– ett ordmellanrum som har fast bredd och är lika brett som den teckenstorlek som används (Åp‑höjden). Om man använder typsnittet Times, 12 punkter, är alltså en fyrkant ett utrymme som är tolv punkter brett. – På engelska: em space (efter bokstaven M);
– ett mått som på samma sätt varierar med teckenstorleken. En halv fyrkant eller slitsa, på engelska en space (efter bokstaven N), är halva teckenstorleken, alltså 6 punkter horisontellt i Times 12 punkter. Ett tankstreck (pratminus) brukar vara en halv fyrkant långt. – I traditionell typografi angav man indragets omfång i fyrkanter: ”en fyrkants indrag”. Numera brukar man ange indraget i millimeter;
– tecknet # heter fyrkant när det finns på knappsatser till telefoner. Annars heter det nummertecken.
Beginners all-purpose symbolic instruction code – ett lättlärt programspråk, utvecklat 1964 av John Kemeny (1926—1992) och Thomas Kurtz(1928). Det används sällan eller aldrig i professionella sammanhang, men det finns i många utföranden för hobbyprogrammerare och för utbildning. – Microsofts programspråk Visual Basic bygger på Basic.
– PC Memory Card International Association – den 2009 nerlagda organisation som lade fast standarder för tillbehörskort för datorer. Sådana kort kallades först för PCMCIA-kort, senare för PC cards(PC-kort), se också ExpressCard. Verksamheten har övertagits av organisationen USB implementers forum;
– ”people can’t master computer industry acronyms”.
– to complete – göra något helt klart. Till exempel att se till att en fil som har laddats ner från internet är klar för användning. Ordet slutföra används i denna betydelse i stället för avsluta, som när det gäller datorer ofta betyder att avsluta ett arbetspass eller ta paus, inte nödvändigtvis att arbetet är helt klart;
– finalize – om bränning av optiska diskar: att göra en disk spelbar efter att man har bränt (läst in) filerna. Behövs för att en bränd CD, DVD eller Blu‑ray disc ska kunna spelas i en vanlig CD/DVD/Blu‑ray‑spelare. Enkelt uttryckt är slutförandet att lägga till den information som talar om för spelaren var spåret slutar. Detta görs ofta automatiskt när man matar ut skivan efter bränningen, annars med en knapptryckning.
– i amerikanska företag: chefspost närmast under CEO (=vd). Alla företag har inte en president. Ibland har samma person båda titlarna, president and CEO. – En president är ofta företagets operativa chef, COO, alltså ansvarig för den dagliga verksamheten. Titeln president används också om ansvariga för divisioner, i så fall med ett tillägg: president of…. – President kan enklast översättas med chef eller direktör. Titeln CEO and president kan översättas med bara vd. – Vice president översätts med direktör – vice president of marketing, till exempel, blir marknadsdirektör. (Vice i vice president of betyder inte ersättare utan biträdande – det är därför som det kan finnas hur många vice presidents som helst. Det är en rangmarkering.) – Svenska företag översätter ofta titeln koncernchef med president. Men den översättningen fungerar inte i andra riktningen: en amerikansk president är troligen inte koncernchef. – Se också chefstitlar på C;
– i USA också: universitetsrektor;
– i Sverige: de enda som kallas för president på svenska är statschefer i republiker samt hovrättspresidenter och kammarrättspresidenter. – Ordet president betydde från början bara ordförande – den som presiderar. Det första land som kallade statschefen för president var USA. Ordet valdes då för att man ville tona ner statschefens roll.
