(wild card) – tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i databaser och med sökmotorer på webben. Det finns två vanliga jokertecken:
– Frågetecken brukar stå för exakt ett valfritt tecken, och asterisk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Exempel: h?nd ger träff på hand, hind hund och händ. Men katt* ger träff på ord som katt, Kattegatt, katten, katterna och kattsand. – Läs också om skalmatchning och högertrunkering. – När man söker med så kallade reguljära uttryck använder man andra tecken. – Se också Datatermgruppen (länk).
[sökningar] [ändrad 8 mars 2020]
proxyserver, mellanserver – server som förmedlar meddelanden och anrop riktade till andra datorer (servrar). – Proxyservrar används för flera ändamål:
- – för att minska belastningen på nätet eller på servrarna (se också spegelsajt;
- – för att höja säkerheten (proxyservern fungerar ungefär som en brandvägg);
- – för att granska och filtrera trafiken;
- – för att kryptera utgående trafik och göra användarna anonyma (se anonymitetsserver).
– Proxyservrar delas in i:
- – transparenta (genomsiktliga, osynliga – användarna märker inte att de finns, eftersom de transparenta proxyservrarna inte påverkar innehållet i trafiken) och:
- – icke-transparenta (de märks genom att de tillför, bearbetar eller tar bort information).
– Proxyservrar är ett normalt inslag i nätverk, men det förekommer också att proxyservrar installeras i smyg som ett sätt att begå dataintrång eller sabotage. – Normalt används en proxy för utgående trafik, alltså för en grupp användares kommunikation med internet. En reverse proxy tar emot ingående trafik, alltså all trafik till en viss webbserver. Syftet är då att minska eller fördela belastningen eller att försvåra angrepp. – Proxyservrar lagrar ibland kopior av ofta efterfrågad information. De kan då leverera denna direkt till klienterna utan att belasta den egentliga webbservern. – Ordet: Proxy betyder ställföreträdare, ombud – det är inte en kortform av proximity (närhet). – I andra sammanhang kan proxy betyda ombud, ställföreträdare (syftande på människor) eller fullmakt. – Se också Datatermgruppen (länk) och Wikipedia.
[it-säkerhet] [nätverk] [ändrad 17 oktober 2019]
- – compact disc – digital optisk disk, från början avsedd för musik. Det var den första optiska disken som fick stor spridning, och den kom före DVD. Standarden för CD presenterades 1979. CD används för musik, data och fotografier, men på grund av begränsat utrymme inte för filmer. – CD som används för datalagring kallas för CD‑ROM, men oftast räcker det med att kalla dem för bara CD. – Undvik att skriva
CD‑skiva, skriv bara till exempel ”en CD”. För stavningen (disc eller disk), se disk. – Se också vad Datatermgruppen skriver: länk. – För CD som man för eget bruk kan lagra data eller musik på (”bränna”), se CD‑R, CD‑RW, CD+R och CD+RW;
- – collision detection – se kollision;
- – continuous delivery – se kontinuerlig leverans.
[cd] [förkortningar på C] [nätverk] [optiska diskar] [ändrad 2 juni 2020]
(engelska daemon eller demon) – inom it: program som aktiveras automatiskt för att utföra vissa arbetsuppgifter. Programmet aktiveras alltså inte av användaren. Man brukar skilja mellan två typer:
- – program (processer) som omärkligt är igång hela tiden, och som hanterar rutinmässiga arbetsuppgifter, normalt utan att användaren märker något;
- – program som aktiveras under vissa förutsättningar och som då gör något som användaren märker, till exempel visar hjälptexter.
– Det förekommer att man på engelska skiljer mellan daemon och demon i dessa två betydelser, men ofta blandas orden ihop. Daemon är vanligast, delvis därför att en daemon (på svenska stavat daimon) är en välvillig hjälpande ande, medan en demon (på svenska också demon) är en ond ande. – Se också vad Datatermgruppen skriver (länk) och se Wikipedia.
[mjukvara] [programkörning] [språktips] [ändrad 7 maj 2012]
varumärke för vissa internetbaserade tjänster från Microsoft. MSN är i USA också internetoperatör. – MSN startades 1995, och omfattade då bland annat e‑posttjänsten Hotmail† (ersatt av Outlook.com) och snabbmeddelandetjänsten MSN Messenger†. De flesta (men inte alla) tjänsterna i MSN flyttades 2005 till nystartade Windows Live† (som sedan dess har försvunnit som varumärke). – Namnet: MSN stod från början för Microsoft Network. Sedan blev det en pseudoförkortning. – Se msn.com.
[pseudoförkortningar] [webbtjänster] [ändrad 12 april 2017]
- – engelska för brödtext;
- – i e-post: texten – det egentliga meddelandet, till skillnad från adress och rubrik. – Se Datatermgruppen (länk).
[e-post] [typografi] [ändrad 19 augusti 2020]
(backslash) – tecknet \ – kallas också för omvänt snedstreck. – Bakstreck används i operativsystemen Windows och PC-DOS för att hålla i sär katalognamn i uppslagningsvägar. Tecknet har andra funktioner i andra system. I vanlig skriven text förekommer det inte. Historiskt har det varit ett sällsynt tecken, som bara har använts i speciella sammanhang, till exempel i matematik – se Wikipedia. Snedstreck infördes 1961 i ASCII av datorvetaren Bob Bemer (1920–2004 – se Wikipedia). – Se Datatermgruppen: (länk).
[tecken] [ändrad 29 juni 2020]
Svenska Datatermgruppen – grupp av språkvårdare, datafolk och journalister som ger rekommendationer om datatermer på svenska. Datatermgruppen tar upp ord och uttryck som är besvärliga på svenska, men ser inte som sin uppgift att skriva en komplett ordlista med svenska datatermer. Rekommendationerna är avsedda för vanliga användare. IDG deltar i Datatermgruppens arbete. – Datatermgruppen har ingen anställd personal, utan fungerar tack vare stöd från de deltagande företagen och organisationerna, främst det sedan årsskiftet 2018–2019 nerlagda TNC, numera del av Språkrådet, som samordnade verksamheten. – Se datatermgruppen.se.
[organisationer] [språk] [ändrad 25 mars 2019]
(angle bracket) – tecknen 〈 och 〉 när de står runt ett ord, en fras eller runt siffror. – Används i chatt och liknande för att markera sinnesstämning, till exempel 〈hånskratt〉. Det har andra betydelser i olika sammanhang. – Tecknen kan se konstiga ut, eller vara osynliga, i din webbläsare. Det beror i så fall på att HTML-koden för vinkelparentes inte fungerar i alla webbläsare. Oftast används därför i stället tecknen < och > (mindre än / större än) som vinkelparentes. De är lätt åtkomliga på tangentbordet, men i strikt typografi är de inte samma tecken som vinkelparentestecknen. – En typografiskt korrekt vinkelparentes är trubbigare och större〈 〉än tecknen för mindre än/större än: < >. Det finns också ett tredje liknande tecken, så kallade gåsögon, som i svenskt tryck ofta används i stället för citattecken. De ser ut »så här«. – Av bekvämlighetsskäl används ofta samma knapp på tangentbordet för alla tre tecknen.
[typografi] [ändrad 10 augusti 2017]