jokertecken

(wild card) – tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i databaser och med sökmotorer på webben. Det finns två vanliga jokertecken:

– Fråge­tecken brukar stå för exakt ett val­fritt tecken, och aste­risk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Ex­em­pel: h?nd ger träff på hand, hind hund och händ. Men katt* ger träff på ord som katt, Kattegatt, katten, katterna och kattsand. – Läs också om skalmatchning och högertrunkering. – När man söker med så kallade reguljära uttryck använder man andra tecken. – Se också Datatermgruppen (länk).

[sökningar] [ändrad 8 mars 2020]

proxy

proxyserver, mellanserverserver som för­­medlar meddelanden och anrop riktade till andra datorer (servrar). – Proxyservrar används för flera ändamål:

  1. – för att minska be­lastningen på nätet eller på servrarna (se också spegelsajt;
  2. – för att höja säker­heten (proxy­servern fungerar unge­fär som en brandvägg);
  3. – för att granska och filtrera trafiken;
  4. – för att kryptera ut­gående trafik och göra användarna anonyma (se anonymi­tets­­server).

– Proxyservrar delas in i:

  • – trans­parenta (genom­­sikt­liga, osynliga – an­vändarna märker inte att de finns, eftersom de transparenta proxyservrarna inte på­verkar innehållet i trafiken) och:
  • – icke-trans­­parenta (de märks genom att de tillför, be­arbetar eller tar bort in­formation).

– Proxy­­servrar är ett normalt in­slag i nät­verk, men det förekommer också att proxy­­servrar installeras i smyg som ett sätt att begå data­­intrång eller sabotage. – Normalt används en proxy för utgående trafik, alltså för en grupp användares kommunikation med internet. En reverse proxy tar emot in­gående trafik, alltså all trafik till en viss webbserver. Syftet är då att minska eller fördela belastningen eller att försvåra an­grepp. – Proxyservrar lagrar ibland kopior av ofta efterfrågad information. De kan då leverera denna direkt till klienterna utan att be­lasta den egentliga webbservern. – Ordet: Proxy betyder ställföreträdare, ombud – det är inte en kortform av proximity (när­het). – I andra samman­­hang kan proxy betyda ombud, ställföre­­trädare (syftande på människor) eller fullmakt. – Se också Datatermgruppen (länk) och Wikipedia.

[it-säkerhet] [nätverk] [ändrad 17 oktober 2019]

CD

  1. – compact disc – digital optisk disk, från början avsedd för musik. Det var den första optiska disken som fick stor spridning, och den kom före DVD. Standarden för CD presenterades 1979. CD används för musik, data och fotografier, men på grund av begränsat utrymme inte för filmer. – CD som används för datalagring kallas för CD‑ROM, men oftast räcker det med att kalla dem för bara CD. – Undvik att skriva CD‑skiva, skriv bara till exempel ”en CD”. För stavningen (disc eller disk), se disk. – Se också vad Datatermgruppen skriver: länk. – För CD som man för eget bruk kan lagra data eller musik på (”bränna”), se CD‑R, CD‑RW, CD+R och CD+RW;
  2. collision detection – se kollision;
  3. continuous delivery – se kontinuerlig leverans.

[cd] [förkortningar på C] [nätverk] [optiska diskar] [ändrad 2 juni 2020]

demon

(engelska daemon eller demon) – inom it: program som aktiveras automatiskt för att utföra vissa arbetsuppgifter. Programmet aktiveras alltså inte av användaren. Man brukar skilja mellan två typer:

  1. – program (processer) som omärkligt är igång hela tiden, och som hanterar rutin­mässiga arbetsuppgifter, normalt utan att an­vändaren märker något;
  2. – program som aktiveras under vissa för­ut­sättningar och som då gör något som an­vändaren märker, till exempel visar hjälp­texter.

– Det förekommer att man på engelska skiljer mellan daemon och demon i dessa två be­tydelser, men ofta blandas orden ihop. Daemon är vanligast, delvis därför att en daemon (på svenska stavat daimon) är en väl­villig hjälpande ande, medan en demon (på svenska också demon) är en ond ande. – Se också vad Data­term­gruppen skriver (länk) och se Wiki­pedia.

[mjukvara] [programkörning] [språktips] [ändrad 7 maj 2012]

MSN

varumärke för vissa internetbaserade tjänster från Microsoft. MSN är i USA också internet­operatör. – MSN startades 1995, och omfattade då bland annat e‑post­tjänsten Hotmail† (ersatt av Outlook.com) och snabbmeddelande­tjänsten MSN Messenger†. De flesta (men inte alla) tjänsterna i MSN flyttades 2005 till ny­­startade Windows Live† (som sedan dess har försvunnit som varu­märke). – Namnet: MSN stod från början för Micro­­soft Network. Sedan blev det en pseudo­­för­­kort­­ning. – Se msn.com.

[pseudoförkortningar] [webbtjänster] [ändrad 12 april 2017]

bakstreck

(backslash) – tecknet \ – kallas också för omvänt snedstreck. – Bak­­streck används i operativsystemen Windows och PC-DOS för att hålla i sär katalognamn i uppslagningsvägar. Tecknet har andra funktioner i andra system. I vanlig skriven text förekommer det inte. Historiskt har det varit ett sällsynt tecken, som bara har använts i speciella sammanhang, till exempel i matematik – se Wikipedia. Snedstreck infördes 1961 i ASCII av datorvetaren Bob Bemer (1920–2004 – se Wikipedia). – Se Datatermgruppen: (länk).

[tecken] [ändrad 29 juni 2020]

Datatermgruppen

Svenska Datatermgruppen – grupp av språkvårdare, datafolk och jour­nal­ister som ger rekommendationer om datatermer på svenska. Data­term­gruppen tar upp ord och uttryck som är besvärliga på svenska, men ser inte som sin uppgift att skriva en komplett ordlista med svenska data­termer. Rekommendationerna är avsedda för vanliga användare. IDG deltar i Datatermgruppens arbete. – Datatermgruppen har ingen anställd personal, utan fungerar tack vare stöd från de deltagande företagen och organisationerna, främst det sedan årsskiftet 2018–2019 nerlagda TNC, numera del av Språkrådet, som samordnade verksamheten. – Se datatermgruppen.se.

[organisationer] [språk] [ändrad 25 mars 2019]

vinkelparentes

(angle bracket) – tecknenoch när de står runt ett ord, en fras eller runt siffror. – An­vänds i chatt och liknande för att markera sinnes­stämning, till exempel 〈hånskratt〉. Det har andra be­tydelser i olika samman­hang. – Tecknen kan se konstiga ut, eller vara osynliga, i din webb­läsare. Det beror i så fall på att HTML-koden för vinkel­parentes inte fungerar i alla webb­läsare. Oftast an­vänds därför i stället tecknen < och > (mindre än / större än) som vinkel­parentes. De är lätt åt­komliga på tangent­bordet, men i strikt typo­grafi är de inte samma tecken som vinkel­parentes­tecknen. – En typo­grafiskt korrekt vinkel­parentes är trubbigare och större〈 〉än tecknen för mindre än/större än: < >.  Det finns också ett tredje liknande tecken, så kallade gås­ögon, som i svenskt tryck ofta används i stället för citat­tecken. De ser ut »så här«. – Av be­kvämlig­hets­skäl an­vänds ofta samma knapp på tangent­bordet för alla tre tecknen.

[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]