i typografi: en komplett uppsättning bokstäver, siffror och andra tecken i:
– Normal Helvetica 9 punkter är alltså en annan stil än normal Helvetica 10 punkter. Det är däremot samma typsnitt. – Numera blandas termerna stil och typsnitt (på engelska typeface) ofta samman. – Läs mer i denna artikel från TNC†. – På engelska: font.
[typografi] [ändrad 7 maj 2019]
försvenskad stavning av site i web site – se webbplats. – Använd den försvenskade stavningen sajt hellre än site, eftersom sajt kan böjas på svenska: en sajt, den sajten, flera sajter, de sajterna. – Se Datatermgruppens rekommendation – länk.
[språktips] [webbsidor] [ändrad 6 november 2019]
- – typeahead find – se autoförslag och inkrementell sökning;
- – textbuffring – det att en dator sparar användarens tangenttryckningar när den inte hinner bearbeta dem omedelbart. Det som händer då är att användaren trycker på tangenterna, men inga tecken kommer upp på bildskärmen. Vanligtvis kommer då efter några sekunder alla skrivna tecken upp på en gång (inklusive de repetitioner som användaren har gjort för att ingenting händer).
[språkteknik] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 8 maj 2012]
- – om pekskärmar på mobiltelefoner och surfplattor, se svepa (alternativt: svajpa);
- – dra – dra ett kontokort eller annat kort eller biljett genom en läsare för att betala eller bli insläppt. Även: att hålla kortet intill en kortläsare. Används om kort och biljetter med magnetremsa och även om kontaktlösa kort (rfid och nfc) som man håller upp intill läsaren. – Ordet swipe används ibland också som substantiv om själva kortet, och om den avgift som säljaren betalar för kontokortsbetalningar. – Jämför med smygavläsning (skimming).
[användargränssnitt] [betalningar] [mobilt] [språktips] [ändrad 8 maj 2012]
Svenska Datatermgruppen – grupp av språkvårdare, datafolk och journalister som ger rekommendationer om datatermer på svenska. Numera inaktiv. Datatermgruppen tar upp ord och uttryck som är besvärliga på svenska, men ser inte som sin uppgift att skriva en komplett ordlista med svenska datatermer. Rekommendationerna är avsedda för vanliga användare. IDG deltar i Datatermgruppens arbete. – Datatermgruppen har ingen anställd personal, utan fungerar tack vare stöd från de deltagande företagen och organisationerna, främst det sedan årsskiftet 2018–2019 nerlagda TNC, numera del av Språkrådet, som samordnade verksamheten. – Se datatermgruppen.se.
[organisationer] [språk] [ändrad 11 september 2022]
uträkning av vilket ord eller namn i en text som ett personligt pronomen syftar på. – Exempel: ”Lisa hade en syster som hette Ida och som var gift med Robert, men hon hade inga barn.” Vem syftar hon på – Lisa eller Ida? Program för automatisk översättning och textsammanfattning bör kunna räkna ut det. – En artikel om pronomenresolution av Johnne Adermark och Fredrik Landes på KTH finns här (borttagen). – Pronomenresolution används också i den automatiska textsammanfattaren SweSum, klicka här. – På engelska: pronoun resolution.
[språkteknik] [ändrad 19 maj 2021]
varumärke för vissa internetbaserade tjänster från Microsoft. MSN är i USA också internetoperatör. – MSN startades 1995, och omfattade då bland annat e‑posttjänsten Hotmail† (ersatt av Outlook.com) och snabbmeddelandetjänsten MSN Messenger†. De flesta (men inte alla) tjänsterna i MSN flyttades 2005 till nystartade Windows Live† (som sedan dess har försvunnit som varumärke). – Namnet: MSN stod från början för Microsoft Network. Sedan blev det en pseudoförkortning. – Se msn.com.
[förkortningar på M] [pseudoförkortningar] [webbtjänster] [ändrad 12 april 2017]
proxyserver, mellanserver – server som förmedlar meddelanden och anrop riktade till andra datorer (servrar). – Proxyservrar används för flera ändamål:
- – för att minska belastningen på nätet eller på servrarna (se också spegelsajt;
- – för att höja säkerheten (proxyservern fungerar ungefär som en brandvägg);
- – för att granska och filtrera trafiken;
- – för att kryptera utgående trafik och göra användarna anonyma (se anonymitetsserver).
– Proxyservrar delas in i:
- – transparenta (genomsiktliga, osynliga – användarna märker inte att de finns, eftersom de transparenta proxyservrarna inte påverkar innehållet i trafiken) och:
- – icke-transparenta (de märks genom att de tillför, bearbetar eller tar bort information).
– Proxyservrar är ett normalt inslag i nätverk, men det förekommer också att proxyservrar installeras i smyg som ett sätt att begå dataintrång eller sabotage. – Normalt används en proxy för utgående trafik, alltså för en grupp användares kommunikation med internet. En reverse proxy tar emot ingående trafik, alltså all trafik till en viss webbserver. Syftet är då att minska eller fördela belastningen eller att försvåra angrepp. – Proxyservrar lagrar ibland kopior av ofta efterfrågad information. De kan då leverera denna direkt till klienterna utan att belasta den egentliga webbservern. – Ordet: Proxy betyder ställföreträdare, ombud – det är inte en kortform av proximity (närhet). – I andra sammanhang kan proxy betyda ombud, ställföreträdare (syftande på människor) eller fullmakt. – Se också Datatermgruppen (länk) och Wikipedia.
[it-säkerhet] [nätverk] [ändrad 17 oktober 2019]
(wild card) – tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i databaser och med sökmotorer på webben. Det finns två vanliga jokertecken:
– Frågetecken brukar stå för exakt ett valfritt tecken, och asterisk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Exempel: h?nd ger träff på hand, hind hund och händ. Men katt* ger träff på ord som katt, Kattegatt, katten, katterna och kattsand. – Läs också om skalmatchning och högertrunkering. – När man söker med så kallade reguljära uttryck använder man andra tecken. – Se också Datatermgruppen (länk).
[sökningar] [ändrad 8 mars 2020]