typsnitt

grafisk utformning av bokstäverna i alfabetet samt siffror och andra tecken. Kända typsnitt är till exempel Times och Helvetica. – Ett typ­snitt om­fattar tecken i alla stor­lekar. Ett typ­snitt i en bestämd stor­lek, till exempel Helvetica, 9 punkter, kallas för en stil (på engelska font). Kursiv, halv­fet med flera kallas för typsnitts­varianter. – Termerna typ­­snitt och stil förväxlas ofta. – Läs mer i denna artikel från TNC† (se under Språklänkar). – Typsnitt kallas på svenska också för teckensnitt. – På engelska: typeface eller font family. – IDG:s artiklar om typsnitt: länk.

[typografi] [ändrad 2 februari 2022]

mejl

– se e-post. – Skriv mejl hellre än engelska mail, eftersom mejl kan böjas och avledas: mejl, mejla, mejlade, ett mejl, det mejlet, flera mejl, de mejlen. – Se Datatermgruppen.

[e-post] [språktips] [ändrad 7 januari 2020]

stil

i typografi: en komplett upp­sättning bokstäver, siffror och andra tecken i:

– Normal Helvetica 9 punkter är alltså en annan stil än normal Helvetica 10 punkter. Det är där­emot samma typ­snitt. – Nu­mera blandas termerna stil och typsnitt (på engelska type­face) ofta samman. – Läs mer i denna artikel från TNC†. – På engelska: font.

[typografi] [ändrad 7 maj 2019]

REST

för representational state transfer – ett sätt att programmera webbplatser så att de kan tillhandahålla tjänster åt andra webbplatser. – REST ska fungera även om webbplatserna har programmerats av utvecklare utan kunskap om varandra eller om den andra webbplatsen. Webbplatserna förses med standardiserade gränssnitt (API:er) på ett sätt som påminner om hur man gör i objektorienterad programmering. – Beteckningen REST infördes år 2000 av Roy Fielding (roy.gbiv.com), och har sedan dess blivit det kanske mest använda sättet att bygga upp webbaserade program. Observera att REST inte är något som kan laddas ner, utan beskrevs av Fielding i allmänna termer – man får själv utveckla en tillämpning av REST. Program och resurser som följer reglerna för REST kallas för RESTful. – Läs mer här och i Wikipedia.

[förkortningar på R] [systemutveckling] [webben] [ändrad 13 juni 2020]

typeahead

  1. – typeahead find – se autoförslag och inkrementell sökning;
  2. textbuffring – det att en dator sparar användarens tangent­tryckningar när den inte hinner bearbeta dem omedelbart. Det som händer då är att användaren trycker på tangenterna, men inga tecken kommer upp på bildskärmen. Vanligtvis kommer då efter några sekunder alla skrivna tecken upp på en gång (inklusive de repetitioner som användaren har gjort för att ingen­ting händer).

[språkteknik] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 8 maj 2012]

sajt

försvenskad stavning av site i web site – se webbplats. – Använd den försvenskade stavningen sajt hellre än site, eftersom sajt kan böjas på svenska: en sajt, den sajten, flera sajter, de sajterna. – Se Datatermgruppens rekommendation – länk.

[språktips] [webbsidor] [ändrad 6 november 2019]

pronomenresolution

uträkning av vilket ord eller namn i en text som ett personligt pronomen syftar på. – Exempel: ”Lisa hade en syster som hette Ida och som var gift med Robert, men hon hade inga barn.” Vem syftar hon på – Lisa eller Ida? Program för auto­ma­tisk översättning och textsammanfattning bör kunna räkna ut det. – En artikel om pronomenresolution av Johnne Adermark och Fredrik Landes på KTH finns här (borttagen). – Pronomenresolution används också i den automatiska textsammanfattaren SweSum, klicka här. – På engelska: pronoun resolution.

[språkteknik] [ändrad 19 maj 2021]

Datatermgruppen

Svenska Datatermgruppen – grupp av språkvårdare, datafolk och jour­nal­ister som ger rekommendationer om datatermer på svenska. Data­term­gruppen tar upp ord och uttryck som är besvärliga på svenska, men ser inte som sin uppgift att skriva en komplett ordlista med svenska data­termer. Rekommendationerna är avsedda för vanliga användare. IDG deltar i Datatermgruppens arbete. – Datatermgruppen har ingen anställd personal, utan fungerar tack vare stöd från de deltagande företagen och organisationerna, främst det sedan årsskiftet 2018–2019 nerlagda TNC, numera del av Språkrådet, som samordnade verksamheten. – Se datatermgruppen.se.

[organisationer] [språk] [ändrad 25 mars 2019]

jokertecken

(wild card) – tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i databaser och med sökmotorer på webben. Det finns två vanliga jokertecken:

– Fråge­tecken brukar stå för exakt ett val­fritt tecken, och aste­risk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Ex­em­pel: h?nd ger träff på hand, hind hund och händ. Men katt* ger träff på ord som katt, Kattegatt, katten, katterna och kattsand. – Läs också om skalmatchning och högertrunkering. – När man söker med så kallade reguljära uttryck använder man andra tecken. – Se också Datatermgruppen (länk).

[sökningar] [ändrad 8 mars 2020]