(The onion router) – ett system för ospårbar kommunikation på internet. – Syftet med Tor är att utomstående inte ska kunna se vem som kommunicerar med vem på internet. Ett meddelande som skickas med Tor tar nämligen omvägar genom ett antal routrar på ett sådant sätt att det blir praktiskt taget omöjligt att säkert avgöra vem som är avsändare och mottagare. Det beror också på att adressinformationen är krypterad i många lager. – Man kan jämföra med att stoppa ett vanligt brev för papperspost i ett adresserat kuvert som i sin tur läggs i ett annat kuvert, adresserat till någon annan, och så vidare i många lager. Sedan postar man det. Varje mottagare öppnar sitt kuvert, tar ut kuvertet som ligger inuti, och postar det oöppnat till adressaten på kuvertet. Den adressaten gör i sin tur samma sak. Detta upprepas tills brevet når den slutliga, egentliga mottagaren. Men i Tor är det e‑post, inte papperspost, så i stället för kuvert används kryptering. Man krypterar med de olika mottagarnas publika nyckel. Meddelandet krypteras alltså många gånger i, så att säga, lager på lager. – Varje mottagare avlägsnar sitt lager av kryptering (=öppnar kuvertet) genom att använda sin privata nyckel. Då ser hon adressen till nästa mottagare i kedjan. Men hon kan inte öppna nästa ”kuvert” (dekryptera det), bara skicka det vidare. Därför kan bara den sista routern på vägen mellan avsändare och mottagare, men ingen tidigare, läsa adressen till den slutliga mottagaren. (Detta kallas för lökskalsadressering, en metod som först föreslogs av David Chaum) – Texten i meddelandet är också krypterad på samma sätt. Därför blir det bara den slutliga mottagaren som kan läsa innehållet i meddelandet. – Läs också PDF:en Kom igång med Tor från Internetstiftelsen(länk). – Tor används för att hemlighålla e-post, webb-surfning, chatt och snabbmeddelanden. Det omständliga skickandet mellan olika routrar i kombination med kryptering och dekryptering gör att Tor är långsamt jämfört med oskyddad surfning. – En svaghet i systemet är att en motpart som har möjlighet att övervaka trafiken på internet i realtid, alltså i praktiken någon av de stora underrättelsetjänsterna, kan följa ett meddelande genom Tor‑nätverket med rätt hög, men inte perfekt, träffsäkerhet. – Tor är också namnet ett nätverk av servrar som använder Tor-teknik. (Se torproject.org.) Tor‑nätverket har funnits sedan 2002 och Tor Project sedan 2006. – Läs också om Tor browser och Tor Messenger† samt om .onion. – Tekniken som ingår i Tor är fritt tillgänglig, och kan användas för utveckling av kommunikationsprogram. – I september 2006 gjorde tyska polisen en razzia mot innehavare av bilder på sexuella övergrepp mot barn, och beslagtog i samband med det några Tor‑servrar. – I början av 2007 hävdade forskare på universitetet i Boulder i Colorado (länk)(arkiverad) att det åtminstone delvis går att tränga in i Tor‑användarnas hemligheter. – Se också denna undersökning (PDF). – I augusti 2013 saboterades det hemliga nätverket Freedom hosting, som använder Tor, trots att ett sådant sabotage teoretiskt skulle vara omöjligt. – Under första halvåret 2014 pågick en attack mot Tor‑nätverket, troligen med syftet att avslöja vissa användares identitet. Det misstänks att amerikanska staten låg bakom. Angreppen var möjliga på grund av en sårbarhet i Tor. Den avhjälptes i början av juni 2014, och efter det ska angreppen ha upphört. – Se inlägg på Tors blogg (arkiverat). – Ytterligare ett sätt att avslöja användare av Tor blev känt i november 2014, se denna artikel. – Se också tidtagningsattack. – 2020 beslöt Domstolsverket(domstol.se) att blockera trafik från Tor‑nätverket – se denna artikel. – Läs också om Vuvuzela. – IDG:s artiklar om Tor: länk.
(the long scale) – det system för benämning av mycket stora tal som kallar tusen miljoner för en miljard. Alltså som vi gör i Sverige. Med undantag just för ordet miljard (och följaktligen också för biljon) står varje ny benämning för ett tal som är en miljon gånger större än det föregående.
– Nya benämningar bildas med latinska räkneord. – Den långa skalan, där varje namn (utom miljard) står för ett tal som är en miljon gånger större än det föregående, används i större delen av Europa, inklusive Sverige, men inte i USA och numera officiellt inte heller i Storbritannien. USA och Storbritannien använder den korta skalan, där tusen miljoner kallas för one billion, och där varje nytt ord står för ett tal som bara är tusen gånger större än det föregående. – Observera att matematiker och naturvetenskapare numera undviker alla dessa benämningar, just därför att de har olika betydelse på olika språk. Talen anges i stället med siffror, som 109 för en miljard, och utläses till exempel ”tio upphöjt till nio”. På svenska används ibland biljard för tusen biljoner, triljard för tusen triljoner och så vidare. De benämningarna anses inte lämpliga av matematiker. – Läs mer i Wikipedia och i en artikel i Språktidningen. – Se också crore och lakh.
(Programmed data processor) – en historisk serie minidatorer från Digital†. PDP‑1 lanserades 1960 och kostade då 120 000 dollar – att jämföra med en miljon dollar för en stordator. Mest framgångsrik blev PDP‑11 från 1970, som flitigt kopierades i dåvarande östblocket. Det fanns PDP‑modeller upp till PDP‑16 från 1972. PDP‑serien efterträddes 1977 av VAX†. Ett arv från PDP‑11 är Intelsprocessorer, som länge byggde på instruktionsuppsättningen från PDP‑11.
