(the semantic web) – projekt för att förse webbsidor med beskrivningar av innehållet, så att sökningar på webben kan bli enklare och mer intuitiva. – Beskrivningarna ska vara maskinläsbara och användas av sökmotorer. – Syftet är att komma bort från begränsningarna i sökmotorer (index) som Google, som hittar sidor bara om de innehåller de ord som användaren frågar efter. Med den semantiska webben ska man också kunna söka med ord som beskriver innehållet. Den ska automatisera det manuella arbetet bakom webbkataloger som Yahoo. – Exempel: om du vill hitta dikter på webben kommer du inte långt med att söka på ”dikt”, för de flesta dikter innehåller inte ordet dikt. På den semantiska webben skulle dikterna vara försedda med en innehållsdeklaration som säger att ”detta är en dikt”, och som dessutom kopplar termen dikt till andra termer som beskriver olika slags litteratur. – Satsningen på att skapa den semantiska webben leds av Tim Berners‑Lee, se här. – Projektet utvecklar standarder för beskrivningar av sidor och för ämneskataloger (ontologier). Beskrivningarna av sidorna ska läggas i sidornas RDF-filer. Där finns också länkar till den ämneskatalog som används. – Läs också om språket OWL. – Kombinationen av beskrivningar och ämneskataloger gör det möjligt för en sökmotor att göra intelligenta sökningar. Om man skulle söka på husdjur på den semantiska webben skulle sökmotorn kunna hitta sidor om siameser, även om ordet husdjur inte står på de sidorna. Ämneskatalogen kan nämligen tala om att ’husdjur’ omfattar ’katter’ och att ’katter’ i sin tur omfattar ’siameser’ – alltså är siameser ett slags husdjur. Den semantiska webben ger alla möjlighet att utforma egna ämneskataloger, men the Dublin core börjar bli en inofficiell standard. – Den semantiska webben förutsätter att sidorna och ämneskatalogerna skrivs i XML, och att sidorna förses med RDF‑filer. Ämneskatalogerna utformas på samma sätt som klasserna i objektorienterade system, och beskrivs i relationsdatabaser. – Se också mikroformat, GRDDL och länkade data. – Svagheten i systemet är att det krävs extraarbete för att anpassa en webbsida till den semantiska webben. I många fall är det inte värt besväret, och för miljoner existerande webbsidor kommer det inte att göras. Troligen kommer systemet bara att användas på webbplatser där den förbättrade sökbarheten verkligen tillför något. I stället kommer sökmotorerna att använda avancerade tekniker, baserade på artificiell intelligens, för att ge liknande resultat. Ett annat sätt att förse webbsidor med beskrivande etiketter är att låta besökarna göra det, så kallade taggonomier. – En utförlig artikel i Scientific American om den semantiska webben, skriven av Tim Berners‑Lee, finns här. – Semantiska webben kallas ibland för webb 3.0, en beteckning som också används i en annan betydelse.
[semantiska webben] [språk] [xml] [ändrad 24 februari 2023]
- – övergång till användning och lagring av information i digital form i organisationer och samhälle; ofta förknippat med genomgripande förändringar av arbetssätt och affärsmodeller. – Ett enkelt sätt att beskriva det är att målet är att ingen information ska matas in mer än en gång: ingen ska behöver läsa uppgifter från ett dokument på bildskärmen och sedan mata in samma uppgift i ett annat dokument. Information på papper ska skannas in och därefter behandlas automatiskt. Kallas också för digital transformation, förkortat DT eller DX. – På engelska: digitalisation) – Se också digitalitet och robotiserad processautomatisering (RPA);
- – om konvertering av information från analog till digital form, se digitisering (för engelska digitization); även kallat digifiering.
– IDG:s artiklar om digitalisering: länk.
[informationshantering] [språktips] [ändrad 15 februari 2023]
”kusliga dalen” – obehag eller fruktan inför alltför människoliknande androider (robotar). – Filmbranschen har upptäckt att publiken tycker om uppenbara robotar som C‑3PO i Stjärnornas krig, men om robotarna blir riktigt människolika blir det obehagligt eller motbjudande. – Uttrycket kusliga dalen myntades 1970 av den japanska forskaren Masahiro Mori (se Wikipedia). En engelsk översättning av artikeln där han beskrev fenomenet finns här. – Se också Jeremy Hsus artikel ”Why ’Terminator’ is so creepy” (länk). – Uncanny Valley är namnet på en pjäs som först framfördes 2019 på Münchner Kammerspiele (muenchner-kammerspiele.de). Det var en monolog som framfördes av en animatron. Mer på denna länk.
[psykologi] [robotar] [ändrad 21 februari 2022]
Controlling the assault of non-solicited pornography and marketing act of 2003 – amerikansk lag mot spam. Det är den första lag mot spam som gäller i hela USA. – Lagen förbjuder inte spam (massutskick av e‑postreklam) som sådan, men den förbjuder ett antal knep som spammare brukar använda. Can‑Spam ställer krav på alla som skickar reklam med e-post:
- – det ska tydligt framgå att det är reklam;
- – det ska finnas en sann och relevant ärenderad;
- – det ska finnas en användbar avsändaradress;
- – och en fysisk postadress;
- – mottagaren ska kunna tacka nej till framtida utskick (opt‑out, se nej‑krav), och:
- – avanmälningar ska registreras inom tio arbetsdagar.
– Lagen kritiserades från början som tandlös. Hela lagtexten finns här.
