes webbsidor (länk). – Läs också om Google Översätt och om Babel fish.
”jakrakning”– något man gör för att undvika att ta itu med något annat. Även: till synes meningslös syssla som man ägnar sig åt för att senare kunna lösa ett större problem. – Uttrycket kommer från avsnittet ”Yak shaving day” från 1991 i den amerikanska tv‑serien The Ren and Stimpy Show(se Wikipedia).
virtual reality modeling language – ett föråldrat filformat för tredimensionella bilder som ska visas i webbläsare. Det användes inte för att bilderna skulle ge ett tredimensionellt (stereoskopiskt) intryck, utan för att man skulle kunna rita miljöer i tre dimensioner, så att de sedan skulle kunna visas på bildskärmen sedda från olika riktningar. VRML lanserades 1994, och är sedan länge överspelat. Det användes på 1990‑talet för att skapa så kallade virtuella världar som användaren kunde ta sig runt i genom att peka och klicka. – VRML var ett textfilformat som liknade HTML, och det var mycket långsammare än speciella datoranimerings-program som Flash, som kom senare. VRML har ersatts av det XML-baserade X3D. – VRML hette från början virtual reality markup language.
extensible stylesheet language – ett XML‑baserat språk för beskrivning av hur data som skickas via webben ska visas grafiskt för mottagaren. – XSL ska ge dokument samma utseende oavsett vilken webbläsare, operativsystem och dator betraktaren använder. Den officiella specifikationen från W3C finns här (från 2006). – Förkortningen XSL stod tidigare för extensible style language, men är numera en pseudoförkortning.
hackare med hederligt uppsåt. Alltså en person som har de kunskaper som behövs för att begå dataintrång och it-sabotage, men som använder dem bara för att hjälpa till att utveckla säkrare it‑system. – Jämför med black hat hacker, certified ethical hacker, grey hat hacker och samuraj. – Beteckningarna ”white hat” och ”black hat” är troligen hämtade från de äldre västernfilmernas hjältar, som hade vit hatt medan skurkarna hade svart hatt. En annan förklaring är att hattnamnen (det finns också Red Hat Linux) är inspirerade av namnen på tibetanska munkordnar.
eXtensible public relations language – variant av XML för pr-branschen. Tidigare fanns webbsidan XPRL.org, som var full av obegripliga honnörsord, men den finns inte längre. Möjligen var XPRL bara ett skämt.
hackare