rich text format

(RTF) – ett standardformat för rik text, alltså text som visas på bildskärm i grafiskt ut­förande. Typ­snitt, tecken­stor­lek, halvfet och kursiv text, radlängd, margi­naler och annat visas som i original­­et, även när man öppnar dokumentet i en annan ord­behand­lare eller liknande pro­gram än det som det skrevs i (förutsatt att programmet klarar RTF‑filer). – Rich text format ut­­veck­lades 1987 av Micro­­soft, och det anammades av många andra program­­företag. Sedan 2008 vidareutvecklar Microsoft inte rich text format, och det ingår inte i senare versioner av Microsofts program. Den sista versionen hade nummer 1.9.1 (arkiverad).

[filformat] [typografi] [ändrad 23 maj 2019]

innehållsansvarig

(curator, content curator) – den som ansvarar för en samling material (text, bilder, musik, video). – Ansvaret gäller att innehållet i samlingen är relevant för samlingens ändamål: aktuellt, korrekt, fullständigt och tillgängligt för an­vändare. Ansvaret brukar också omfatta beskrivning och katalogisering samt utgallring av material som inte längre bör ingå i samlingen. Arbetsuppgiften kallas på engelska för data curation, innehållsansvar. (Curation, som i content curation, kan översättas med kuratering.) – Om ordet curator / kurator: – Det engelska ordet curator används sedan länge på svenska om den som ansvarar för samlingarna på ett museum, en museiintendent. På svenska används ordet kurator traditionellt om rådgivare i sociala frågor. Men den engelska betydelsen har lånats in till svenska, fast då stavas ordet oftast med c. Ordet används också om den som an­svarar för samlingar som är tillgängliga genom internet. Så hur löser vi problemet att vi har samma ord i två rätt olika betydelser? Språkrådet rekommenderar i första hand benämningen innehållsansvarig för engelska curator (se länk). Om ordet kurator ändå används i denna betydelse bör det stavas med kkurator. Då får vi också orden kuratera och kuratering. – Innehållsansvarig ska inte förväxlas med an­svarig utgivare.

[arkiv och bibliotek] [informationshantering] [publicering] [språktips] [yrken] [ändrad 8 oktober 2020]

refusenik

en som vägrar att använda mobiltelefon, finnas på Facebook eller att göra något annat ”som alla gör”. – Ordet: Kommer av ryska otkaznik (otkaz betyder vägra, avslå) – benämning på oppo­si­tio­nella som vägrats utresetillstånd från Sovjetunionen. Det ryska ordet står alltså för någon som har blivit vägrad, inte för någon som vägrar. Den engelska halvöversättningen refusenik kan däremot an­vändas om alla som protesterar mot något. – Se också luddit och technotard.

[digitalfritt] [it-folkgrupper] [jargong] [ändrad 12 juni 2017]

cybercasing

cyberrekning – tjuvars användning av infor­ma­tion på nätet för att av­göra om och när de ska bryta sig in i ett hus. – Tjuv­arna an­vänder till exempel platsbaserade tjänster för att se om husets ägare är hemma. Tjuvarna kan kanske också se på Facebook att familjen är bort­rest. – Engelska to case i tjuv­­jargong mot­­svarar svenska att reka (=re­kogno­scera). Det är ett gammalt ord för att studera ett hus innan man gör in­brott. (Se också cyber.)

[it-relaterad brottslighet] [jargong] [ändrad 12 november 2018]

item

något som ingår i en förteckning eller skulle kunna ingå i en förteckning:

  1. punkt, ärende – en av flera saker på en lista över sådant som ska uträttas (items on the agenda – punkter på dagordningen);
  2. post – en av flera saker i en förteckning (men poster i databaser kallas inte för items);
  3. artikel – något som är till salu (och som står i en katalog eller sortimentslista). – Per item purchase, se styckköp;
  4. tillhörighet, ägodel, sak – en av de saker som någon har med sig eller förfogar över (till exempel i tullen: items to declare – varor att deklarera);
  5. föremål, objekt – allmän lös benämning på saker (fysiska eller virtuella) eller till­hörig­heter. (Men und­vik samman­blandning med objekt i objektorientering.)

– Från början är item ett latinskt ord som kan över­­sättas med likaså, dessutom eller vidare. (Tänk på: ”Vidare: en kom­plett te­servis….”) Ordet användes först i upp­­räkningar och miss­­tolkades sedan i engelska språket. Jämför med hur svenska nummer i konser­t­program inte be­tyder siffra, utan har fått betydelsen pro­gram­­punkt. ”Artistens parad­­nummer” är inte en siffra.

[språktips] [ändrad 15 oktober 2018]

skeet

handdator eller mobiltelefon som är så gammal­modig att den bara duger som mål i lerduveskytte (skeet).

[jargong] [ändrad 20 november 2008]