[förkortningar på C] [lagar] [spam] [ändrad 17 december 2018]
i typografi: dubbel horunge – se under horunge (ensamrad).
[typografi]
– förkortning för weighted fair queueing – metod för att reglera dataflödet i paketförmedlande nätverk. WFQ är gjort för att utrymmeskrävande kommunikation (till exempel video- och musikfiler) inte ska tränga ut den mindre utrymmeskrävande trafiken (till exempel vanlig e‑post med bara text). WFQ sorterar paketen så att den mindre utrymmeskrävande trafiken får gå först. Det innebär att vid hög belastning märks ingen fördröjning för den mindre lätta trafiken. Den utrymmeskrävande trafiken får vänta. Exakt hur det ska fungera kan ställas in av nätverksadministratören. – Läs mer i Wikipedia.
[förkortningar på W] [nätverk] [ändrad 23 juni 2017]
- – på engelska record – i databaser: sammanhörande data om en person, ett föremål eller en händelse. Brukar visas som en rad (row) i en tabell. Varje post består i sin tur av ett eller flera fält, som namn, adress, telefonnummer. Posten identifieras av ett nyckelfält, till exempel personnummer;
- – a post – ett inlägg (i diskussion på internet). Den engelska termen post eller posting används ofta på svenska i denna betydelse. Skriv hellre inlägg. – To post – att göra ett inlägg (i diskussion på internet), att publicera ett inlägg, att göra ett inlägg; även att posta (med engelskpåverkat uttal – ”Hon har postat det på Facebook”). Ursprunglig betydelse av engelska to post är att sätta upp eller att anslå [ett plakat];
- – kort för post-production. – ”We’ll fix it in post” – ”vi rättar till det i postproduktion”, ofta underförstått: ”vi skjuter upp problemet tills vidare”.
– Se också item och e‑post.
[databaser] [diskussioner] [jargong] [ändrad 4 september 2018]
- – (script) – program som utför uppgifter i andra program. – Skript automatiserar arbetsuppgifter som annars skulle utföras steg för steg av användaren. De körs inte direkt mot operativsystemet, som vanliga program, utan de förutsätter specifika program som de arbetar mot. Skript tillför funktioner i program som webbläsare, på webbsidor, i ordbehandlings– och bildbehandlingsprogram och annat. Skript kan vara enkla, som makron, men de kan också ha hög komplexitet. – Ofta är det användaren själv som skriver skript som hon själv behöver, men det finns också ett omfattande utbyte av färdigskrivna skript, antingen gratis eller mot betalning. – Skript skrivs i speciella programspråk, skriptspråk (men en del programspråk kan användas både som vanliga programspråk och som skriptspråk);
- – inom multimedier är ett skript en serie instruktioner som styr en visning – en snitslad bana för de ljud-, bild- och videofiler som ska köras;
- – i typografi: skript är den svenska term för skrivstilsliknande stil, på engelska cursive.
[ljud och bild] [programmering] [typografi] [ändrad 12 november 2019]
ett filsystem från Sun†, numera Oracle, med extremt hög kapacitet. – ZFS släpptes 2004 med öppen källkod, och anammades då bland annat av Apple, som dock tog bort det 2009 i Snow Leopard. – ZFS finns i flera förgreningar: Oracles version, kopplad till operativsystemet Solaris, är skyddad, men det finns andra utföranden som sprids fritt. – ZFS delar in filerna enbart i virtuella enheter, virtual storage pools eller zpools, som kan knytas till fysiska enheter på olika sätt. Det är ett 128‑bitars filsystem, vilket innebär att det är svårt att föreställa sig att det någonsin blir otillräckligt. – Förkortningen ZFS stod från början för zettabyte file system, men betyder numera officiellt ingenting – det har blivit en pseudoförkortning. – ZFS ska inte förväxlas med IBM:s filsystem för z/OS-serien, även det kallat ZFS, eller med Zetera Corporations filsystem Z‑FS. – Se Oracles webbsidor (länk).
[filer] [förkortningar på Z] [pseudoförkortningar] [ändrad 5 juni 2017]
det som bär, innehåller eller förmedlar något:
- – företag och infrastrukturer som förmedlar ord, ljud och bild som massmedier, etermedier;
- – materiella bärare av information, som papper, film, magnetband, Blu‑ray disc och USB‑minnen, hårddiskar och flashlagring;
- – tekniska system som förmedlar ord, ljud eller bild, som telefonnät, bredband, kabelnät;
- – signalbärare som kopparkabel, optisk fiber och radiovågor;
- – Medium – ett amerikanskt företag som erbjuder en webbaserad plattform för publicering av olika slags material. Grundat 2012, se medium.com.
– Ordet bör användas om det som förmedlar eller förvarar information, inte om informationen som sådan – inte om det som förmedlas. – Ordet: Medium böjs så här: ett medium, det mediet, flera medier, medierna. Massmedium – massmedier. I sammansättningar: medie-: medieanalys, massmedieforskning. (Se sajten svenska.se.) – Den engelska termen multimedia (som börjar bli ålderdomlig) kan, om den behövs, ersättas med multimedier. – Formen media är latinskt flertal, och ska inte användas på svenska; absolut inte som ental. – Se också ordbokssajten Svenska.se (länk). – Se också gammelmedier, multimedier, rich media och sociala medier.
[datakommunikation] [lagringsmedier] [massmedier] [sociala medier] [språktips] [ändrad 25 augusti 2021]