Swedish university computer network – de svenska universitetens och högskolornas datornätverk. – Sunet är både en institution och namnet på nätverket, som grundades 1980. Den senaste versionen av Sunets nätverk heter SunetC (länk). – Sunet leds av en styrelse som tillsätts av Vetenskapsrådet (länk). Driften sköts sedan 2007 främst av organisationen NUNOC, tidigare av Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Sunet ingår i det nordiska universitetsnätverket NORDUnet. – En ingående beskrivning av SunetC, författad av Jörgen Städje, finns på sajten Teknikaliteter. – Sunet finns på sunet.se.
[förkortningar på S] [nätverk] [universitet] [ändrad 6 maj 2021]
(body) – i typografi: huvuddelen av en text, skriven med vanlig stil. Alltså inte rubriker, mellanrubriker, ingress eller fotnoter, utan det som är avsett att läsas som löpande text eller löptext. – Benämningen brödtext kommer av att det var den texten som typograferna tjänade sin brödföda på, eftersom de fick betalt per rad.
[typografi] [ändrad 5 april 2017]
i typografi: det tomma utrymmet (ljusrummet) på ett uppslag vid bokens eller tidningens mitt (ryggen). Alltså högerkanten på en vänstersida och vänsterkanten på en högersida. Utrymmet behövs för att texten vid tryckningen inte ska hamna i vecket och bli oläslig. På en enstaka sida som inte ska bindas in blir det högerkanten på sidan. – Bunten kallas ibland för höger- respektive vänstermarginal, men bunten räknas i typografi inte som marginal. Bunten brukar vara smalare än marginalen. – När man formger för publicering på webben blir det ingen bunt (om man inte strävar efter att i detalj kopiera layout av tryckta tidningar), men det kan däremot finnas spaltmellanrum. – På engelska: gutter.
[tryckning] [typografi] [ändrad 2 oktober 2018]
i typografi: automatisk korrigering av horungar (ensamrader).
[typografi] [ändrad 14 juli 2017]
i typografi: den del av vissa bokstäver, som g, j, p, q och y, som hänger nedanför den tänkta linje som bokstäverna står på, baslinjen. Några gemena siffror har också underhäng. – På engelska: descenders.
[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]
i typografi: en typsnittsvariant där de gemena bokstäverna (de små bokstäverna) ser ut som versaler (stora bokstäver), fast mindre. DET SER UT UNGEFÄR SÅ HÄR. – Äkta kapitäler är inte förminskade versaler, utan ritas för sig av en typografisk formgivare. Det innebär, enkelt uttryckt, att i exempelvis 12 punkters stil har gemena kapitäler lika tjocka linjer som versalerna. För falska kapitäler använder däremot man versaler med mindre teckenstorlek. I en 12 punkters stil kan man till exempel fuska genom att låta 10 punkters versaler föreställa gemena kapitäler. Fusket märks på att linjerna blir lite för tunna. – På engelska: small caps, small capitals. – Mer typografi.
i typografi: typsnittsvariant med tjockare linjer än vanlig stil. Halvfet stil används när man vill markera ord eller stycken i löpande text (brödtext). Det kallas ibland, särskilt i enklare ordbehandling, för fet stil, men riktig fet stil är, som namnet antyder, ännu fetare än halvfet stil, och riktig fet stil används normalt inte i löpande text. Det används bara i rubriker. – På engelska heter halvfet stil semibold, ibland bara bold.
[typografi] [ändrad 11 juni 2018]
ett amerikanskt typografiskt mått, 4,2333… millimeter eller 1/6 tum. – En pica är tolv punkter. Pica ligger nära det europeiska typografiska måttet cicero, men är en aning mindre. (Pica är också latin för skata.)
[måttenheter] [typografi) [ändrad 10 augusti 2017]
- – anvisningar om den typografiska utformningen av text som ska tryckas. Gäller typsnitt, teckenstorlek, radavstånd, spaltbredd och annat. Anvisningarna skrevs förr oftast för hand på manus eller på en utskrift. Numera är de ofta förinställda i ordbehandlare eller publiceringsprogram. – På engelska: markup;
- – uppmärkning av digitalt dokument som ska visas på bildskärm.
[typografi] [webbpublicering] [ändrad 4 november 2014]
i typografi: utjämning av textspaltens högerkant (så att både vänster- och högerkanten blir raka, utom i början och slutet av varje stycke). Det görs genom att bredden på ordmellanrummen ökas eller minskas. I ordbehandling kallas det för justering eller marginaljustering. (I äldre typografi var det ordmellanrummen som kallades för utslutningar.) – På engelska: justification. – Kombinationen avstavning och utslutning kallas ibland för A&U, på engelska H&J (hyphenation and justification).
[ordbehandling] [typografi] [ändrad 10 augusti 2017]